Alkohol förändrar kommunikationen mellan nervceller och kan påverka omdöme, koordination, minne och humör. Effekterna beror på dryckesmönster, personens hälsa och andra substanser eller läkemedel. Vissa förändringar är tillfälliga; upprepat skadligt drickande kan bidra till bestående problem. Hur en enskild person påverkas går inte att förutsäga utifrån stereotyper om intelligens eller viljestyrka.
Kortsiktiga effekter på hjärnan
Alkohol har en dämpande effekt på centrala nervsystemet. Det innebär att den bromsar eller stör delar av nervsystemets aktivitet, inte att alla som dricker utvecklar depression. Inledande känslor av självsäkerhet eller avslappning kan förekomma samtidigt som omdömet försämras och reaktionerna blir långsammare.
Vid ökande alkoholpåverkan kan tal, balans, uppmärksamhet och minne försämras. Effekterna följer inte en exakt ordningsföljd, och en viss alkoholhalt i blodet är inte en tillförlitlig gräns under vilken förgiftning inte kan inträffa. Läkemedel, andra droger och individuella skillnader kan öka risken.
Minnesluckor och medvetslöshet är olika saker
En alkoholutlöst minneslucka innebär ett avbrott i bildandet av nya minnen. Personen kan vara vaken, prata och röra sig men senare inte kunna minnas vad som hände. Att bli medvetslös innebär att förlora medvetandet. Båda tillstånden är oroande, men en minneslucka förutsätter inte medvetslöshet. I NIAAA:s vägledning om minnesluckor förklaras denna skillnad.
Minnesluckor bör leda till en genomgång av alkoholvanor och säkerhet. En person som verkar vaken kan ändå vara kraftigt påverkad. Kaffe, kalla duschar och promenader häver inte alkoholförgiftning och gör det inte säkert att köra.
Att känna igen en akut situation
Kontakta lokal akutsjukvård via larmcentralen om någon inte går att väcka, andas långsamt eller oregelbundet, får ett krampanfall, kollapsar eller har blåaktig eller mycket blek hud. Upprepade kräkningar vid sänkt medvetandegrad är också farliga. Lämna inte personen ensam för att sova ruset av sig och ge inte mer alkohol. Följ larmcentralens instruktioner och berätta för räddnings- och vårdpersonalen om andra substanser.
Kognition och psykisk hälsa på längre sikt
Upprepad hög alkoholkonsumtion kan påverka inlärning, uppmärksamhet, minne och planeringsförmåga. Näringsbrist, leversjukdom, huvudskador och andra tillstånd kan bidra. Kvarstående kognitiva symtom behöver bedömas eftersom flera behandlingsbara orsaker eller orsaker som kräver akut vård kan förekomma samtidigt.
Alkohol och psykisk hälsa kan påverka varandra. Alkoholkonsumtion kan förvärra ångest, nedstämdhet eller sömnproblem, samtidigt som vissa dricker för att hantera befintliga svårigheter. Dessa samband är mer komplexa än en enkel kemisk obalans. Bedömningen bör omfatta både alkoholvanorna och eventuella samtidiga tillstånd.
Svår tiaminbrist kan orsaka Wernickes encefalopati, ett akut tillstånd som kan innebära förvirring, ostadig gång eller avvikande ögonrörelser. Alla symtom behöver inte finnas. Omedelbar behandling kan minska risken för ytterligare skador; mat eller vitamintillskott i hemmet ersätter inte en medicinsk bedömning.
Kan hjärnan återhämta sig?
Vissa hjärnfunktioner kan förbättras och vissa kognitiva svårigheter kan minska genom varaktiga förändringar av alkoholvanor och näringsintag samt behandling. Andra problem kan kvarstå och kräva rehabilitering eller fortsatt stöd. Det finns ingen tidsplan för återhämtning som gäller alla, och tidigare hög alkoholkonsumtion innebär inte att betydelsefulla förbättringar är omöjliga.
Kunskap om skadeverkningarna kan motivera till förändring, men enbart kunskap räcker inte alltid för att komma till rätta med alkoholbrukssyndrom. Psykologisk behandling, lämpliga läkemedel, praktiskt stöd och uppföljning kan hjälpa. Om fysiskt beroende är möjligt bör man söka medicinsk rådgivning innan man slutar tvärt; alkoholabstinens kan vara livshotande.
Alkohol och fostrets utveckling
Alkoholexponering under graviditeten kan påverka utvecklingen och orsaka fetala alkoholspektrumstörningar. Dessa kan innebära kroppsliga svårigheter, inlärningssvårigheter och beteendesvårigheter, och effekterna varierar mellan individer. Det finns ingen känd säker mängd alkohol eller säker tidpunkt att dricka under graviditeten.
Om alkohol har konsumerats innan graviditeten blev känd, ta upp det med en barnmorska eller annan vårdpersonal inom mödravården utan dröjsmål eller skam. Att sluta kan fortfarande hjälpa. Om det är svårt att sluta eller om abstinens kan uppstå, sök medicinskt stöd snarast för att planera vården. Familjer som berörs av utvecklingssvårigheter förtjänar bedömning och stöd, inte skuldbeläggning.
