Skrivet av: THE BALANCE
Medicinskt granskad av Dr. Sarah Boss, MD
Senast uppdaterad:March 26, 2026
Fakta kontrollerat
Snabb sammanfattning
  • ARFID, eller Avoidant/Restrictive Food Intake Disorder, är en ätstörning som framför allt påverkar relationen till mat.
  • Det kan innebära ett mycket begränsat intag av föda, men orsakerna skiljer sig från andra typer av ätstörningar.  I Sverige ökar intresset för diagnosen, särskilt eftersom den är vanligare än man tidigare trott – både bland barn och vuxna.
  • Forskning visar att ARFID kan ha neurologiska kopplingar, exempelvis till autismspektrumtillstånd.
Lästid: 9 min

ARFID, eller Avoidant/Restrictive Food Intake Disorder, är en ätstörning som framför allt påverkar relationen till mat. Det kan innebära ett mycket begränsat intag av föda, men orsakerna skiljer sig från andra typer av ätstörningar. 

I Sverige ökar intresset för diagnosen, särskilt eftersom den är vanligare än man tidigare trott – både bland barn och vuxna. Forskning visar att ARFID kan ha neurologiska kopplingar, exempelvis till autismspektrumtillstånd.

Det är därför viktigt att tidigt känna igen signalerna och se till att personen får rätt hjälp. Många som drabbas har levt i tystnad eftersom de själva inte vetat att deras matbeteende egentligen är en del av en medicinsk diagnos.

ARFID upptogs officiellt i DSM-5 år 2013, vilket innebär att den fortfarande är relativt ny i svensk sjukvård. Det betyder att många vårdgivare ännu inte är helt uppdaterade kring vad diagnosen innebär.

I Sverige är det framför allt BUP, barn- och ungdomspsykiatrin, som tenderar att uppmärksamma symptomen. Men, i takt med att diagnosen blivit mer känd för gemene man erbjuds det idag fler specialistmottagningar för vuxna.

En viktig aspekt är att ARFID inte påverkar alla på samma sätt. En del äter väldigt ensidigt men får i sig tillräckligt med näring, medan andra riskerar undernäring. Därför behövs en individuell bedömning för att ställa rätt diagnos.

När det kommer till symptomen vid ARFID kan dessa skilja sig kraftigt beroende på ålder. Barn visar ofta starka reaktioner på nya smaker eller konsistenser. Vuxna däremot har ofta anpassat sin vardag så att symptomen inte märks utåt.

De kan till exempel undvika alla sociala situationer där mat är inblandad – som restaurangbesök eller släktmiddagar. Många med ARFID har också psykosomatiska reaktioner, som illamående, huvudvärk eller magont vid blotta tanken på viss mat. 

Det är heller inte ovanligt att personer som lider av ARFID genom sin uppväxt och vuxna ålder blivit beskyllda för att ha en kräsen inställning till mat, utan att någon utomstående förstått vidden av problemet.

ARFID är en ätstörning men inte kopplad till kroppsuppfattning eller önskan att gå ner i vikt. Detta innebär tyvärr att personer med ARFID ofta missas i vården, särskilt eftersom de inte uppfyller de klassiska tecknen på ätstörning. 

Detta kan leda till att diagnosen ställs först efter flera år eller decennier av ohälsa och felaktiga behandlingar. Det finns dessutom överlapp med andra neuropsykiatriska tillstånd som ADHD och autism, där matintag också kan vara en utmaning. 

Att skapa sig en helhetsförståelse gällande skillnaden mellan ARFID och till exempel sensoriska svårigheter kräver ofta en tvärprofessionell utredning där både medicinska, psykologiska och näringsrelaterade faktorer noggrant bedöms tillsammans.

För att kunna få diagnosen krävs en grundlig medicinsk och psykologisk bedömning. Det är vanligt att både barn och vuxna genomgår tester hos dietist, psykolog och ibland även logoped. Syftet är att förstå vilka faktorer som ligger bakom det undvikande beteendet.

Vid utredning granskas även tillväxtkurvor, blodvärden, ätbeteendehistorik och eventuella tidigare trauman. Hos vuxna kan det vara extra svårt att fastställa diagnosen, eftersom ätbeteendet ofta har blivit en “normalitet” för individen efter många år av undvikande.

ARFID diagnoskriterier enligt DSM-5

Kriterierna i DSM-5 fokuserar inte bara på maten utan också på konsekvenserna. Om en person till exempel måste ta näring via sond eller tillskott på grund av sitt undvikande matbeteende kan det räcka som underlag för diagnos.

Utöver detta ska symptomen inte bero på andra medicinska tillstånd eller kulturella vanor. Det är också viktigt att andra ätstörningar, som anorexia, utesluts innan diagnosen ARFID ställs. Diagnoskriterierna kan därför ibland kännas strikta – men de är nödvändiga för att undvika feldiagnoser.

Hos vuxna kan ARFID ofta förväxlas med selektiv ätproblematik eller social ångest. Det är inte ovanligt att vuxna patienter upplever skam inför sitt matbeteende. Det kan leda till att de undviker att söka hjälp – eller döljer sina symptom i vårdkontakter.

Många vuxna som får diagnosen berättar att de redan som barn hade ett mycket begränsat ätmönster, men att de aldrig blivit tagna på allvar. Med rätt stöd går det dock att bryta dessa mönster, även i vuxen ålder. I Sverige erbjuds idag flera behandlingsmetoder som är anpassade för vuxna.

Behandlingen fokuserar ofta på att minska rädslan kring mat, samtidigt som näringsintaget förbättras. Exponering sker ofta långsamt och kontrollerat och det är viktigt att personen själv är med och styr själva processen. 

En vanlig metod är att införa “säker mat” som utgångspunkt och sedan stegvis bredda variationen. I vissa fall behövs kompletterande behandling för underliggande ångest, depression eller autism. Dietister spelar en nyckelroll för att säkra att kroppen får i sig det som krävs, medan psykologer jobbar med den mentala delen.

Lista: Vad du kan förvänta dig i en behandling

  • Ett tryggt team med psykolog, läkare och dietist.
  • Individuellt anpassat kostplan.
  • Stöd för både individen och anhöriga.
  • Regelbundna uppföljningar och justeringar.
  • Verktyg för att hantera måltidssituationer.

Behandlingstiden varierar men kan pågå under flera månader upp till år. Viktigast är att skapa hållbara förändringar, inte snabba lösningar. Sök hjälp via vårdcentralen eller specialistmottagningar som Stockholms centrum för ätstörningar.

Du bör inte vänta om du märker att din relation till mat påverkar din vardag. Det kan vara svårt att själv avgöra om det rör sig om en diagnos. Prata med vårdcentralen eller boka ett bedömningssamtal med en specialist. 

Ju tidigare du får hjälp, desto bättre är förutsättningarna för att återgå till en balanserad livsstil.

Det finns också stödlinjer, som BRIS för barn och ungdomar, eller Mind för vuxna, där du anonymt kan prata om matrelaterade svårigheter.

ARFID kan leda till att du isolerar dig socialt. Du kanske tackar nej till fester, jobbresor eller till och med undviker relationer. Många beskriver att hela deras liv cirkulerar kring matundvikandet – och det tar mycket energi.

Även fysiska besvär som förstoppning, trötthet, frusenhet och koncentrationssvårigheter är vanligt. Vardagen blir begränsad, både psykiskt och fysiskt. Därför är det viktigt att ARFID tas på allvar som den sjukdom det är.

Att vara anhörig kan vara utmanande, men spelar en viktig roll inom sammanhanget. Det handlar inte om att tvinga personen att äta viss mat, utan att skapa trygghet. Tvingande beteende ökar ofta rädslan – vilket förvärrar symptomen.

Om du är förälder kan du samarbeta med skolpersonal och vård för att skapa en trygg struktur runt måltider. För vuxna med ARFID är det viktigt att ha någon som lyssnar och uppmuntrar – utan att pressa.

ARFID är fortfarande relativt okänt bland allmänheten, men svensk forskning visar att diagnosen är betydligt vanligare än tidigare trott. Genom att granska officiell statistik från bland annat Göteborgs universitet och Karolinska Institutet ser vi att problemet sträcker sig över både åldrar och kön.

Dessa siffror visar även att ARFID ofta hänger ihop med andra tillstånd som autism, ADHD och intellektuell funktionsnedsättning. Här nedanför ser du en sammanställning av några av de mest relevanta statistiska fynden kopplade till ARFID i Sverige:

KategoriData
Prevalens i befolkningen1–5% av barn och vuxna uppskattas ha ARFID, vilket motsvarar cirka 100 000–500 000 personer i Sverige.
Prevalens bland förskolebarn5,9% av förskolebarn i en svensk studie uppfyllde kriterierna för ARFID.
Genetisk ärftlighetUpp till 79% av risken att utveckla ARFID kan förklaras av genetiska faktorer.
Samsjuklighet med autismBarn med ARFID har 10 gånger högre risk att också ha autism jämfört med barn utan ARFID.
Samsjuklighet med andra tillståndÖkad risk för intellektuell funktionsnedsättning, ADHD, epilepsi och kroniska lungsjukdomar hos barn med ARFID.


Källa: Karolinska Institutet

Att förstå dessa siffror är avgörande för att kunna ge rätt stöd. Diagnosen påverkar inte bara individen, utan även familjer, skolor och vårdinstanser. Det är därför viktigt att beslutsfattare och vårdpersonal får tillgång till aktuella data och att fler studier genomförs med fokus på svenska förhållanden.

ARFID är mer vanligt än många tror – men fortfarande underdiagnostiserat i Sverige. Genom att sprida kunskap om vad ARFID är för något, vanliga symptom och tillgänglig behandling, kan vi bryta stigmat kring denna ätstörning. 

Det är viktigt att komma ihåg det faktum att det hela sällan handlar om en livsstil eller ett val – det är ett tillstånd som går att behandla. Med rätt stöd, förståelse och tålamod finns det goda chanser att skapa en sund relation till mat igen.

Vanliga frågor

Hur vanligt är ARFID bland förskolebarn i Sverige?
En studie från Göteborgs universitet visade på att cirka 5,9 procent av förskolebarn uppfyller kriterierna för ARFID. Detta visar att tillståndet är betydligt vanligare än man tidigare trott.
Vilken roll spelar genetiska faktorer i utvecklingen av ARFID?
Forskning indikerar att ARFID har en hög ärftlighet, där genetiska faktorer kan förklara upp till 70–85% av risken att utveckla tillståndet. Detta gör ARFID till en av de mest genetiskt påverkade ätstörningarna.
Hur påverkar ARFID det sociala samspelet och skolgången?
Barn med ARFID kan ha svårt med den psykosociala biten. Likaså kan de uppleva ångest i samband med måltider. Detta kan i sin tur resultera i minskad skolnärvaro och begränsa den sociala utvecklingen.

Artikeln

+

Om denna artikel

+

Behöver du hjälp?