THE BALANCEhttps://thebalance.clinic/sv/resurser/psykisk-halsa/personlighet-storning-psykisk-halsa/patomimi-bedomning-samordnad-vard/
THE BALANCE

Konfidentiell rådgivning

Låt oss prata om ditt nästa steg.

Prata med vårt inskrivningsteam om behandling för dig eller någon som står dig nära.

Ditt inskrivningsteam

Jil Moore
Jil MooreChef för klientrelationer
Cynthia Nakhle
Cynthia NakhleInskrivningsansvarig
Ring vårt inskrivningsteam+41 44 500 5111 Skriv till oss på WhatsAppStarta ett samtal

Klinisk resurs

Patomimi: att förstå oro och samordna vården

Varför oförklarade symtom inte bevisar patomimi, hur bedömningen går till och hur samordnad vård utan fördömanden kan minska skada.

Kliniskt granskad avDr. Sarah Boss, MD
Stenhus med pool, gräsmatta och palmer

”Münchhausens syndrom” är en historisk benämning som vanligen förknippas med patomimi riktad mot den egna personen. Patomimi innebär att sjukdom förfalskas eller framkallas, med belägg för vilseledande. Tillståndet kräver en noggrann klinisk bedömning. Det får aldrig antas föreligga enbart för att någon har ihållande symtom, normala provresultat, omfattande medicinska kunskaper eller besöker flera läkare.

Verklig sjukdom kan förbli oförklarad, och patomimibeteende kan också förekomma samtidigt med ett medicinskt tillstånd. Dessa möjligheter gör en respektfull, samordnad bedömning nödvändig.

Varför en checklista inte räcker

En motsägelse kan få vårdpersonal att ställa fler frågor, men den är inget bevis för att symtom har framkallats avsiktligt. Kommunikationssvårigheter, ofullständiga journaler, förändringar i sjukdomsförloppet och missförstånd kan påverka beskrivningen. Motiv bör inte antas utifrån en önskan om lugnande besked eller uppmärksamhet.

Vid diagnostiken beaktas belägg för vilseledande och alternativa förklaringar. Patomimi skiljs också från andra tillstånd och från beteenden som främst motiveras av en uppenbar yttre belöning. Detta är en uppgift för professionella, inte en utredning som närstående bör genomföra på egen hand.

Om du är orolig för någon

Beskriv konkreta iakttagelser för vårdteamet, helst genom en överenskommen kontaktväg. Undvik att anklaga personen offentligt, utföra tester på egen hand eller undanhålla nödvändig vård. Nya eller allvarliga kroppsliga symtom behöver fortfarande bedömas medicinskt på lämpligt sätt.

Du skulle kunna säga: ”Jag är orolig över hur mycket behandling du går igenom och skulle vilja att vi får hjälp av en och samma behandlare att samordna vården.” Syftet är att stödja säker vård, inte att tvinga fram ett erkännande.

Vad samordnad behandling kan erbjuda

En och samma huvudansvariga behandlare kan hjälpa till att granska journaler, samordna remisser och minska onödiga eller motstridiga insatser. Inom vården för psykisk hälsa kan lidande, hanteringsstrategier och omständigheter som är förknippade med beteendet utforskas, samtidigt som behov som rör den kroppsliga hälsan fortsatt tas om hand.

Det finns ingen enskild väletablerad behandling som garanterar återhämtning. Det vetenskapliga underlaget är begränsat, och det kan vara svårt att upprätthålla delaktigheten i vården. Psykoterapi och behandling av samtidiga tillstånd kan övervägas utifrån bedömningen. I översikten från NHS beskrivs vårdens komplexitet.

Det finns inget läkemedel som specifikt avhjälper patomimi. En förskrivare kan behandla ett separat bedömt tillstånd, till exempel depression eller ångest. En artikel på nätet kan inte avgöra vilket läkemedel eller vilken vårdmiljö som är lämplig.

Att minska skada utan att skuldbelägga

En vårdplan bör förklara hur symtom ska bedömas, vem som samordnar beslut och vad som ska göras i en nödsituation. Gränser kan skydda personen från onödiga ingrepp samtidigt som tillgången till nödvändig vård bevaras. De bör förklaras konsekvent och respektfullt.

Om du är orolig för ditt eget beteende, berätta för vårdpersonal att du behöver hjälp att skydda dig själv från skada. Du kan be att få diskutera frågan enskilt och börja med den del du känner att du kan beskriva. Att söka hjälp är bättre än att fortsätta med ett skadligt mönster i ensamhet.

När en annan person kan vara i fara

Att förfalska eller framkalla sjukdom hos ett barn eller en person i beroendeställning väcker oro för personens säkerhet och behov av skydd. Försök inte bevisa detta genom att konfrontera en misstänkt person eller utsätta personen i beroendeställning för risk. Kontakta lämplig vårdpersonal eller en yrkesperson med ansvar för skyddsfrågor; vid omedelbar fara krävs hjälp från räddningstjänst, ambulans eller polis.

Sekretess och anmälningsskyldighet beror på omständigheterna och på vilken jurisdiktion som gäller. Be verksamheten förklara gränserna, men dröj inte med akuta skyddsåtgärder när någon är i fara.

Stöd för närstående

Ovisshet kan vara utmattande. Du kan söka eget professionellt stöd och sätta realistiska gränser för ditt engagemang. Varken ett lyxigt boende eller ett löfte om ett intensivt program säkerställer att vården är den säkraste. Lämpligheten beror på samordning, klinisk kompetens och personens bedömda behov.

Det här ingår
01

Kliniskt sammanhang

Tydlig information sätts in i ett sammanhang av komplex och samsjuklig problematik.

02

Individuella faktorer

Bedömningen är fortsatt avgörande eftersom behov och risker skiljer sig från person till person.

03

Nästa steg

Ett konfidentiellt samtal kan bidra till att klargöra den lämpligaste vägen framåt.

Osäker på var situationen passar in?

Ditt inskrivningsteam

Jil Moore
Jil MooreChef för klientrelationer
Cynthia Nakhle
Cynthia NakhleInskrivningsansvarig

Ett första konfidentiellt samtal kan bidra till att klargöra den samlade problematiken och om vår miljö är lämplig.

THE BALANCE
ETT FÖRSTA STEG

Frågor om vår behandling