Om du misstänker att du eller någon annan har blivit drogad utan att veta om det, sök medicinsk rådgivning snarast. Ring omedelbart larmnumret om personen är svår att väcka, har andningssvårigheter, kollapsar eller får ett krampanfall: 911 i USA, 999 i Storbritannien eller 112 i Europeiska unionen. Ta dig om möjligt till en tryggare plats tillsammans med någon du litar på, men fördröj inte akut hjälp. Kör inte bil och lämna inte en påverkad person ensam. Det är inte den drabbades fel att ha blivit drogad.
Vad betyder det att ha blivit ”roofied”?
Ordet ”roofied” används ofta när någon misstänker att de har blivit drogade eller fått något tillsatt i sin dryck, men ordet säger inte vilken substans det rör sig om. Det kan handla om alkohol eller någon annan substans som ges utan personens vetskap eller samtycke. Personer av alla kön kan drabbas. Enbart symtomen kan inte identifiera en viss drog, och osäkerhet om vad som har hänt är inget skäl att avstå från att ge hjälp.
Det viktigaste i det akuta skedet är säkerhet och lämplig medicinsk vård. Provtagning, polisanmälan och känslomässigt stöd kan också vara viktiga, men får inte ersätta åtgärder vid en möjlig förgiftning. I den brittiska regeringens vägledning om råd och stöd vid misstänkt drogning beskrivs dessa olika vägar till hjälp. Utanför Storbritannien bör motsvarande lokala akuttjänster och verksamheter för brottsofferstöd kontaktas.
Vilka tecken bör få dig att söka hjälp?
Oväntad förvirring, kraftig dåsighet, svårigheter att tala eller gå, kräkningar, minnesluckor eller att känna sig mycket mer påverkad än väntat kan vara oroande tecken. Dessa upplevelser bevisar inte att det finns en viss specifik orsak. Symtomen kan överlappa med andra akuta medicinska tillstånd, så försök inte att ställa en diagnos utifrån en checklista. Allvarliga förändringar av medvetandegrad, andning eller rörelsekoordination behöver uppmärksammas snabbt.
Berätta för någon du litar på eller för personalen på plats att något känns fel och att du behöver hjälp. Du behöver inte kunna redogöra för allt innan du ber om hjälp. En mening som ”Jag mår oväntat dåligt och är orolig för att jag kan ha blivit drogad” räcker för att inleda samtalet. Utgå inte från att en dryck var säker bara för att den inte smakade eller luktade konstigt, eller att symtomen måste komma i en förutsägbar ordning.
Vad du kan göra medan medicinsk hjälp ordnas
Stanna hos personen om det är säkert att göra det och följ larmoperatörens instruktioner. Håll personen borta från trafik, trappor och andra omedelbara faror. Ge inte mer alkohol, lugnande medel eller någon annan substans för att ”motverka” effekterna. Framkalla inte kräkning och ge inte mat eller dryck vid misstänkt förgiftning om inte vårdpersonal instruerar dig att göra det. Spara relevanta förpackningar eller annan tillgänglig information utan att utsätta dig själv för risk.
En betrodd följeslagare kan hjälpa till att ringa och berätta vad hen har observerat, men kan inte garantera att andningen förblir normal eller förhindra ett krampanfall. En medvetslös person behöver en medicinsk bedömning, inte bara en taxi hem. I NHS vägledning om förgiftning beskrivs principer för akut första hjälpen, bland annat att följa instruktioner om andning, stabilt sidoläge och hjärt-lungräddning när det är aktuellt.
Varför det inte räcker att ”sova ruset av sig” eller dricka vatten
Det finns ingen tillförlitlig regel som säger att faran vid misstänkt drogning är över efter ett visst antal timmar. Substansen, mängden, annan exponering och personens hälsotillstånd kan vara okända. Sömnighet är inte ett bevis på att vanlig vila är allt som behövs. Kaffe, en dusch eller vatten innebär inte att en möjlig förgiftning har behandlats.
Efter en bedömning kan vårdpersonal rekommendera vila och ge särskilda instruktioner om vätska, tillsyn och uppföljning. Följ dessa individuella råd i stället för att utgå från en allmän tidsplan för återhämtning. Fråga vilka förändringar som bör föranleda ett nytt akut samtal och om någon bör stanna hos dig. I Brittiska Röda Korsets vägledning om förgiftning betonas vikten av att söka professionell hjälp i stället för att improvisera en huskur.
Kan provtagning bekräfta vad som har hänt?
Provtagning kan vara till hjälp, men har begränsningar. Hur länge ett prov kan ge användbar information varierar beroende på substans och analys, så sök råd snarast i stället för att vänta tills symtomen försvinner. Medicinska prover som används för att vägleda behandlingen och rättskemiska prover som används i en utredning besvarar inte nödvändigtvis samma frågor. Fråga den behandlande vårdenheten vad som analyseras och vad resultatet kan och inte kan visa.
Ett negativt provsvar bevisar inte att drogning inte har skett. Den aktuella substansen kanske inte längre går att påvisa eller ingår kanske inte i analysen. Ett kommersiellt dryckestest eller ett hemtest ersätter inte en medicinsk bedömning eller en professionell kriminalteknisk undersökning. Polisens vägledning om att anmäla misstänkt drogning förklarar vikten av att lämna information i tid och vilka anmälningsmöjligheter som finns inom dess ansvarsområde.
Vilken information är bra att dela med sig av?
Berätta för vårdpersonalen ungefär när du började må dåligt, vad du minns att du drack eller tog, vilka läkemedel du tar regelbundet och om du har några skador eller minnesluckor. Det är helt i sin ordning att säga att du inte vet. Undvik att fylla i luckor med gissningar för att du känner att berättelsen måste vara fullständig. En vän kan beskriva vad hen själv har observerat och samtidigt vara tydlig med vad hen inte såg.
När den akuta vården väl har inletts kan det vara bra att spara relevanta meddelanden, kvitton eller anteckningar om tid och plats. Fråga ansvarig verksamhet hur eventuella bevis bör bevaras. Återvänd inte till en otrygg plats, konfrontera inte en misstänkt person och skjut inte upp behandling för att samla information. Din säkerhet är viktigare än en fullständig dokumentation.
När ett sexuellt övergrepp kan ha skett
Sök specialiserat stöd snarast om du tror att du kan ha utsatts för ett sexuellt övergrepp, även om dina minnesbilder är ofullständiga. Vården kan omfatta bedömning av skador, samtal om risk för graviditet och infektioner, känslomässigt stöd och möjligheter till spårsäkring. Vissa förebyggande behandlingar är tidskritiska, så vänta inte tills du har bestämt dig för om du vill göra en polisanmälan. Du behöver inte bevisa vad som har hänt innan du ber om medicinsk rådgivning.
I England kan särskilda mottagningar för personer som utsatts för sexuella övergrepp ge vård och diskutera undersökningar redan innan ett beslut om poliskontakt har fattats. Du kan fråga vad varje del av en undersökning innebär och välja vilka delar du samtycker till. I NHS vägledning om hjälp efter våldtäkt och sexuella övergrepp beskrivs dessa verksamheter. I andra länder kan du fråga den lokala hälso- och sjukvården eller brottsofferstödet om motsvarande väg till hjälp och vilka sekretessregler som gäller.
Anmälan och rätten att själv välja
Rutinerna för anmälan varierar mellan länder. En lokal stödperson kan förklara alternativen, hur bevis hanteras och vilka eventuella skyldigheter att skydda utsatta personer som gäller. Utgå inte från att ett lands regler gäller överallt. Du kan behöva praktisk hjälp för att förstå processen och kan, när det är lämpligt, be någon du litar på att följa med. Kontakta larmtjänsten vid omedelbar fara.
En väns roll är att underlätta tillgången till information och vård, inte att pressa någon till en viss berättelse eller ett visst beslut. Undvik att fråga varför personen tog emot en drink, gick till en viss plats eller inte märkte något tidigare. Sådana frågor kan flytta ansvaret från den som orsakade skadan. Ett stödjande svar kan vara: ”Jag tror på dig när du säger att du är orolig. Vi ser till att du får hjälp och tar reda på nästa steg tillsammans.”
Fysisk återhämtning efter bedömning
Följ instruktionerna du får när du skrivs ut och be om förtydliganden om du är osäker på vad du ska göra. Ta reda på om någon bör stanna hos dig, vilka aktiviteter du bör undvika och när du ska söka vård igen. Utgå inte från att det är säkert att köra bil eller arbeta med maskiner bara för att du känner dig mer vaken. Vårdpersonal kan ge råd utifrån dina faktiska symtom och den information som finns tillgänglig.
Kvarstående eller förvärrade symtom behöver bedömas på nytt, snarare än att mötas med upprepade försäkringar om att återhämtningen borde vara klar vid en viss tidpunkt. Gör korta anteckningar om nya besvär eller frågor och de instruktioner du har fått. Det kan vara till hjälp vid ett uppföljningsbesök utan att du behöver minnas varje detalj av en omskakande händelse. Återhämtningen kan omfatta mer än substansens omedelbara effekter.
Känslomässigt stöd utan skuldbeläggning eller påtvingad tidsplan
Du kan känna dig rädd, arg, avtrubbad, generad eller osäker på vad som har hänt. Du behöver inte reagera på ett visst sätt för att ha rätt till stöd. Någon du litar på, en verksamhet för brottsofferstöd eller personal inom psykiatri och psykisk hälsa kan hjälpa dig att fundera över vad du behöver. Du kanske föredrar praktisk hjälp till att börja med, till exempel att boka ett besök eller ta hand om sådant som måste ordnas direkt.
Fortsatt psykiskt lidande innebär inte automatiskt att en diagnos kan ställas, men är ett giltigt skäl att söka hjälp. Information om posttraumatisk stress kan ge ett sammanhang när symtomen kvarstår. En individuellt anpassad bedömning och behandlingsplan kan klarlägga vilket stöd som behövs efter att de omedelbara medicinska behoven har tagits om hand. En förfrågan om privat behandling får aldrig ersätta akut vård eller vård efter sexuella övergrepp.
