En familj kan fortfarande ha en trygg ekonomi samtidigt som spel om pengar orsakar allvarliga svårigheter. En stor insats räcker inte heller i sig för att ställa en diagnos. Den relevanta frågan är om spelandet påverkar kontroll, hälsa, relationer eller vardagsliv. Storbritanniens senaste undersökning ger en talande jämförelse: höga riskpoäng var mindre vanliga i Englands minst socioekonomiskt utsatta områden, men de förekom även där.
Viktigaste resultaten
20 775: vuxna i 2025 års Gambling Survey for Great Britain, publicerad den 16 juli 2026.
2,4 %: deltagare med åtta poäng eller mer på Problem Gambling Severity Index, med ett 95-procentigt konfidensintervall på 1,9–2,8 %.
4,5 % jämfört med 1,2 %: motsvarande skattningar i Englands mest respektive minst socioekonomiskt utsatta områden.
48 % år 2023 och 47 % år 2025: deltagande i spel under de senaste fyra veckorna enligt tillsynsmyndighetens trendrapport.
Ett områdes socioekonomiska utsatthet är inte detsamma som en enskild persons förmögenhet. PGSI är ett enkätmått på symtom och negativa konsekvenser, inte en klinisk diagnos för varje svarande. [1] [2] [4]
Lägre uppmätt risk innebär inte att risken saknas
Källa: Gambling Commission, kapitlet om konsekvenser i 2025 års undersökning. Jämförelsen beskriver områden, inte en uppmätt skyddande effekt av personlig förmögenhet. [2]
Resultatet bör inte vändas till ett påstående om att förmögna personer i själva verket är mer drabbade. Det visar en lägre skattning i gruppen från de minst utsatta områdena. För välbärgade familjer är det relevanta att en lägre skattning på befolkningsnivå varken kan fastställa eller utesluta en diagnos hos en enskild person.
En balansräkning kan inte mäta kontrollförlust
Ekonomisk förlust är en konsekvens, inte den enda. Betydande tillgångar kan begränsa den omedelbara ekonomiska påfrestningen utan att besvara frågor om kontroll eller välbefinnande. Omvänt kan en mindre förlust vara allvarlig för någon med mindre resurser. Beloppet ensamt avgör inte den kliniska betydelsen.
WHO beskriver spelrelaterade skadeverkningar som omfattar både hälsa och sociala konsekvenser för enskilda personer och deras närstående. Organisationen skiljer spelberoende från det bredare spektrumet av skadeverkningar. En familj bör därför söka en lämplig bedömning i stället för att låta den kvarvarande förmögenheten avgöra om oron är befogad. [3]
Detta gör inte varje kostsam hobby eller spelinsats till en sjukdom. Bedömningen behöver omfatta mönstret, påverkan och personens egen upplevelse. En forskningsartikel bör varken ställa diagnos utifrån kontotransaktioner eller avfärda svårigheter för att förlusterna gick att bära ekonomiskt.
Undersökningen beskriver flera tröskelvärden
| Poäng | Andel av samtliga deltagare | 95-procentigt konfidensintervall |
|---|---|---|
| 1–2 | 7,8 % | 7,0–8,7 % |
| 3–7 | 3,5 % | 3,0–4,0 % |
| 8 eller mer | 2,4 % | 1,9–2,8 % |
Beräkningsunderlaget är samtliga deltagare, inte bara personer som spelade. Kategorierna är inte bekräftade diagnoser. Källa: Gambling Commission. [2]
En procentandel bland personer som nyligen spelat besvarar en annan fråga än en procentandel bland alla vuxna. Det bör framgå vilken grupp siffran beräknats på i en artikel, ett diagram eller ett citat. Att växla mellan dessa grupper kan få ett påstående att låta mer dramatiskt utan att visa någon faktisk förändring.
Ett tröskelvärde bör inte heller bli ett skäl att bortse från de svårigheter någon berättar om. En klinisk bedömning tar hänsyn till hela situationen i stället för att låta den kategori en journalist föredrar avgöra om hjälp är motiverad.
Trenden är inte en enkel epidemikurva
Tillsynsmyndighetens rapport för 2023–2025 visade övergripande stabilitet i utvalda samlade mått, samtidigt som förändringar sågs i undergrupper. Deltagandet i spel under de senaste fyra veckorna gick från 48 % till 47 %. Det ger inte stöd för påståendet att varje spelform eller varje grupp genomgår en snabb försämring. [4]
Den nyare undersökningsmetoden bör inte fogas samman med äldre spel- eller hälsoundersökningar för att konstruera en långsiktig ökning. Gambling Commission varnar för att metoderna inte är direkt jämförbara. En förändring i hur man mäter är inte i sig en beteendeförändring. [1]
En mer relevant journalistisk fråga är var specifika mönster skiljer sig åt. Ett reportage kan undersöka en viss typ av skadeverkning eller en befolkningsgrupp utan att hävda en explosionsartad nationell ökning som saknar stöd. Det kan också rapportera om stabilitet utan att antyda att befintliga skadeverkningar är oviktiga.
Förbättring vid behandlingens slut är inte hela evidensunderlaget
En översikt från 2023 identifierade 29 studier med 3 991 deltagare. Kognitiva beteendeterapeutiska tekniker var förknippade med förbättringar av spelproblemens svårighetsgrad, spelfrekvens och spelintensitet vid behandlingens slut jämfört med minimal eller ingen behandling. Översikten fann också betydande heterogenitet och publikationsbias samt ingen statistiskt signifikant sammanvägd effekt vid uppföljning. [5]
| Utfall | Effekt | 95-procentigt konfidensintervall |
|---|---|---|
| Spelproblemens svårighetsgrad | -1,14 | -1,68 till -0,60 |
| Spelfrekvens | -0,54 | -0,80 till -0,27 |
| Spelintensitet | -0,32 | -0,51 till -0,13 |
Negativa effektvärden talar till insatsens fördel för dessa mått. De anger inte procentandelen patienter som återhämtat sig. Varierande mått och studiernas begränsningar påverkar tolkningen. Källa: Pfund och medarbetare. [5]
Osäkerhet vid uppföljning bevisar inte att ingen enskild person har nytta av behandlingen. Det innebär att varaktigheten behöver utvärderas noggrant. Ett behandlingsprogram bör förklara vilken insats det erbjuder, vad det mäter och hur det tar reda på om förbättringarna består utanför en skyddad miljö.
NICE:s riktlinje från januari 2025 placerar bedömning och behandling i ett bredare arbete mot spelrelaterade skadeverkningar, där även berörda närstående ingår. Behovet av att fråga om spelande är inte begränsat till situationer där ekonomisk kollaps redan har inträffat. [6]
För familjekontor handlar frågan om tillgång till hjälp
En rådgivare kan uppmärksamma ovanlig ekonomisk aktivitet, men kontobevakning är inte en klinisk bedömning. Befogenhet att förvalta tillgångar ger inte automatiskt befogenhet att bestämma över en annan vuxen persons behandling. Ett familjekontor bör inte ställa diagnos utifrån transaktioner eller ersätta kvalificerad vård med ekonomisk kontroll.
Den relevanta frågan är om det finns en väg till professionell hjälp som bygger på samtycke när oro uppstår. Ekonomisk rådgivning, klinisk vård och akuta säkerhetsinsatser har olika roller. En familj kan tydliggöra dessa roller utan att behandla en persons integritet som ett hinder som ska undanröjas.
En framtida undersökning skulle kunna studera hur välbärgade hushåll ordnar detta stöd. Den här artikeln har inte gjort det. Den uppskattar inte hur många familjekontor som saknar sådana arrangemang och hävdar inte att mer övervakning nödvändigtvis leder till bättre hälsa.
Ekonomisk och klinisk återhämtning kan skilja sig åt
Minskade spelutgifter kan vara relevanta, men skulle kunna återspegla begränsad tillgång till pengar snarare än en förbättring av den bakomliggande svårigheten. Kliniska framsteg kan också ske innan de ekonomiska konsekvenserna har hanterats. Dessa två tidsförlopp bör inte slås samman till ett enda påstående om framgång.
En resultatrapport bör skilja mellan beteende, skadeverkningar, funktionsförmåga och patientens egna mål. Den bör beskriva relevanta relationer och ansvarsområden utan att göra en närståendes tillfredsställelse till det enda giltiga måttet. Fortsatt vård och personens egna ansträngningar har också betydelse när senare förbättringar tolkas.
Vid uppföljning bör det redovisas hur många som kunde ingå och hur många man nådde. Resultat bland personer som fortsatt har kontakt bör inte automatiskt tillämpas på alla som skrivits in. Saknade utfall är okända, och den osäkerheten ska anges intill den procentsiffra en vårdgivare lyfter fram.
Internationella jämförelser kräver jämförbara underlag
Undersökningen i Storbritannien kan inte fastställa motsvarande nivåer i USA, Tyskland, Schweiz, Nederländerna eller GCC-länderna. Olika regler, metoder och deltagandemönster påverkar vad som observeras. Mindre publicerad evidens bör inte omvandlas till ett gynnsamt omdöme om ett land.
För klienter som rör sig mellan länder är kontinuiteten den praktiska frågan. Vem samordnar uppföljningen när arbete eller bostadsort förändras? Man bör inte förutsätta att stöd- eller begränsningsarrangemang automatiskt kan överföras mellan jurisdiktioner. De mottagande yrkespersonerna behöver en tydlig beskrivning av behandlingsplanen.
Vad familjer bör fråga innan de väljer vård
Fråga hur bedömningen skiljer mellan spelande som nöje, skadliga mönster och spelberoende. Vilka svårigheter riktar sig den föreslagna behandlingen mot? Vilka samtidiga behov beaktas? Hur ska framsteg följas upp, och vad händer om det första tillvägagångssättet inte hjälper tillräckligt?
Skilj vårdgivarens egna resultat från den bredare forskningen. En allmän studie av en terapiform fastställer inte resultatet av ett specifikt behandlingspaket i boendemiljö. Samma granskning bör tillämpas på THE BALANCE och andra verksamheter.
Vänta inte tills tillgångarna är uttömda innan psykiskt lidande eller kontrollförlust tas på allvar. En person i akut kris behöver professionellt stöd i tid. Omedelbar fara kräver akut hjälp, inte en diskussion om huruvida förlusterna gick att hantera ekonomiskt.
Vad siffrorna inte kan berätta
Undersökningen uppskattar inte förekomsten av spelberoende bland förmögna personer och bevisar inte någon kausal effekt av förmögenhet. Behandlingsöversikten är inte en granskning av privata kliniker. Effekter vid behandlingens slut och långsiktig återhämtning är fortfarande olika frågor, och den nationella trenden kan inte förlängas med äldre undersökningar som inte är jämförbara.
Slutsats
Att ha råd med förlusterna innebär inte att kliniska problem kan uteslutas. Den senaste områdesjämförelsen visar inte att förmögna personer är mer drabbade, men den ifrågasätter föreställningen om immunitet. Den relevanta frågan är om spelandet orsakar skada och om vården leder till meningsfulla, varaktiga förbättringar.
För journalister
Central jämförelse: skattningar för PGSI 8+ på 4,5 % i Englands mest socioekonomiskt utsatta områden och 1,2 % i de minst utsatta.
Viktig reservation: ett områdes socioekonomiska utsatthet är inte detsamma som personlig förmögenhet, och enkätpoäng är inte individuella diagnoser.
Föreslagen källhänvisning: THE BALANCE har analyserat enkätdata från Gambling Commission och publicerad behandlingsevidens.
Metod och källor
Analysen behåller undersökningarnas beräkningsunderlag och publicerade konfidensintervall. Den beräknar inte någon förmögenhetseffekt, kombinerar inte oförenliga undersökningsserier och genomför ingen granskning av familjekontor eller vårdgivare. Standardiserade behandlingseffekter redovisas separat från procentandelar i befolkningen.
- Gambling Commission. Årsrapport för 2025, 16 juli 2026.
- Gambling Commission. Konsekvenser av spel om pengar, 2025 års undersökning.
- WHO. Spel om pengar, december 2024.
- Gambling Commission. Trendrapport 2023–2025, juli 2026.
- Pfund och medarbetare. Kognitiva beteendeterapeutiska tekniker vid spelberoende. Addiction, 2023.
- NICE NG248. Spelrelaterade skadeverkningar, januari 2025.
