Begreppet PTSD har blivit en del av den psykologi som den stora allmänheten känner till. Man är kanske inte insatt i varje detalj, men likt andra tillstånd man känner till så har man en viss kunskap kring detta. Komplex PTSD är en egen diagnos i WHO:s ICD-11, med både PTSD-symtom och ytterligare långvariga svårigheter.
Att må dåligt efter ett trauma är inte automatiskt PTSD; diagnosen kräver ett särskilt symtommönster och påverkan på vardagen. Förklaringen här är mycket förenklad men det är på den nivå som lekmannen idag känner till den diagnos som kallat PTSD. Förkortningen står för posttraumatiskt stresssyndrom och många svenskar får varje år denna diagnos satt. Till skillnad rån många andra psykiatriska diagnoser så krävs det att en särskilt händelse ska ha utlöst detta.
ICD-11 skiljer mellan PTSD och komplex PTSD. DSM-5 har däremot ingen separat diagnos för komplex PTSD. I Sverige används fortfarande ICD-10-SE för vårdens rapportering under övergången till ICD-11; bedömningen ska ändå omfatta hela personens symtom och behov.
Långvariga besvär efter ett trauma kan bero på PTSD, men även på andra tillstånd; diagnosen kräver professionell bedömning. Dessa besvär påverkar personens dagliga livsföring och gör sig påminda mer eller mindre ofta. För vissa handlar det om att symtomen kan exempelvis uppstå när man ser, hör eller gör någonting som påminner om den utlösande händelsen.
För andra uppstår de av att man tänker i vissa banor eller när man går och lägger sig på kvällen. Detta skiljer sig från person till person och högst subjektivt.
Det finns en uppfattning om att det endast är person er som varit med om krig som drabbas av PTSD. Det stämmer att soldater eller civilbefolkning som befunnit sig i en krigssituation till högre grad drabbas än de som levt sina liv utanför denna typ av situationer. Detta beror dels på att den allmänna otryggheten är större, men även då händelser som kan uppfattas som traumatiska inträffar med högre frekvens där.
Men det är långt ifrån den enda situationen där PTSD kan utvecklas. Att vara på flyt av lika orsaker är även en vanlig situation där många utvecklar PTSD. Men det kan samtidigt hända i den relativt trygga miljön i Sverige.
Då kan det handla om att man utsätts för våld i nära relation, att man utsätts för mobbning över långt tid, att man råkat ut för ett sexuellt övergrepp, att man blivit misshandlad, med flera. Det finns givetvis långt många flera situationer än dessa och vilka man utvecklar PTSD genom att utsättas för varierar. Det är högst subjektivt.
Vissa personer verkar vara mer känsliga för vissa situationer. Det går dock inte att dra några generella slutsatser kring detta. Det är inte så att personer med en viss egenskap skulle vara mer benägna att utveckla PTSD.
I DSM-5 ska PTSD-symtomen ha varat mer än en månad och omfatta följande fyra grupper. ICD-11 använder en annan indelning; en diagnos kräver också klinisk bedömning av funktionspåverkan.
Grupp 1: Påträngande minnen
Den här gruppen handlar om påträngande minnen. De gör sig påminda och det är inte möjligt att stänga ute dessa minnen. Det kan handla om att man får mardrömmar eller minnesbilder av det som hände som uppstår oavsett vilken situation man befinner sig i. De kan leda till fysiska reaktioner såsom att hjärtat börjar slå hårdare, att man får problem med andningen och att man blir spänd i kroppen.
De minnen som gör sig påminda kan vara väldigt levande i sin natur. Som att man upplever det på nytt. Denna typ av minnen kallas flashbacks. De kan utlösas av smaker, dofter, ljud eller speciella situationer. De är väldigt svåra att kontrollera och i de flesta fall mycket obehagliga. Detta leder i sin tur ofta till att man känner sig stressad och att man får ångest.
Grupp 2: Att man undviker sådant som påminner en om traumat
Den som drabbats av PTSD vill till varje pris undvika allt som påminner om den traumatiska händelsen. Det kan handla om att gå omvägar för att undvika vissa platser som på något sätt har en anknytning till traumat. Det kan också innebära att man isolerar sig, vilket leder till ensamhet.
Det är också vanligt att man inte vill prata om händelsen. Den som är drabbad försöker ofta till stor grad undvika ämnen som alls har med sådant som rör händelsen att göra.
Grupp 3: Hur man tänker kring sig själv
Den som drabbas av PTSD ändrar sin bild av sig själv. Det kan handla om att man gör sig själv svagare än vad man är och att man tänker att man inte karar av vissa saker. Det är vanligt att man ser världen som med riskfylld och farlig än vad den egentligen är.
Det är inte ovanligt att man drabbar av nedstämdhet och likgiltighet. Man kan även drabbas av problem med minnet. Detta är oftast knutet till den utlösande situationen.
Grupp 4: Överspändhet
Den som har drabbats av PTSD känner sig ofta spänd och lättskrämd. Man är även i stor utsträckning lättirriterad vilket kan leda till vredesutbrott. Koncentrationssvårigheter och sömnproblem är också vanligt. Man upplever att man är mer rädd än vad man var tidigare.
Givetvis kan man drabbas av andra symtom också. Listan kan göras lång då de som drabbas ofta uppvisar en unik sjukdomsbild. Många som lider av PTSD känner att de inte har ett värde eller ett syfte, något som kan leda till tankar kring att avsluta sitt liv. Kontakta sjukvården omedelbart vid självmordstankar. Ring 112 vid allvarliga tankar eller planer på att ta ditt liv eller annan akut fara.
Komplex PTSD brukar förkortas C-PTSD där C:et kommer från engelskans complex. I ICD-11 omfattar diagnosen återupplevande, undvikande och ihållande hotkänsla samt långvariga svårigheter med känsloreglering, negativ självbild och nära relationer. Symtomen ska påverka funktionsförmågan tydligt; enbart fler symtom än vid PTSD räcker inte.
Diagnosen bygger på detta symtommönster och en samlad klinisk bedömning. DSM-5, som ofta används i USA, har ingen separat C-PTSD-diagnos.
Andra symtom eller samtidiga diagnoser utesluter inte PTSD och innebär inte att behandling ska nekas. Vården behöver bedöma traumarelaterade besvär, andra möjliga förklaringar och stödbehov tillsammans, i stället för att utgå från att alla symtom måste ha samma orsak.
Ett frågeformulär för komplex PTSD kan vara ett stöd i utredningen men ställer inte diagnosen på egen hand. En läkare, psykolog eller annan kompetent behandlare behöver bedöma symtom, funktionsförmåga och eventuella samtidiga tillstånd i ett sammanhang.
Komplex PTSD kan uppstå efter extremt hotfulla eller skrämmande händelser, ofta långvariga eller upprepade och svåra att undkomma. Traumats typ eller antal avgör dock inte diagnosen på egen hand.
Både traumats sammanhang och personens symtom och funktionsförmåga behöver bedömas; frekvensen ensam avgör inte om det är C-PTSD. En person som varit med om ett trauma, exempelvis en trafikolycka eller annan händelse kan utveckla C-PTSD. Med sannolikheten är högre när en person blivit utsatt för en rad trauman. Som mobbning som skett över lång tid, upprepade sexuella övergrepp eller att man blivit beskjuten flera gånger i samband med krig.
Att leva med komplex PTSD innebär inte att man alltid är obehandlad eller felbehandlad. Kontakta vårdcentral eller psykiatrisk öppenvård för en bedömning; behandling och stöd behöver anpassas efter symtom och funktionsförmåga.
Svårigheter att arbeta eller klara vardagen bör tas upp med vården för individuell bedömning av stödbehov. Självmordstankar kräver omedelbar hjälp; ring 112 vid allvarliga tankar eller planer på att ta ditt liv. Fortsätt söka hjälp om de första insatserna inte räcker.
Vård kan sökas inom den offentliga vården; en privat klinik är inte ett krav. Traumafokuserad KBT eller EMDR kan hjälpa vid PTSD, med individuella anpassningar och specialiststöd vid komplexa behov. På lyxbehandlingshemmet The Balance så finns det alltid ett team av utbildade läkare, psykologer, kuratorer, för att nämna några, som står redo att hjälpa den som är inlagd.
Det handlar bland annat om att få rätt behandling, men även om att vara i en miljö som främjar ens tillfrisknande. För många så är det ett bra alternativ så behandlingen är mer intens
