THE BALANCEhttps://thebalance.clinic/sv/resurser/samsjuklighet/stress-och-depression/

Schweiziska rötter. Internationell expertis. Personlig vård, med integritet och diskretion.

THE BALANCE

Konfidentiell rådgivning

Låt oss prata om ditt nästa steg.

Prata med vårt inskrivningsteam om behandling för dig eller någon som står dig nära.

Integritet och diskretion från det första samtalet.

Ditt inskrivningsteam

Jil Moore
Jil MooreChef för klientrelationer
Cynthia Nakhle
Cynthia NakhleInskrivningsansvarig
Ring vårt inskrivningsteam+41 44 500 5111 Skriv till oss på WhatsAppStarta ett samtal

Klinisk resurs

Stress och depression

Stress och depression är sammanflätade psykiska tillstånd som kan påverka en persons allmänna välbefinnande och livskvalitet avsevärt

Kliniskt granskad avDr. Sarah Boss, MD
Stenhus med pool, gräsmatta och palmer

Stress och depression är sammanflätade psykiska tillstånd som kan påverka en persons allmänna välbefinnande och livskvalitet avsevärt. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är depression den främsta orsaken till funktionsnedsättning i världen.

Långvarig stress kan, om den inte hanteras, leda till att depressiva symtom utvecklas, vilket förstärker det komplexa sambandet mellan dessa två tillstånd.

På vårt exklusiva behandlingscenter för stress och depression erbjuder vi ett helhetsinriktat och individanpassat stöd för återhämtning. Vi kombinerar evidensbaserade terapier med exklusiva bekvämligheter för att skapa en stödjande miljö där personer kan ta itu med sina psykiska svårigheter och påbörja vägen mot varaktigt välbefinnande.

Stress och depression går ofta hand i hand och samverkar på ett komplext sätt som kan påverka vårt psykiska och fysiska välbefinnande avsevärt. Här går vi närmare in på detta samband och undersöker definitioner, skillnader, orsakssamband, utveckling och relevant statistik.

Vad är stress och depression?

Stress är kroppens naturliga reaktion på utmaningar och krav. När vi känner oss hotade eller överväldigade, oavsett om det beror på yttre påfrestningar eller inre faktorer, frisätter kroppen hormoner som adrenalin och kortisol. Denna fysiologiska reaktion kallas ofta kamp- eller flyktreaktionen och hjälper oss att möta eller fly från upplevda faror [1].

Depression är däremot ett förstämningssyndrom som kännetecknas av ihållande nedstämdhet, hopplöshet och förlust av intresse för aktiviteter som tidigare gav glädje. Det kan påverka hur vi tänker, känner och beter oss och leder ofta till olika känslomässiga och fysiska problem. Viss nedstämdhet är en normal del av livet, men depression är mer än tillfällig nedstämdhet och kan avsevärt försämra funktionsförmågan i vardagen och livskvaliteten [2].

Skillnader mellan depression och stress

Även om stress och depression kan ha vissa gemensamma symtom och påverka vårt allmänna välbefinnande är de skilda tillstånd med olika orsaker och konsekvenser. Här går vi igenom de viktigaste skillnaderna mellan dessa två psykiska tillstånd och belyser deras särskilda kännetecken och effekter.

Varaktighet och svårighetsgrad: Stress är vanligtvis en tillfällig reaktion på yttre påfrestningar eller krav, medan depression ofta kvarstår under längre perioder, ibland utan någon identifierbar utlösande faktor. Stress tenderar att vara situationsbunden och tidsbegränsad, medan depression kan bli kronisk och påverka vardagen och funktionsförmågan avsevärt.

Känslomässigt tillstånd och reaktioner: Stress yttrar sig ofta som irritabilitet, oro och en känsla av att vara överväldigad eller sakna kontroll. Depression innebär ihållande känslor av nedstämdhet, tomhet och hopplöshet samt förlust av intresse för aktiviteter som tidigare gav glädje [2]. Stress kan göra att man känner sig uppjagad eller rastlös, medan depression ofta leder till en känsla av känslomässig avtrubbning och djup förtvivlan.

Påverkan på funktionsförmågan: Stress kan påverka förmågan att koncentrera sig, sova och upprätthålla sunda relationer, men leder vanligtvis inte till någon betydande nedsättning av den övergripande funktionsförmågan. Depression kan däremot försämra förmågan att utföra grundläggande aktiviteter som att arbeta, äta och umgås, så att även de enklaste uppgifterna blir svåra att genomföra.

Bakomliggande orsaker: Stress uppstår genom kroppens naturliga reaktion på upplevda hot eller utmaningar och aktiverar kamp- eller flyktreaktionen. Depression kan ha olika utlösande faktorer, bland annat genetisk sårbarhet, livshändelser, hormonella obalanser och störningar i signalsubstansernas funktion.

Statistik om stress och depression

Enligt WHO har över 264 miljoner människor i världen depression.

American Institute of Stress rapporterar att omkring 77 % regelbundet upplever fysiska symtom orsakade av stress, medan 73 % upplever psykiska symtom.

Forskning från National Institute of Mental Health tyder på att ungefär 16,2 miljoner vuxna i USA har haft minst en egentlig depressionsepisod under ett givet år [2].

Stress kan bidra till att depression utvecklas, särskilt när den blir långvarig eller överväldigande. Även om stress och depression är skilda tillstånd kan samspelet mellan dem leda till en komplex kedja av känslomässiga och fysiologiska reaktioner. 

Här tittar vi närmare på hur stress kan bana väg för depression och vilka mekanismer som ligger bakom.

Påverkan på hjärnans kemi

Långvarig eller kronisk stress kan störa den känsliga balansen mellan hjärnans signalsubstanser, särskilt serotonin och dopamin, som spelar viktiga roller i regleringen av 

Förhöjda stressnivåer utlöser frisättning av kortisol, det huvudsakliga stresshormonet. Överdriven kortisolproduktion kan förändra hjärnans funktion och struktur, vilket kan leda till depressiva symtom [1].

Psykologisk sårbarhet

Ihållande stress kan främja negativa tankemönster och en ökad känsla av hjälplöshet eller hopplöshet, vilket gör personer mer sårbara för depressionsepisoder [3].

Otillräckliga strategier för att hantera påfrestningar eller avsaknad av effektiva stresshanteringsstrategier kan bidra till en persons sårbarhet för att utveckla depression vid långvarig stress [2].

Genetisk sårbarhet

Vissa personer kan ha en genetisk sårbarhet som gör dem mer mottagliga för både stress och depression. Genetiska faktorer kan påverka hur hjärnan reagerar på stress och reglerar stämningsläget, vilket kan förstärka stressens påverkan på den psykiska hälsan.

Långvarig stress och utveckling av depression

Långvarig stress kan påverka en persons psykiska och känslomässiga välbefinnande avsevärt och kan med tiden leda till att depressiva symtom utvecklas. Här tittar vi närmare på mekanismerna bakom denna utveckling:

När hanteringsstrategierna inte räcker till: När stressen blir långvarig eller överväldigande kan det bli svårt att hantera den på ett effektivt sätt, vilket kan leda till en känsla av hjälplöshet och förtvivlan [1].

Bestående neurobiologiska förändringar: Långvarig stress kan leda till varaktiga förändringar i hjärnans struktur och funktion och störa den komplexa balansen mellan signalsubstanser och hormoner som reglerar stämningsläge och känslomässig stabilitet.

Psykologisk påverkan: Den känslomässiga belastningen av långvarig stress kan bidra till negativa tankemönster och en känsla av att ha tappat kontakten med omvärlden, vilket kan leda till ett depressivt sätt att tänka [2].

Att känna igen symtomen på stress och depression är avgörande för att kunna bemöta och hantera dessa tillstånd effektivt. 

Här går vi igenom olika kategorier av symtom vid både stress och depression och belyser deras särskilda kännetecken och effekter.

Symtom på stress

Stress kan yttra sig på många olika sätt och påverka både vårt psykiska och fysiska välbefinnande. Här är några vanliga stressymtom:

Kognitiva symtom

  • Koncentrationssvårigheter
  • Tankar som rusar
  • Ständig oro
  • Glömska och svårigheter att organisera sig

Känslomässiga symtom

  • Irritabilitet eller ilska
  • Känsla av att vara överväldigad och sakna kontroll
  • Ångest och rastlöshet
  • Nedstämdhet eller depression

Fysiska symtom

  • Brist på energi och trötthet
  • Huvudvärk och muskelspänningar
  • Orolig mage och matsmältningsbesvär
  • Sömnlöshet eller förändrade sömnmönster

Beteendemässiga symtom

  • Förändrad aptit (äter för mycket eller för lite)
  • Socialt tillbakadragande
  • Ökad användning av alkohol eller droger
  • Att skjuta upp saker och försumma sina åtaganden

Symtom på depression

Depression omfattar en rad känslomässiga och fysiska symtom som kan påverka vardagen avsevärt. 

Här är några vanliga symtom som förknippas med depression:

Känslomässiga symtom

  • Ihållande känslor av nedstämdhet, hopplöshet eller tomhet
  • Förlust av intresse för aktiviteter som tidigare gav glädje
  • Känslor av värdelöshet eller skuld
  • Irritabilitet eller frustration över småsaker

Kognitiva symtom

  • Svårigheter att koncentrera sig eller fatta beslut
  • Minnesproblem
  • Pessimism eller hopplöshet inför framtiden
  • Självmordstankar eller självmordsbenägenhet [2]

Fysiska symtom

  • Förändringar i aptit eller vikt
  • Sömnlöshet eller överdrivet sovande
  • Trötthet och brist på energi
  • Värk, smärta eller matsmältningsbesvär utan tydlig fysisk orsak [1]

Beteendemässiga symtom

  • Förlust av intresse för umgänge eller fritidsintressen
  • Undvikande av åtaganden och tillbakadragande från arbete eller skola
  • Irritabilitet eller rastlöshet
  • Skadligt bruk av alkohol eller droger som ett sätt att hantera svårigheter

Det är viktigt att notera att stress och depression har vissa liknande symtom, som irritabilitet, förändrade sömnmönster och kognitiva svårigheter. Den avgörande skillnaden ligger dock i symtomens varaktighet och svårighetsgrad. Stressymtom är ofta tillfälliga och kopplade till specifika stressfaktorer, medan depressionssymtom kvarstår under en längre period, ofta utan någon identifierbar utlösande faktor.

En korrekt diagnos är avgörande för att effektivt kunna bemöta och hantera stress och depression. Olika metoder och förfaranden används för att bedöma och diagnostisera dessa tillstånd, med hänsyn till både subjektiva upplevelser och objektiva bedömningar. 

Här går vi igenom olika sätt att diagnostisera stress och depression.

Bedömning av stress

Självskattningsinstrument: Frågeformulär och skattningsskalor används ofta för att bedöma en persons upplevda stressnivå. Dessa verktyg låter personen själv beskriva sina upplevelser och ger värdefull inblick i stressens subjektiva påverkan på livet [1].

Kliniska intervjuer: Personal med kompetens inom psykisk hälsa genomför omfattande intervjuer för att bedöma personens stressnivå och de specifika stressfaktorer som påverkar det allmänna välbefinnandet. Öppna samtal ger en djupare förståelse för personens erfarenheter och hur personen uppfattar och hanterar stress.

Fysiologiska bedömningar: Kroppsliga undersökningar, som mätning av hjärtfrekvensvariabilitet och kortisolnivåer, kan ge objektiva uppgifter om kroppens stressreaktion. Dessa bedömningar hjälper till att identifiera stressens fysiologiska påverkan på kroppens system och funktioner.

Diagnostik av depression

Diagnoskriterier: Personal med kompetens inom psykisk hälsa använder Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5) för att bedöma och diagnostisera depression. DSM-5 anger specifika kriterier och symtom som krävs för en formell diagnos, vilket ger ett standardiserat tillvägagångssätt för att identifiera depressionsepisoder.

Psykologiska bedömningar: Olika psykologiska test och bedömningsinstrument, som Beck Depression Inventory (BDI) och Patient Health Questionnaire (PHQ-9), används för att utvärdera graden av depressiva symtom och bedöma personens känslomässiga tillstånd och välbefinnande [2].

Klinisk bedömning: En omfattande klinisk bedömning innefattar fördjupade samtal och observationer för att bedöma personens stämningsläge, beteende och tankemönster. Personal med kompetens inom psykisk hälsa använder sin sakkunskap för att identifiera centrala tecken på depression och dess påverkan på personens funktionsförmåga i vardagen och livskvalitet.

Särskiljande drag mellan stress och depression

Även om stress och depression kan ha vissa gemensamma symtom är det viktigt att skilja tillstånden åt under diagnostiken:

Varaktighet och ihållande symtom: Stress är ofta situationsbunden och tillfällig, medan depression kvarstår under längre perioder, ofta utan någon identifierbar utlösande faktor.

Påverkan på funktionsförmågan: Stress kan försämra vissa delar av funktionsförmågan i vardagen, medan depression avsevärt försämrar personens förmåga att utföra grundläggande aktiviteter och känna glädje i livet.

Professionellt stöd är avgörande, men det finns också flera effektiva strategier som man själv kan använda för att hantera stress och depression. Genom att utveckla sunda vanor och använda konstruktiva hanteringsstrategier kan man stärka sin motståndskraft och förbättra sitt allmänna välbefinnande. 

Här går vi igenom några praktiska råd och strategier för att hantera stress och depression på egen hand.

Hälsosamma levnadsvanor

Regelbunden motion: Fysisk aktivitet kan förbättra stämningsläget och minska stressnivåerna. Aktiviteter som promenader, joggning, yoga eller dans kan påverka både det psykiska och det fysiska välbefinnandet positivt.

Balanserad kost: En välbalanserad kost rik på frukt, grönsaker, magra proteinkällor och fullkorn kan ge viktiga näringsämnen som stödjer den allmänna psykiska och fysiska hälsan. Att begränsa intaget av processade livsmedel och socker kan bidra till att stabilisera stämningsläge och energinivåer.

Tillräcklig sömn: Att prioritera sömn av god kvalitet är viktigt för kroppens och psykets återhämtning. Regelbundna sovtider och en lugnande kvällsrutin kan främja god sömnhygien och förbättra det allmänna välbefinnandet.

Konstruktiva hanteringsstrategier

Medveten närvaro och meditation: Att öva medveten närvaro och meditation kan hjälpa människor att bli mer medvetna om sina tankar och känslor och främja en känsla av lugn och inre ro. Dessa övningar kan också förbättra känsloregleringen och minska stressnivåerna.

Avslappningstekniker: Att använda avslappningstekniker som djupandningsövningar, progressiv muskelavslappning och visualisering kan hjälpa till att lindra stress och främja en känsla av avslappning och välbefinnande.

Fritidsintressen och kreativa aktiviteter: Fritidsintressen och kreativa aktiviteter som ger glädje och tillfredsställelse kan vara effektiva sätt att avleda uppmärksamheten från stress och depression. Att måla, skriva, arbeta i trädgården eller spela ett instrument kan ge en känsla av att ha åstadkommit något och av tillfredsställelse.

Socialt stöd och gemenskap

Öppen kommunikation: Att dela känslor och erfarenheter med vänner man litar på, familjemedlemmar eller stödgrupper kan ge känslomässig bekräftelse och främja en känsla av tillhörighet. Öppen kommunikation gör det möjligt att känna sig förstådd och stöttad under svåra perioder.

Sunda relationer: Att vårda sunda och positiva relationer kan bidra till det allmänna känslomässiga välbefinnandet. Nära kontakter med personer som ger stöd, förståelse och uppmuntran kan hjälpa till att lindra känslor av ensamhet och isolering.

Ideellt arbete och att hjälpa andra: Att bidra till andras välbefinnande genom ideellt arbete eller vänliga handlingar kan främja en känsla av mening och tillfredsställelse. Att hjälpa andra kan också främja ett positivt perspektiv och en känsla av tacksamhet.

Att ta hand om sig själv

Sätta gränser: Att sätta tydliga gränser och prioritera att ta hand om sig själv är viktigt för att bevara det känslomässiga välbefinnandet. Att lära sig säga nej när det behövs och undvika att ta på sig för mycket kan förebygga känslor av överbelastning och utmattning.

Positiva affirmationer: Att öva på en positiv inre dialog och bekräftande formuleringar kan hjälpa till att ifrågasätta negativa tankar och föreställningar och främja ett mer optimistiskt och motståndskraftigt förhållningssätt. Att bekräfta sina styrkor och förmågor kan stärka känslan av egenmakt och tilltro till sig själv.

Tidsplanering: Effektiva strategier för tidsplanering kan minska stress och öka produktiviteten. En strukturerad vardagsrutin och prioritering av uppgifter kan ge en känsla av att ha åstadkommit något och av kontroll över livet.

Effektiv behandling av stress och depression innefattar ofta en kombination av terapier, läkemedel och helhetsinriktade metoder som inriktas på tillståndens bakomliggande orsaker och symtom. Med rätt stöd och insatser kan människor få lindring och förbättra sitt allmänna välbefinnande.

Terapeutiska insatser

Kognitiv beteendeterapi (KBT): KBT är en vanligt använd terapiform som hjälper människor att identifiera och ifrågasätta negativa tankemönster och beteenden. Terapin syftar till att förändra skadliga tankeförvrängningar och utveckla effektiva strategier för att hantera stress och depression.

Interpersonell psykoterapi (IPT): IPT fokuserar på att förbättra kommunikation och mellanmänskliga relationer. Terapin hjälper människor att bearbeta olösta konflikter, förbättra sociala färdigheter och bygga ett stödjande socialt nätverk, vilket kan bidra till förbättrat känslomässigt välbefinnande [2].

Mindfulnessbaserad stressreduktion (MBSR): MBSR kombinerar meditation i medveten närvaro med yoga för att utveckla medvetenhet och främja känsloreglering. Metoden kan hjälpa människor att bättre förstå sina tankar och känslor, vilket kan leda till förbättrad stresshantering och känslomässig motståndskraft.

Psykodynamisk terapi: Psykodynamisk terapi syftar till att synliggöra omedvetna mönster och tidigare erfarenheter som kan bidra till aktuell stress och depressiva symtom. Genom att utforska bakomliggande känslomässiga konflikter och utveckla insikt kan människor få ökad självkännedom och känslomässig återhämtning [1].

Läkemedel vid stress och depression

Antidepressiva läkemedel: Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI), serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare (SNRI) och tricykliska antidepressiva (TCA) förskrivs ofta för att behandla depressiva symtom. Dessa läkemedel verkar genom att balansera nivåerna av signalsubstanser i hjärnan och hjälper till att lindra depressionssymtom [2].

Ångestdämpande läkemedel: Vissa läkemedel, som bensodiazepiner och buspiron, förskrivs för att behandla ångestsymtom, som ofta förekommer samtidigt med stress och depression. Dessa läkemedel hjälper till att minska rastlöshet, uppjagning och överdriven oro.

Stämningsstabiliserande läkemedel: Stämningsstabiliserande läkemedel, däribland litium och vissa antiepileptika, kan användas för att hantera svängningar i stämningsläget och stabilisera det känslomässiga välbefinnandet. Dessa läkemedel hjälper till att reglera signalsubstansernas aktivitet och minska depressionsepisodernas svårighetsgrad [1].

Helhetsinriktade metoder

Helhetsinriktade metoder som akupunktur, yoga och meditation kan komplettera traditionell behandling av stress och depression. Dessa metoder fokuserar på att förbättra det allmänna välbefinnandet och främja en känsla av balans och harmoni i kropp och psyke.

Deltagande i stödgrupper och gemensamma aktiviteter kan ge en känsla av tillhörighet och förståelse. Att dela erfarenheter med andra som möter liknande svårigheter kan skapa en stödjande miljö och främja känslomässig återhämtning.

Vår exklusiva rehabiliteringsanläggning erbjuder en omfattande och individanpassad behandling av stress och depression i en rofylld och stödjande miljö för läkning och återhämtning. 

Med fokus på välbefinnande ur ett helhetsperspektiv och individuellt anpassade behandlingsplaner kombinerar vår anläggning evidensbaserade terapier med exklusiva bekvämligheter för att säkerställa en bekväm och effektiv återhämtningsprocess.

Våra program omfattar:

Individanpassad terapi: Skräddarsydda behandlingsplaner som anpassas efter varje persons unika behov och omständigheter och säkerställer ett individuellt förhållningssätt till återhämtning och läkning.

Hälsofrämjande aktiviteter: Tillgång till olika hälsofrämjande aktiviteter, bland annat yoga, meditationspass och naturutflykter, som främjar allmänt välbefinnande och en känsla av inre ro och balans.

Stöd kring kost och näring: Vägledning från erfarna nutritionister och kockar för att skapa specialanpassade måltidsplaner som stödjer känslomässig stabilitet och främjar den allmänna fysiska hälsan.

Exklusiva bekvämligheter: Tillgång till exklusiva bekvämligheter som spabehandlingar, träningscenter och rekreationsanläggningar, vilket skapar en lugnande och återhämtande miljö för avslappning och läkning.

På vår exklusiva rehabiliteringsanläggning får personer omfattande vård och stöd från erfarna yrkesutövare som arbetar för att hjälpa dem att övervinna stress och depression och uppnå varaktigt känslomässigt välbefinnande.

Frågor

Vanliga frågor

Är jag deprimerad eller bara stressad?
Även om stress och depression kan ha liknande symtom är de skilda tillstånd. Stress är ofta en reaktion på yttre påfrestningar, medan depression innebär ihållande nedstämdhet, hopplöshet och förlust av intresse för aktiviteter som tidigare gav glädje. Vid osäkerhet kan en kontakt med personal med kompetens inom psykisk hälsa ge en mer tillförlitlig bedömning.
Kan man uppleva både stress och depression samtidigt?
Ja, det är vanligt att uppleva överlappande symtom på stress och depression samtidigt. Stress kan ibland bidra till att depressiva symtom utvecklas, vilket leder till ett komplext samspel mellan de två tillstånden.
Hur skiljer man mellan vanlig nedstämdhet och klinisk depression?
Klinisk depression innebär ihållande nedstämdhet, hopplöshet och förlust av intresse för aktiviteter som tidigare gav glädje, ofta under veckor eller månader. Vanlig nedstämdhet är däremot oftast en tillfällig känslomässig reaktion på en specifik händelse och försämrar inte funktionsförmågan i vardagen i samma utsträckning.
Räcker det att ta hand om sig själv för att effektivt hantera stress och depression?
Hälsosamma livsstilsförändringar och att ta hand om sig själv kan avsevärt lindra symtom på stress och lindrig depression, men svåra fall kan kräva en kombination av terapi och läkemedel. Kontakt med hälso- och sjukvårdspersonal är avgörande för en korrekt diagnos och en lämplig behandlingsplan.
Hur kan man stötta en närstående som har stress eller depression?
Att lyssna empatiskt och ge förståelse och stöd utan att döma kan göra stor skillnad. Att uppmuntra personen att söka professionell hjälp, göra aktiviteter tillsammans och erbjuda praktisk hjälp kan också ge värdefullt stöd på vägen mot återhämtning.

Redaktionellt underlag

Evidens och källor

Utvalda kliniska riktlinjer, sakkunniggranskad forskning och folkhälsokällor som används i den här artikeln.

01Cochrane Common Mental Disorders. (2021). Psykologiska behandlingar vid depression.Visa källa
02National Center for Biotechnology Information. (2020). Stress, glukokortikoider och depression.Visa källa
03National Center for Biotechnology Information. (u.å.). Fysiologi, stressreaktion – StatPearls – NCBI Bookshelf.Visa källa
Visa alla 18 källorVisa färre källor
04American Psychiatric Association. (2022). Vad är depression?Visa källa
05MedlinePlus. (2024). *Depression*. National Library of Medicine.Visa källa
06National Institute for Health and Care Excellence. (2022). *Depression hos vuxna: behandling och omhändertagande*.Visa källa
07Substance Abuse and Mental Health Services Administration. (2024). *Nationell hjälplinje*.Visa källa
08Otte, C., Gold, S. M., Penninx, B. W. J. H., Pariante, C. M., Etkin, A., Fava, M., Mohr, D. C., & Schatzberg, A. F. (2019). Egentlig depression. The New England Journal of Medicine.Visa källa
10National Center for Biotechnology Information. (u.å.). Egentlig depression – StatPearls – NCBI Bookshelf.Visa källa
11World Health Organization. (2023). Depression.Visa källa
12Egentlig depression – National Institute of Mental Health (NIMH). (www.nimh.nih.gov).Visa källa
13American Psychological Association. (2023). Stressens effekter på kroppen.Visa källa
14National Health Service. (2022). Klinisk depression.Visa källa
15Anxiety & Depression Association of America. (n.d.). Tips and Strategies to Manage Anxiety and Stress.Visa källa
16Cochrane Common Mental Disorders. (2021). *Psykologiska behandlingar vid depression* (ämnesöversikt). Cochrane.Visa källa
18Centers for Disease Control and Prevention. (2023). *Ångest och depression*.Visa källa
Det här ingår
01

Kliniskt sammanhang

Tydlig information sätts in i ett sammanhang av komplex och samsjuklig problematik.

02

Individuella faktorer

Bedömningen är fortsatt avgörande eftersom behov och risker skiljer sig från person till person.

03

Nästa steg

Ett konfidentiellt samtal kan bidra till att klargöra den lämpligaste vägen framåt.

Osäker på var situationen passar in?

Ditt inskrivningsteam

Jil Moore
Jil MooreChef för klientrelationer
Cynthia Nakhle
Cynthia NakhleInskrivningsansvarig

Ett första konfidentiellt samtal kan bidra till att klargöra den samlade problematiken och om vår miljö är lämplig.

THE BALANCE
ETT FÖRSTA STEG

Frågor om vår behandling