THE BALANCEhttps://thebalance.clinic/sv/resurser/psykisk-halsa/depression-psykisk-halsa/depression-under-graviditeten/

Schweiziska rötter. Internationell expertis. Personlig vård, med integritet och diskretion.

THE BALANCE

Konfidentiell rådgivning

Låt oss prata om ditt nästa steg.

Prata med vårt inskrivningsteam om behandling för dig eller någon som står dig nära.

Integritet och diskretion från det första samtalet.

Ditt inskrivningsteam

Jil Moore
Jil MooreChef för klientrelationer
Cynthia Nakhle
Cynthia NakhleInskrivningsansvarig
Ring vårt inskrivningsteam+41 44 500 5111 Skriv till oss på WhatsAppStarta ett samtal

Klinisk resurs

Depression under graviditeten: symtom, behandling och stöd

Depression kan börja under graviditeten. Lär känna symtomen, diskutera behandling och läkemedel och hitta praktiskt stöd och hjälp tidigt eller sent i graviditeten.

Kliniskt granskad avDr. Sarah Boss, MD
Stenhus med pool, gräsmatta och palmer

Kort sammanfattning

  • Depression kan börja under graviditeten, även när graviditeten är önskad; bedömning och behandling kan påbörjas före förlossningen.
  • Behandlingen kan omfatta psykoterapi, läkemedel och praktiskt stöd. Ändra inte ordinerade läkemedel på egen hand.
  • Screeningfrågor ger ingen diagnos. Sök professionell hjälp omgående vid tankar på självskada och akut hjälp om du inte kan hålla dig säker.

Depression kan börja under graviditeten, även när graviditeten är önskad och det finns stunder av glädje. Ihållande nedstämdhet, minskat intresse eller svårigheter att klara vardagen behöver uppmärksammas. Depression innebär inte att man misslyckas med att uppskatta graviditeten eller att man kommer att vara en otillräcklig förälder. Bedömning och behandling kan påbörjas före förlossningen. [1,2]

Om du har tankar på självmord eller på att skada dig själv, sök professionell hjälp omgående. Om det finns risk att du agerar på tankarna, inte kan hålla dig säker eller har ett annat akut medicinskt tillstånd, kontakta lokal akutsjukvård omedelbart. Berätta för någon du litar på vad som händer, om det är tryggt att göra det. Vänta inte till nästa besök i mödrahälsovården.

Graviditeten kan väcka blandade känslor

Förväntan, oro, osäkerhet och en förändrad kroppsuppfattning kan finnas samtidigt. Att förbereda sig inför förlossningen, välja ett namn eller se en ultraljudsbild kan kännas glädjefyllt, medan hälsobekymmer, ekonomisk press, tidigare svåra upplevelser eller osäkerhet inför föräldraskapet kan kännas överväldigande. Olika känslomässiga reaktioner säger inget om hur mycket någon önskar eller bryr sig om sitt barn.

Vissa förändringar i sömn, energi och aptit är vanliga under graviditeten, så ett enstaka symtom kan inte skilja depression från andra upplevelser under graviditeten. Det viktiga är helhetsbilden: om nedstämdhet eller minskat intresse håller i sig, hur stort lidandet är och om vardagliga aktiviteter, relationer eller förmågan att ta hand om sig själv blir svårare. Ta upp din oro med en förlossningsläkare, barnmorska, vårdpersonal i primärvården eller någon inom psykiatrisk vård i stället för att försöka ställa diagnosen själv. [1,2]

Symtom som är viktiga att prata om

Depression under graviditeten kan innebära samma grundläggande svårigheter som depression vid andra tidpunkter. Det kan bland annat handla om:

  • Ihållande nedstämdhet, tomhetskänslor, hopplöshet eller irritabilitet.
  • Minskat intresse eller minskad glädje i aktiviteter och relationer som vanligtvis är betydelsefulla.
  • Brist på energi eller utmattning som känns svår att hantera.
  • Starka skuldkänslor, känslor av värdelöshet, hård självkritik eller rädsla för att inte klara situationen.
  • Förändrad sömn eller aptit samt svårigheter att koncentrera sig eller fatta beslut.
  • Att dra sig undan från andra eller ha svårt att komma på bokade besök och ta hand om sig själv.
  • Tankar på döden, självskada eller självmord, som behöver bedömas skyndsamt.

Vårdpersonalen behöver ta hänsyn till kroppsliga förändringar i samband med graviditeten och andra möjliga förklaringar, liksom till den psykiska hälsan. Berätta vad som har förändrats jämfört med hur du brukar må. Beskriv till exempel om du hoppar över måltider, inte kan vila trots att du har möjlighet, undviker människor eller har svårt med vardagliga beslut. Du behöver inte ha alla symtom, se tydligt påverkad ut eller vänta tills symtomen blir svåra innan du ber om hjälp. [1,2]

Hormoner, tidigare erfarenheter och vardagens påfrestningar

Graviditeten innebär omfattande hormonella och kroppsliga förändringar, men depression har inte en enda enkel orsak. Biologisk sårbarhet, en tidigare depressionsepisod, aktuell stress, relationer, hälsa och tillgång till stöd kan samverka. Forskningen undersöker hormonella processer och hjärnans signalering, bland annat system som är involverade i stress och stämningsläge. Det innebär inte att ett rutinmässigt hormon- eller serotoninprov kan förklara en enskild persons depression. [1]

Förändringar som rör östrogen, progesteron, kortisol och serotonin kan vara delar av bilden. De bör förstås mot bakgrund av denna osäkerhet, snarare än som en bevisad, enskild förklaring. Den som mår dåligt behöver vård oavsett om det går att identifiera en utlösande faktor eller inte.

  • Tidigare psykiska besvär: berätta för vårdpersonalen om depression, ångest, bipolär sjukdom och vad som tidigare har hjälpt eller orsakat problem.
  • Sociala och ekonomiska påfrestningar: arbete, ekonomi, boende, relationssvårigheter och begränsad praktisk hjälp kan påverka välbefinnandet.
  • Graviditet och fysisk hälsa: kroppsliga besvär, illamående, trötthet, sömnsvårigheter eller komplikationer kan försvåra en redan svår situation.
  • Tidigare erfarenheter: förlust, trauma eller en tidigare svår graviditet kan prägla den aktuella oron och behovet av stöd.

Dessa faktorer är till hjälp vid planeringen av vården. De fastställer inte skuld och förutsäger inte vad som kommer att hända varje enskild person.

Kan barnets kön förklara depression?

Barnets kön är inte en grund för att diagnostisera depression eller avgöra om stöd behövs. Depression kan förekomma vid olika graviditeter, och vården bör utgå från symtom, sjukdomshistoria och omständigheter. Om familjens förväntningar eller känslor kring graviditeten orsakar lidande är det rimligt att prata om dem utan att bli dömd. Låt inte en teori om barnets kön fördröja en bedömning.

Depression tidigt i graviditeten

De första månaderna kan innebära snabba förändringar, osäkerhet och praktiska krav. Om nedstämdhet eller ångest påverkar ditt liv, ta tidigt kontakt med vården. Du kan säga: ”Jag är gravid och mitt mående gör vardagen svår. Jag behöver en bedömning och en plan.” Fråga när du får komma på besök och vem du ska kontakta om du mår sämre under väntetiden.

Om du redan tar ett antidepressivt läkemedel eller något annat läkemedel för psykisk ohälsa, boka en läkemedelsgenomgång med förskrivaren och mödrahälsovården. Sluta inte, börja inte om och ändra inte dosen på egen hand på grund av graviditeten. I samtalet bör riskerna med obehandlad sjukdom vägas mot nyttan och de möjliga riskerna med det specifika läkemedlet. Graviditet innebär inte automatiskt att läkemedelsbehandlingen måste avslutas. [2,3]

Praktiskt stöd kan påbörjas medan vården ordnas. Be någon du litar på om hjälp med bokade besök, måltider eller uppgifter som börjar bli svåra. Försök hitta hanterbara rutiner för mat och vila. Berätta för mödrahälsovården om illamående, otillräckligt mat- och vätskeintag eller sömnproblem är betydande. Lätt fysisk aktivitet eller en avslappningsövning kan vara till hjälp när det är lämpligt med hänsyn till graviditeten, men detta är stödjande insatser, inte ersättningar för behandling när depressionen kräver det.

Depression under de senare månaderna

Den senare delen av graviditeten kan innebära kroppsliga besvär, avbruten sömn, oro inför förlossningen och osäkerhet inför en stor förändring i vardagen. Förväntningar från familjen eller samhället kan öka pressen. Dessa omständigheter kan bidra till psykiskt lidande, men bör inte användas för att avfärda ihållande depression som något alla gravida helt enkelt måste uthärda.

Berätta för vårdpersonalen vilka svårigheter som är mest angelägna. Rädsla inför förlossningen kan behöva tas upp med mödrahälsovården. Relationsproblem eller ekonomisk press kan kräva praktiskt stöd utöver terapi. Det kan vara till hjälp att planera vem som ska hjälpa till med transporter, hushållsansvar och uppföljning efter förlossningen. Om stödet är begränsat, förklara det tydligt i stället för att utgå från att vårdteamet känner till det.

Det finns ingen trimester som garanterar att depressionen försvinner. Förlossningen är varken en tillförlitlig behandling eller en tidpunkt att vänta in. Symtomen kan förbättras med vård, fortsätta efter förlossningen eller återkomma. Därför bör uppföljningen under graviditeten och efter förlossningen hänga samman. [1,2]

Behandling och stöd under graviditeten

Behandlingen kan omfatta psykoterapi, läkemedel eller båda, tillsammans med praktisk hjälp. Valet beror på svårighetsgrad, tidigare behandlingssvar, önskemål, säkerhet och tillgängligt stöd. En vårdplan bör ange vem som samordnar behandlingen och när utvecklingen ska följas upp. Enbart egenvård är inte tillräckligt vid alla grader av depression. [1,2]

Psykoterapi

Kognitiv beteendeterapi och interpersonell psykoterapi är etablerade alternativ vid perinatal depression. Terapin kan ta upp socialt tillbakadragande, hård självkritik, svåra relationer och förändrade roller, liksom sätt att hantera psykiskt lidande. Fråga hur behandlingsmetoden anpassas till graviditeten och dina aktuella behov. Individuell terapi, gruppterapi eller vissa familjesamtal kan vara lämpliga. Tillgången och de personliga omständigheterna spelar roll. [1]

Beslut om läkemedel

Diskutera det specifika läkemedlet i stället för att betrakta alla antidepressiva läkemedel som antingen säkra eller osäkra. Relevanta frågor är tidigare nytta, biverkningar, andra läkemedel, graviditetsstadium och planer för fortsatt vård. Förlossningsläkaren och den förskrivande läkaren kan behöva samordna vården. Om ett läkemedel ändras, fråga hur symtom och oönskade effekter ska följas upp. Behandlingar som är godkända specifikt för förlossningsdepression ska inte antas vara behandlingar för depression under graviditeten. [2,3]

Praktiskt, socialt och personligt stöd

  • Be om konkret hjälp, som att laga mat, dela på hushållssysslor eller följa med till ett vårdbesök.
  • Förklara för din partner eller någon annan du litar på vilket stöd som känns hjälpsamt. Depression går inte över av att någon säger att man ska vara tacksam eller positiv.
  • Värna om möjligheter till vila och lagom aktivitet, med råd från mödrahälsovården när kroppsliga symtom eller graviditetskomplikationer påverkar vad som är lämpligt.
  • Överväg en lämplig stödgrupp med andra i liknande situation, samtidigt som vårdkontakten behålls när den behövs.
  • Ta del av andligt eller religiöst stöd om det är meningsfullt för dig. Det bör komplettera vården och inte antyda att depression beror på svag tro.
  • Minska påfrestningar som går att undvika där det är möjligt, inklusive nätinnehåll som väcker obehag, utan att göra dig själv ansvarig för att undanröja varje källa till stress.

Partner och närstående kan lyssna, uppmärksamma förändringar och hjälpa till med praktiska arrangemang. De bör inte bli den enda behandlingen eller den enda planen vid en akut situation. Om depressionen är svår, grundläggande behov inte tillgodoses eller säkerheten är osäker kan en mer skyndsam specialistbedömning behövas.

Screeningfrågor är en utgångspunkt, inte en diagnos

Validerade frågeformulär kan hjälpa till att identifiera symtom som behöver följas upp. Frågorna nedan är ett samtalsunderlag, inte ett validerat test, ett poängsystem eller ett sätt att diagnostisera sig själv:

  • Har sorg, tomhetskänslor eller nedstämdhet hållit i sig?
  • Har du tappat intresset eller glädjen i sådant som brukar vara betydelsefullt för dig?
  • Gör brist på energi eller sömnsvårigheter vardagen svår?
  • Börjar skuldkänslor, känslor av värdelöshet eller hårda tankar om dig själv bli svåra att hantera?
  • Börjar oron bli ihållande eller störa vardagliga aktiviteter?
  • Har du haft tankar på döden, självskada eller självmord?

Du behöver inte svara ja på de flesta av dessa frågor för att be om hjälp. En låg poäng vid screening väger inte tyngre än en oroande upplevelse. Berätta för vårdpersonalen om symtom, funktionsförmåga och säkerhet, och fråga hur resultatet kommer att leda vidare till bedömning eller behandling. Ett svar som rör självskada eller självmord behöver följas upp skyndsamt av vårdpersonal. Omedelbar fara kräver akut hjälp. [2,3]

I vår guide till bedömning och återhämtning vid perinatal depression beskrivs det bredare förloppet under graviditeten och efter förlossningen, inklusive varningssignaler efter förlossningen och uppföljning.

Frågor

Vanliga frågor

När går depression under graviditeten över?

Det finns ingen bestämd sluttidpunkt. Man kan inte räkna med att depressionen upphör efter första trimestern, senare under graviditeten eller vid förlossningen. Förloppet beror på individen, behandlingen och omständigheterna. Sök en bedömning när symtomen håller i sig, förvärras eller påverkar livet. Det finns ingen anledning att vänta tills de är svåra. Vården kan behöva fortsätta efter förlossningen, och uppföljningen bör planeras i stället för att lämnas åt slumpen. [1,2]

Kan depression under graviditeten påverka barnet?

Forskning har visat samband mellan depression under graviditeten och utfall som för tidig födsel, minskad fostertillväxt och låg födelsevikt. Detta är samband, inte en förutsägelse om att ett visst barn kommer att påverkas eller bevis för att enbart depressionen orsakade ett utfall. Depression kan också göra det svårare att ta hand om sig själv, gå på besök i mödrahälsovården och senare samspela med barnet. Det är skäl att erbjuda stöd, inte att skuldbelägga. [2,4]

Vissa studier rapporterar också samband med senare känslomässiga svårigheter eller beteendesvårigheter hos barn. Många faktorer bidrar till barns utveckling, och ett enskilt barns framtid kan inte utläsas ur en förälders symtom. Diskutera oro och behandlingsval med mödrahälsovården och teamet inom psykiatrisk vård. Att få hjälp stöder den gravidas hälsa och kan förbättra förmågan att ta hand om sig själv och sin familj. Det förutsätter inte ett löfte om att varje risk kan undanröjas.

Redaktionellt underlag

Evidens och källor

Utvalda kliniska riktlinjer, sakkunniggranskad forskning och folkhälsokällor som används i den här artikeln.

01National Institute of Mental Health. Perinatal depression.Visa källa
02American College of Obstetricians and Gynecologists. Depression under graviditeten.Visa källa
03NICE CG192. Psykisk hälsa under graviditeten och efter förlossningen: klinisk handläggning och vägledning för vården. Rekommendationer.Visa källa
Visa alla 4 källorVisa färre källor
04Office on Women’s Health, U.S. Department of Health and Human Services. Depression under och efter graviditeten.Visa källa
Det här ingår
01

Kliniskt sammanhang

Tydlig information sätts in i ett sammanhang av komplex och samsjuklig problematik.

02

Individuella faktorer

Bedömningen är fortsatt avgörande eftersom behov och risker skiljer sig från person till person.

03

Nästa steg

Ett konfidentiellt samtal kan bidra till att klargöra den lämpligaste vägen framåt.

Osäker på var situationen passar in?

Ditt inskrivningsteam

Jil Moore
Jil MooreChef för klientrelationer
Cynthia Nakhle
Cynthia NakhleInskrivningsansvarig

Ett första konfidentiellt samtal kan bidra till att klargöra den samlade problematiken och om vår miljö är lämplig.

THE BALANCE
ETT FÖRSTA STEG

Frågor om vår behandling