Inlärningssvårigheter och psykisk hälsa: utredning och tillgängligt stöd

Svårigheter med läsning, skrivning eller matematik kan påverka mer än skolarbetet. De kan medföra påfrestningar i arbetslivet, i relationer och i kontakter med vården. Den här guiden förklarar hur inlärningssvårigheter och psykisk hälsa bör utredas tillsammans, vilket stöd som kan möta respektive behov och hur vården kan göras tillgänglig. Svaga skolresultat är i sig ingen diagnos. ^{[1], [3]}

Att förstå inlärningssvårigheter utan etiketter eller skuld

Inlärningsvariation är ett brett uttryck som inte är en diagnos. Specifik inlärningsstörning är en klinisk diagnos som innebär varaktiga svårigheter med läsning, skriftlig framställning eller matematik. Dyslexi beskriver specifika lässvårigheter, medan dyskalkyli rör svårigheter med att lära sig hantera tal och antal. En person kan ha svårigheter inom flera områden. I amerikanska utbildningssammanhang används också begreppet learning disability, men rätten till stöd i skolan och en klinisk diagnos är inte samma sak. ^[1]

Inlärningssvårigheter är inte ett mått på intelligens. En person kan förklara idéer tydligt men ändå ha svårt att läsa instruktioner, strukturera en text eller räkna korrekt. Den relevanta frågan är inte om personen verkar ha god förmåga överlag, utan vilka uppgifter som kräver stöd och varför. ^[9]

Undvik att behandla alla inlärningssvårigheter som ett och samma tillstånd. Be utredaren förklara vilka specifika färdigheter som är påverkade och vilket underlag varje slutsats bygger på. Vår guide om stöd vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inom psykiatrisk vård ger närliggande bakgrund, men en övergripande neuropsykiatrisk beteckning bör inte ersätta en individuell utredning.

Hur inlärningssvårigheter kan påverka den psykiska hälsan

Inlärningssvårigheter kan medföra frustration, oro och låg självkänsla. Att gång på gång bli missförstådd kan göra att det känns riskabelt att be om hjälp. En person kan undvika en inlämningsuppgift, ett formulär inför ett vårdbesök eller en arbetsuppgift för att situationen känns utlämnande, inte för att personen inte bryr sig. Dessa erfarenheter behöver utforskas utan att man förutsätter att alla med en inlärningsstörning utvecklar psykisk sjukdom. ^{[3], [5]}

I en tvåårig studie av barn med lässtörning var högre ångestnivåer förknippade med sämre skolprestationer, även vid förändringar hos enskilda barn över tid. Det ger stöd för att fråga om ångest parallellt med lässvårigheter. Studien var dock en observationsstudie: den kan inte fastställa att ångest orsakade skolproblemen eller att behandling av enbart ångest skulle lösa dem. Resultaten bör inte automatiskt generaliseras till vuxna eller alla inlärningsstörningar. ^[4]

Beskriv den känslomässiga belastningen, inte bara själva uppgiften. Till exempel: ”Jag kan läsa färdigt, men efteråt känner jag mig utmattad och rädd att jag har missat något.” Det ger utredaren en mer användbar utgångspunkt än enbart ett betyg eller en yrkestitel.

Vad en grundlig utredning bör omfatta

En utredning väger samman information i stället för att förlita sig på ett enda test. Beroende på ålder och behov kan den omfatta utvecklings- och skolhistorik, familjeanamnes, pedagogiska och psykologiska tester, observation och medicinsk bedömning. Skolutlåtanden och tidigare resultat av pedagogiskt stöd kan bidra till att tydliggöra mönstret. Relevanta yrkesgrupper kan vara psykologer, pedagogisk personal och logopeder. ^[2]

Som vuxen kan du fråga om utredaren har erfarenhet av att utreda inlärningssvårigheter hos vuxna och av just dina frågeställningar. Beskriv svårigheter utanför skolan: att förstå dokument på arbetet, skriva e-post, hantera sifferuppgifter eller genomföra en utbildning. Ta med tidigare utlåtanden om de finns, tillsammans med exempel på uppgifter som du tycker är svåra.

Fråga innan du bokar vad utredningen omfattar, hur resultaten kommer att förklaras, vad den kostar och om utlåtandet passar det avsedda ändamålet. Ett utlåtande för behandlingsplanering uppfyller inte nödvändigtvis ett lärosätes dokumentationskrav. Be om en sammanfattning på lättbegripligt språk som tar upp identifierade behov, osäkerheter, rekommendationer och vem som bör hjälpa till att genomföra dem.

Att se bortom skolresultaten

Låga betyg räcker inte för att fastställa en inlärningsstörning. Vid diagnostik beaktas varaktiga svårigheter med skolrelaterade färdigheter, hur dessa har utvecklats och om någon annan förklaring bättre beskriver dem. Relevanta alternativa förklaringar är otillräcklig undervisning, svårigheter med undervisningsspråket, syn- eller hörselproblem, intellektuell funktionsnedsättning och neurologiska tillstånd. Utredningen bör inte förväxla begränsade möjligheter till lärande med en utvecklingsrelaterad funktionsnedsättning. ^[1]

Psykisk och fysisk hälsa har också betydelse. En kliniker kan behöva bedöma känslomässiga svårigheter eller medicinska orsaker till förändringar i koncentration och prestationsförmåga. Skilj mellan långvariga problem och en nytillkommen förändring: att ha haft svårt att läsa sedan barndomen är något annat än att plötsligt få svårt att förstå välbekanta dokument. Utgå inte från att varje nytt symtom hör till en befintlig inlärningsdiagnos. ^{[2], [7]}

Fråga hur testningen tar hänsyn till din språkliga bakgrund, ditt aktuella mående och dina tillgänglighetsbehov. Berätta för utredaren om instruktioner var otydliga eller om trötthet påverkade ett testtillfälle. Sådana uppgifter hjälper till att tolka resultaten; de är inte ursäkter eller tecken på att utredningen har misslyckats.

Att uppmärksamma samtidig adhd och känslomässiga svårigheter

Adhd förekommer oftare hos barn med inlärningssvårigheter än hos barn utan sådana svårigheter. Ouppmärksamhet kan göra det svårare att ta del av undervisningen, men adhd är inte ett annat namn för dyslexi. NICHD betonar att adhd-symtom och lässvårigheter behöver egna behandlingsinsatser, som kan ges parallellt. ^[3]

Om uppmärksamhetsproblem är en del av det du söker hjälp för kan du använda guiden till adhd-utredning för vuxna för att förbereda frågor, inte för att ställa diagnos på dig själv. Fråga klinikern vilka svårigheter som verkar vara kopplade till uppmärksamhet, vilka som gäller specifika inlärningsfärdigheter och var det finns överlappning. En enda förklaring behöver inte täcka allt.

Ångest, depression och andra psykiska besvär bör bedömas för sig och inte avfärdas som oundvikliga reaktioner på inlärningssvårigheter. Samtidigt bör behandling av känslomässiga besvär inte bli ett skäl att skjuta upp nödvändigt pedagogiskt stöd. Be de berörda yrkespersonerna komma överens om vem som ansvarar för varje del av planen och hur information ska delas med ditt samtycke. ^{[3], [7]}

Att välja pedagogiskt stöd och psykiatrisk vård

Stöd för inlärning och behandling av psykisk ohälsa har olika syften. Individanpassade pedagogiska insatser inriktas på de skolrelaterade färdigheter som är påverkade och på sätt att kompensera för svårigheterna. För ett barn som uppfyller kriterierna anger en individuell utbildningsplan, Individualized Education Program eller IEP, utbildningsmål, insatser och berörda yrkespersoner. Föräldrar kan kontakta rektor eller samordnare för specialpedagogiskt stöd för att få information om utredning. ^[5]

Psykoterapi kan inriktas på ångest, nedstämdhet, undvikande eller hård självkritik. I översikten över kognitiv beteendeterapi förklaras det övergripande arbetssättet. Fråga i detta sammanhang hur terapin ska hantera psykiskt lidande och samtidigt ta hänsyn till faktiska hinder för inlärning. Terapi ersätter inte läsundervisning, och svårigheter att fylla i ett arbetsblad bör inte misstas för ovilja att delta. ^[7]

Det finns inga läkemedel som är godkända av FDA specifikt för inlärningsstörningar, även om läkemedel kan vara lämpliga vid ett samtidigt förekommande tillstånd. ^[1] En inlärningsstörning i sig innebär inte heller att det finns behov av vård i boendemiljö. Om mer intensivt stöd för psykisk ohälsa föreslås, fråga vad som kräver just den vårdmiljön och läs guiden till att välja vårdnivå. Utgå inte från att en vårdgivare erbjuder specialiserad utredning av inlärningssvårigheter eller riktad färdighetsträning.

Att göra stödet tillgängligt i skolan, på högskolan och på arbetet

Anpassningar syftar till att förbättra tillgängligheten, medan färdighetsinriktad undervisning arbetar med den bakomliggande inlärningssvårigheten. Beroende på uppgiften kan stödet omfatta extra tid, att skriva på tangentbord i stället för för hand eller tekniska hjälpmedel. Vad som hjälper kan förändras när kraven förändras. En anpassning bör väljas utifrån ett identifierat hinder, inte tilldelas enbart på grund av en diagnos. ^{[1], [5]}

Var konkret när du ber om stöd: ”Skriftliga instruktioner följda av en kort muntlig avstämning skulle hjälpa mig att komma i gång på rätt sätt.” Andra möjligheter att diskutera är tillgängliga digitala dokument, att dela upp omfattande uppgifter i etapper eller att få en lugnare plats för krävande arbete. Fråga vilka förändringar som är möjliga, vilken dokumentation som behövs och vem som ska följa upp om de hjälper.

Högskolestudenter kan börja med sitt lärosätes stödfunktion för studenter med funktionsnedsättning; anställda kan fråga lämplig kontaktperson på arbetsplatsen om processen för anpassningar. Klargör vilken information som måste delas och med vem innan du lämnar in ett fullständigt kliniskt utlåtande. Utgå inte från att varje rekommendation godkänns i alla sammanhang.

Tillgängliga vårdbesök och terapisamtal

Vården kan ställa egna krav på inlärning: formulär, instruktioner inför besök, behandlingsval och skriftliga övningar. NICE rekommenderar i sin vägledning om delat beslutsfattande att information presenteras i hanterbara delar, att förståelsen stäms av och att tid ges för att överväga beslut. Detta är brittisk vägledning, inte en garanti för hur tjänster i USA fungerar, men kommunikationsprinciperna ger användbara frågor att ta upp i vårdsamtal. ^[6]

Berätta för klinikern hur du föredrar att få information. Du kan exempelvis be om en kort skriftlig sammanfattning tillsammans med en muntlig förklaring, färre punkter åt gången eller tid att gå igenom alternativen innan du bestämmer dig. En avstämning av förståelsen bör visa hur tydligt informationen har förklarats, inte få dig att känna dig generad. Be att få återge planen med egna ord och reda ut det som är oklart. ^[6]

Diskutera alternativ till omfattande läsning eller skrivning när det gäller terapiövningar. Kom överens om en realistisk uppgift och hur du ska komma ihåg den. Om en uppgift fortfarande inte är tillgänglig för dig, ta upp problemet vid nästa samtal. Be terapeuten behålla behandlingsmålet men anpassa formatet, i stället för att hoppa över övningar utan att säga något eller kämpa ensam i timmar.

Stöd från familjen, styrkor och ökad självständighet

Stöd från familjen kan börja med att fråga vad som är svårt och vilken hjälp personen önskar. Undvik jämförelser med syskon, tillrättavisningar inför andra eller uppmaningar att ”anstränga sig mer”. Erbjud i stället konkret hjälp, som att förbereda frågor inför en utredning eller ordna ett samtal med skolan. Stöd för lärande kan innebära att bygga vidare på personens befintliga styrkor och hitta sätt att hantera områden som är svåra. ^[5]

Tillskriv inte någon styrkor utifrån diagnosen. Fråga vad personen tycker om, är bra på och vill utveckla. Ett praktiskt mål kan vara att slutföra en utbildning med tillgängligt material, förstå handlingar som rör hushållet eller be om hjälp före en tidsfrist. Att lyckas behöver inte innebära att göra varje uppgift utan stöd.

Vuxna bör själva bestämma hur stödpersoner deltar i vårdsamtal, med vederbörlig hänsyn till samtycke och säkerhet. ^[6] För barn och tonåringar bör lokala, åldersanpassade pedagogiska och kliniska verksamheter sökas. I guiden till att hitta stöd för barns och ungdomars psykiska hälsa finns närliggande frågor; den här artikeln innebär inte att THE BALANCE tar emot minderåriga.

Säkerhet och uppföljning över tid

Sök hjälp för psykisk ohälsa när besvären är ihållande eller stör vardagen. Om någon befinner sig i omedelbar fara eller har ett livshotande akut tillstånd i USA, ring 911 eller åk till närmaste akutmottagning. Vid självmordstankar eller en känslomässig kris, ring eller skicka ett sms till 988. Vänta inte på pedagogisk testning innan säkerheten tas om hand. ^{[7], [8]}

THE BALANCE är inte en akutverksamhet. Verksamhetens guide till bedömning och stöd vid självskadebeteende ger ytterligare information, inte akutvård. Om en säkerhetsplan behövs, be om ett format som du kan förstå och använda under stress, snarare än ett kompakt dokument. Psykoterapi kan omfatta säkerhetsplanering och att förmedla kontakt med professionellt stöd eller akuthjälp. ^[7]

Följ upp mer än testresultaten. Fråga om uppgifter kräver mindre utmattande ansträngning, om stödet går att använda och om det psykiska lidandet minskar. Kom överens om ett datum för uppföljning och vem som ska göra förändringar. ^[6] Inlärningssvårigheter kan vara livslånga, men lämpligt stöd kan hjälpa människor att sträva mot meningsfulla mål. Återhämtning från det lidande som kan följa med svårigheterna kräver inte att inlärningsvariationen försvinner. ^[9]