Den vetenskapliga benämningen på gräs är cannabis, men vanliga vardagliga benämningar är pot och gräs. Cannabis avser alla föreningar som utvinns ur växten Cannabis sativa. Cannabis innehåller omkring 540 kemiska föreningar. Marijuana avser delar av eller produkter från växten Cannabis sativa som innehåller betydande halter av tetrahydrocannabinol (THC).
En nyligen genomförd studie har identifierat ett samband mellan användning av cannabis och akut respektive kronisk psykos. Personer som använder drogen kan utveckla en akut, svår form av psykos som kan vara mycket påfrestande. I en sådan situation kan cannabis framkalla hallucinationer, även om effekten är kortvarig.
Omfattande marijuanaanvändning har också visats öka risken för att utveckla långvariga psykotiska symtom, som kan övergå i allvarligare psykiatriska tillstånd som schizofreni. Här följer det som är viktigt att känna till.
Psykos förknippas ofta med andra psykiska sjukdomar, men kan också framkallas av droger. Det har länge varit känt att olika droger kan framkalla psykotiska symtom. För vissa räcker det att sluta använda drogen för att symtomen ska försvinna. Först behöver man dock förstå att det är drogen som orsakar de psykotiska symtomen. Om så är fallet kan behandling för substansmissbruk vara det enda som behövs.
Marijuana kan utlösa en psykotisk episod, även om denna reaktion är ovanlig. När den inträffar är psykosen vanligen svår. Det innebär att den uppstår plötsligt och upphör när substansen lämnar personens kropp. Eftersom symtomen är allvarliga kan vissa personer behöva akut vård. Behandlingen består vanligen av att personen får vistas i en lugn miljö och får antipsykotiska läkemedel.
Även om cannabisutlöst psykos vanligen är kortvarig kan vissa personer få långvariga psykotiska episoder. Detta är mer sannolikt hos personer med en psykisk sjukdom. Det finns ett samband mellan marijuanaanvändning och psykossjukdomar som schizofreni. Det är inte känt om marijuanaanvändning orsakar utveckling av schizofreni, men forskning tyder på att den kan utlösa episoder hos personer med schizofreni eller bidra till att sjukdomen bryter ut hos personer med en sårbarhet för den. Det är också allmänt känt att personer med psykisk sjukdom är mer benägna att använda marijuana, möjligen som en form av självmedicinering.
Akut psykos kallas ibland för ”en kortvarig psykotisk episod”. Om psykosen orsakas av marijuanaanvändning kan den försvinna när drogens effekt avtar.
Akut psykos kan vara särskilt intensiv och svår, men är kortvarig. En enskild episod kan pågå i upp till en månad. Om den varar längre bedöms den sannolikt som ett annat psykiskt tillstånd med kvarstående psykotiska symtom.
Symtomen kan å andra sidan vara kvar i månader eller år, framför allt vid frekvent cannabisbruk . När drogutlöst psykos blir ett kroniskt problem kommer rehabiliteringen sannolikt att inriktas på en psykisk sjukdom eller samsjuklighet, eftersom problemet påverkar den psykiska hälsan och innefattar substansmissbruk.
Flera sjukdomar kännetecknas av långvariga psykotiska symtom. Samma psykotiska symtom som beskrivs i denna artikel förekommer även då, men de kvarstår längre, kanske resten av livet. Därefter återkommer psykotiska symtom ofta, särskilt utan behandling. Drogutlöst schizofreni kan drabba den som använder droger.
Cannabisutlöst psykos är ett psykiatriskt tillstånd, men är vanligen kortvarigt. Diagnosen kan ställas med hjälp av kriterierna i Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. Enligt diagnosmanualen ger tillståndet psykotiska symtom efter marijuanaanvändning, under cannabisabstinens eller inom en månad efter marijuanaanvändning. Symtomen på marijuanautlöst psykos måste vara tillräckligt allvarliga för att begränsa personens funktionsförmåga och får inte kunna förklaras av en annan psykisk sjukdom, exempelvis schizofreni. Symtom på marijuana- eller cannabisutlöst psykos omfattar följande:
Vanföreställningar. Vanföreställningar är felaktiga övertygelser. En person med vanföreställningar håller fast vid dessa uppfattningar trots att det saknas belägg för dem och trots övertygande bevis på att de är felaktiga. Vid marijuanautlöst psykos är paranoia och misstänksamhet mot andra vanliga vanföreställningar. En annan vanlig form är storhetsidéer, där personen tror sig kunna eller behärska mer än vad som faktiskt är fallet.
Hallucinationer. Psykos ger också ofta hallucinationer, som är upplevelser där en persons föreställningar upplevs som verkliga trots att de inte finns i verkligheten. De kan vara visuella, i form av syner och scener, eller auditiva, så att personen hör röster som inte finns. Hallucinationer kan även påverka känseln och luktsinnet.
Dissociation. Dissociation är en upplevelse av att på något sätt vara frånkopplad från den fysiska världen. En form, depersonalisation, ger en känsla av att befinna sig utanför sin egen kropp. Derealisation innebär att personen upplever att föremål och människor i omgivningen inte är verkliga.
Desorganiserat tänkande. Psykos kännetecknas av kaotiska och oordnade tankemönster samt ihållande och plågsamma tankar. Under en psykotisk episod kan det vara svårt att tänka klart eller koncentrera sig på något. För en utomstående kan detta tecken på psykos få det att verka som att personen talar osammanhängande. Talet kan vara rörigt eller växla mellan så många olika ämnen att det inte går att förstå vad som sägs.
Förändringar i affekt och beteende. Psykos kan påverka affekten, det vill säga hur känslor upplevs och uttrycks. Det kan göra att personen reagerar, beter sig eller uttrycker känslor på ett sätt som inte passar situationen. Förändringarna kan vara uttalade, till exempel att personen blir mycket irriterad, rasande eller lättretlig. Psykos är också förknippad med minskat känslouttryck. Personen kan bli känslomässigt avtrubbad eller apatisk och i extrema fall kataton.
De allra flesta som drabbas av cannabispsykos är inte farliga. Det finns dock alltid en risk att en person som har förlorat verklighetsuppfattningen agerar på ett sätt som utgör en fara för personen själv eller andra.
Vanföreställningar kan till exempel få någon att tro att den närmaste vännen är ute efter att skada dem, och personen kan känna ett behov av att vidta skyddsåtgärder.
Paranoia är en av de vanligare vanföreställningarna som marijuanaanvändning kan ge upphov till.
En annan möjlighet är att storhetsvanföreställningar får personen att göra mycket farliga och skadliga saker. Det kan handla om att köra bil utan att vara uppmärksam, hoppa från höga platser eller göra något annat som personen normalt aldrig skulle göra.
På så sätt kan psykosen orsaka skada hos den drabbade. Om en person visar dessa tecken och verkar kunna skada sig själv eller andra är det mycket viktigt att söka hjälp.
Regelbunden cannabisanvändning kan öka risken för att utveckla schizofreni, särskilt hos tonåringar och unga vuxna.
Schizofreni är en psykisk sjukdom som förändrar hur en person känner, tänker och agerar. Schizofreni kan orsaka psykos, där personen har förlorat kontakten med verkligheten och kan drabbas av vanföreställningar och hallucinationer.
Användning av gräs, även kallat marijuana eller cannabis, kan öka risken för att utveckla psykos.
Cannabisanvändning är en möjlig riskfaktor för att utveckla psykiska besvär eller förvärra befintliga besvär, enligt en studie från 2021.
Tonåringar och unga vuxna som använder cannabis ofta riskerar att utveckla en psykossjukdom, exempelvis schizofreni. Personer med genetisk sårbarhet för schizofreni kan löpa högre risk.
Upp till 25–30 procent av de cannabisanvändare som söker sig till akutmottagningar uppvisar följande symtom:
- Ångest
- Självmordstankar
- Psykotiska symtom av varierande svårighetsgrad
Den psykoaktiva beståndsdelen i marijuana är delta-9-tetrahydrocannabinol (THC). Cannabis innehåller också andra ämnen som kemiskt liknar THC. De kallas cannabinoider.
Cannabisanvändning kan förvärra sjukdomsförloppet vid schizofreni hos sårbara personer.
Enligt en rapport från National Institute on Drug Abuse (NIDA) kan personer som använder cannabis, särskilt i stora mängder, få en kortvarig psykotisk reaktion även om de inte har schizofreni. När substansens effekt avtar minskar symtomen.
Under den inledande fasen av ruset kan symtom som ångest, paranoia eller psykos uppträda. Koordinationssvårigheter, inlärningssvårigheter och sömnproblem är några av de effekter som kan kvarstå länge, men inte för alltid.
De samlade effekterna av upprepad cannabisanvändning kan ge upphov till långvariga problem.
Kliniker kan ställa diagnosen cannabisintoxikation om personens beteende eller tankar har förändrats påtagligt efter tidigare cannabisintag. Cannabisintoxikation kan börja inom några minuter om drogen inhaleras, medan det tar timmar om den intas via munnen.
Hur länge effekterna varar kan variera beroende på personens tolerans och dosen. Även om de vanligen varar i tre till fyra timmar kan de kvarstå i upp till 24 timmar.
Många som söker akut med psykotiska symtom efter marijuanaanvändning kan behöva läggas in på sjukhus. Upp till femtio procent av dessa personer kommer att utveckla schizofreni.
Även den som är en van cannabisanvändare behöver inte uppleva samma effekter varje gång drogen används.
Ibland kan den ge precis den önskade effekten, oavsett om syftet är att lindra symtom på psykisk sjukdom eller öka aptiten. Vid andra tillfällen kan den dock förstärka oro och ångest, särskilt vid användning av en produkt med hög THC-halt (THC).
I vissa situationer kan cannabisutlöst ångest yttra sig som en panikattack, vilket kan leda till följande:
- Skakningar eller svettningar
- En oförklarlig känsla av en förestående katastrof
- Rädsla för att andra iakttar eller dömer en
- Snabb puls
- Andningssvårigheter
- Intensiva känslor av skräck
- Smärta eller kvävningskänsla i bröstet
- Magsmärtor eller illamående
- Yrsel
- Stickningar, domningar eller frossa
- En känsla av att vara frånkopplad från verkligheten eller kroppen
Rädsla för att dö och förlora kontrollen är också vanligt. Även om dessa känslor kan vara skrämmande är de typiska vid panikattacker.
Bröstsmärta, andningssvårigheter, svimning, krampanfall eller uttalad förvirring efter cannabisintag ska inte förutsättas vara en panikattack. Sök akut medicinsk hjälp i stället för att vänta på att symtomen går över. Paniksymtom kan vara olika länge, och en webbplats kan inte utesluta förgiftning eller ett annat akut medicinskt tillstånd.
När akuta medicinska orsaker har bedömts kan välbekanta paniksymtom hanteras med hjälp av en överenskommen hanteringsplan. Följande lindrande åtgärder får inte fördröja medicinsk vård.
- Använd den överenskomna hanteringsplanen efter lämplig medicinsk bedömning
- Försök behålla lugnet och ät något
- Prova att ta några djupa andetag
- Använd förankringsövningar
- Rör på dig
- Överväg aromaterapi
Cannabisutlöst psykotiskt syndrom (CIPD) är vanligen inte permanent.
Även om det inte finns någon behandlingsmetod som med säkerhet fungerar finns det belägg för att symtomen kan lindras om personen slutar använda cannabis.
I en rapport från 2007 fann forskare att samtliga 20 deltagare efter en vecka utan cannabis rapporterade en betydande minskning av symtom som hallucinationer, ovilja att samarbeta och storhetsvanföreställningar.
Vissa antipsykotiska läkemedel kan också lindra svåra symtom hos en del patienter. Enligt en studie skulle det antipsykotiska läkemedlet aripiprazol kunna användas för att stoppa psykotiska effekter hos personer som inte kan sluta använda cannabis.
Experter betonar behovet av fler studier om behandling av CIPD, särskilt för patienter som använder cannabis för att hantera andra symtom.
Enligt experter utvecklar många personer med diagnosen CIPD schizofreni med tiden.
I en studie från 2018 av närmare 7 000 patienter med diagnostiserad substansutlöst psykos övergick diagnosen hos 47,4 procent av dem med CIPD till bipolär sjukdom eller schizofreni.
Båda dessa sjukdomar är kroniska, men en kombination av psykoterapi, läkemedel och andra insatser kan ofta lindra symtomen avsevärt.
Samordnad specialistvård (CSC) kan vara en hjälpsam behandling för personer i tidiga faser av psykos. Ett team av vårdpersonal samarbetar med patienten och familjen för att erbjuda:
- Stöd och utbildning för familjen
- Stöd från personer med egen erfarenhet
- Psykoterapi
- Stöd för arbete och utbildning
Psykoterapi och läkemedel, exempelvis antipsykotiska läkemedel, kan användas för att behandla schizofreni eller psykos.
Det går också att söka behandling för cannabismissbruk. Exempel är:
Kognitiv beteendeterapi (KBT): KBT är en form av psykoterapi som ger personen metoder för att identifiera och förändra problematiska tanke- och beteendemönster.
Förstärkningsbaserad behandling: Denna metod innebär fortlöpande uppföljning av de handlingar och beteenden som personen vill förändra samt belöningar eller andra incitament för positiva förändringar.
Motivationshöjande behandling: Denna behandling syftar till att uppmuntra personen att använda sin egen tid och sina egna resurser för att engagera sig i behandlingen och åstadkomma positiva förändringar.
Vad kan föräldrar göra?
Det bästa föräldrar kan göra är att ge sina barn kunskap – inte genom skrämseltaktik eller hot, utan genom fakta: att sällan förekommande eller tillfällig marijuanaanvändning är betydligt säkrare än regelbunden användning, och att daglig användning kan leda till allvarliga problem. Och att vi helt enkelt inte vet tillräckligt om riskerna med marijuana för ungdomars hjärnor under utveckling eller om de långsiktiga effekterna.
Det är ett svårt samtal, särskilt med unga som befinner sig i en utvecklingsfas där de tror sig vara osårbara. Alkohol- och droganvändning är vanligt bland tonåringar och unga vuxna och är i vissa avseenden en del av övergången till vuxenlivet. Många gör det, och många av dem upplever inga problem till följd av det.
Föräldrar och andra omsorgspersoner bör inleda detta fortlöpande samtal så tidigt som möjligt. Enligt rapporten finns det belägg för att marijuanaanvändning som börjar i yngre ålder ökar risken för beroende, vilket kan påverka skolutvecklingen och personliga relationer negativt.
Det bästa rådet till föräldrar är att kommunicera ofta och öppet. I slutändan handlar det om vad barnet anser vara bäst för sig självt och hur barnet agerar utifrån den uppfattningen. Barnet bör ha goda kunskaper.
När bör man söka läkare?
Den som har tidiga tecken på psykos eller psykotiska symtom, eller ser sådana hos någon annan, bör tala med en läkare. Tidiga insatser kan stoppa eller bromsa en psykos och öka möjligheten till förbättring.
Det är också viktigt att söka behandling för cannabisbrukssyndrom. En läkare eller behandlare inom psykiatrin kan diskutera behandlingsalternativ med personen.


