Psykos är ett psykiskt tillstånd som kännetecknas av hallucinationer och vanföreställningar och innebär en förlorad kontakt med verkligheten. Hallucinationer är förvrängda sinnesupplevelser som uppstår utan något verkligt yttre stimulus. De kan beröra hörsel, lukt, syn eller något annat sinne. En vanföreställning är en felaktig uppfattning om verkligheten som en person håller fast vid trots att det finns motstridiga belägg. Psykos kan uppstå i olika åldrar och har flera möjliga orsaker. Nytillkomna hallucinationer eller vanföreställningar behöver snar medicinsk bedömning; sök akut hjälp om någon inte kan vara i säkerhet.
Psykotiska symtom kan uppstå i samband med en rad olika psykiska tillstånd och vid substansmissbruk. Psykotiska episoder kan förekomma vid schizofreni och bipolär sjukdom. Psykos kan också vara kopplad till alkohol- eller drog missbruk i vissa fall. LSD, peyote, PCP och hallucinogena svampar kan vara de första droger man tänker på när hallucinogena droger kommer på tal. Drogrelaterade psykotiska symtom kan uppstå under rus eller abstinens, och ibland som en biverkning av ett ordinerat läkemedel. De är inte begränsade till långvarigt bruk eller stora doser; risken varierar med substansen och personen. Vid beroende av alkohol eller bensodiazepiner bör medicinsk rådgivning sökas innan man slutar, eftersom abstinens kan vara farlig. Sluta inte tvärt med ordinerade läkemedel.
I vissa situationer orsakas psykos av abstinens från en substans snarare än av själva ruset. Vissa typer av substansmissbruk kan också öka sannolikheten för att utveckla schizofreni hos personer med en predisposition för sjukdomen. En starkare psykotisk reaktion på vissa substanser, exempelvis LSD, kan vara kopplad till en ärftlig predisposition för att utveckla schizofreni.
Substansbrukssyndrom kan förekomma samtidigt med psykos. Resultat från observationsstudier varierar mellan olika populationer och visar inte att varje psykotisk episod orsakas av substansbruk. Denna typ av studier belyser sambandet mellan substansberoende och psykos. När substansmissbruk eller abstinens orsakar psykotiska symtom kan krisintervention och medicinsk avgiftning behövas.
Vissa psykoaktiva substanser kan utlösa eller förvärra psykotiska symtom. Olika substanser och kombinationer medför olika risker; alla läkemedel har inte samma effekt. Alkohol, kokain, amfetaminer, hallucinogener, opioider, marijuana och lugnande medel och sömnmedel är alla substanser som kan leda till eller framkalla psykos.
Psykos är ett psykiskt tillstånd som kännetecknas av en oförmåga att skilja mellan tankar, verklighet och sinnesupplevelser. Drogutlöst psykos kan innefatta vanföreställningar, hallucinationer som berör olika sinnen, desorganiserat tänkande och beteendeförändringar. Detta gör det svårt för personen att skilja mellan vad som är verkligt och vad som är en produkt av de egna tankarna.
Vissa använder hallucinogena ämnen uttryckligen i detta syfte, medan andra får vanföreställningar eller hallucinationer som en biverkning av en drog eller ett läkemedel som de tagit av en annan anledning. Psykedeliska substanser, som omfattar LSD, hallucinogena svampar och meskalin, är exempelvis en typ av droger som används för sin förmåga att potentiellt framkalla hallucinationer och förändra sinnesupplevelser. Kokain kan å andra sidan framkalla hallucinationer, men används sällan i det syftet.
Det är viktigt att komma ihåg att hallucinationer och vanföreställningar, även om de är vanliga vid psykos, inte alltid innebär att psykos föreligger. Många som tar LSD eller andra psykedeliska substanser har dessa symtom utan att ha en fullt utvecklad psykos, som kännetecknas av en oförmåga att skilja verklighet från fantasi. Sjukdomsinsikten varierar. Förändrade sinnesupplevelser under hallucinogenrus räcker inte i sig för att fastställa en psykossjukdom; en kliniker måste bedöma symtomen, säkerheten och andra möjliga orsaker.
Hur länge varar drogutlöst psykos?
Drogutlöst psykos kan gå över efter rus eller abstinens, men symtomen kan kvarstå eller återkomma och behöver fortlöpande bedömning. Varaktigheten varierar; vänta inte tills drogens effekt har gått över innan du söker vård. Det är dock ett mycket allvarligt symtom som ofta kräver omedelbar medicinsk vård. Psykos kan öka risken för självskada eller självmord. Sök akut hjälp omedelbart om någon riskerar att skada sig själv eller inte kan vara i säkerhet.
Symtomen kan börja plötsligt eller utvecklas över tid. När de uppstår och hur svåra de är beror på substansen, dosen, abstinens, andra läkemedel och individuell sårbarhet. Bruk av psykoaktiva substanser kan förvärra befintliga symtom eller öka risken för psykotiska episoder hos vissa personer, men effekten är inte oundviklig och kan inte förutsägas enbart utifrån en diagnos. Även utan en diagnostiserad samtidig psykisk sjukdom kan omfattande drog- och alkoholbruk leda till psykotiska symtom.
Följande är några av tecknen och symtomen på drogutlöst psykos:
- Paranoia
- Syn- och hörselhallucinationer
- Vanföreställningar
- Ångestattacker
- Beteendeförändringar eller agitation
- Förvirring
Symtom vid vanföreställningar
Vanföreställningar innebär att man tror och känner att något händer som inte stämmer med verkligheten, och avfärdar andras invändningar mot dessa uppfattningar eftersom de känns verkliga.
Vanföreställningar kan ta många former, bland annat:
- Förföljelsevanföreställningar innebär att man tror att någon bevakar en.
- Svartsjukepräglade vanföreställningar handlar ofta om en partner, där man antar att partnern har varit otrogen trots att det saknas belägg.
- Storhetsvanföreställningar innebär en överdriven uppfattning om den egna makten, exempelvis att man tror sig ha magiska förmågor eller ha gjort en betydelsefull upptäckt.
Symtom vid hallucinationer
Vid hallucinationer är sinnesupplevelserna av det som händer omkring en förvrängda. De är oftast förknippade med förändringar i syn- eller hörselupplevelser, men kan även beröra lukt och känsel.
Hallucinationer kan ta olika former, bland annat:
- Att höra röster, exempelvis en röst som beskriver ens rörelser eller handlingar, eller två separata röster som är oense med varandra, är exempel på hörselhallucinationer.
- Synhallucinationer är obehagliga eftersom man upplever en annan verklighet än andra, med skuggor, föremål och människor som egentligen inte finns där.
Kan drogutlöst psykos bli bestående?
Psykotiska symtom kan gå över, kvarstå eller återkomma efter att drogbruket upphör. Mer långvariga symtom kräver en förnyad bedömning av andra orsaker, däribland en primär psykossjukdom. En behandlingsplan bör ta hänsyn till ordinerade läkemedel och bruk av alkohol eller andra droger.
Substansutlöst psykos är en psykisk störning där debuten av psykotiska episoder eller tecken på psykossjukdom kan kopplas till bruk av en drog eller alkohol (debut under abstinens eller under rus). Psykotiska episoder kan förekomma enbart när man använder substansen eller enbart när man inte gör det. Det är möjligt att utveckla denna störning under återhämtningen från ett substansbruksproblem.
Vid en psykossjukdom kan man förlora förmågan att skilja mellan vad som är verkligt och vad som inte är det. Påverkan av alkohol eller någon drog som man använder kan förstärka denna känsla av att vara skild från verkligheten. Substansutlöst psykossjukdom är en allvarlig sjukdom som kräver medicinsk behandling.
Om du eller en närstående har en psykotisk episod, kontakta läkare för undersökning och information om behandlingsalternativ. Även om psykotiska episoder inte ser likadana ut för alla kan vissa tecken och symtom tyda på att du eller någon du bryr dig om har en sådan episod, bland annat:
- Att se, höra eller känna lukten av sådant som inte finns kallas hallucinationer.
- Vanföreställningar kan innefatta att tro att man blir bevakad eller avlyssnad.
- Religiösa vanföreställningar, exempelvis att tro att en gudom kommunicerar med en på ett särskilt sätt
- Svårigheter att skilja fantasi från verklighet, exempelvis att föreställa sig en nära relation med en stor kändis
- Svårigheter att ta hand om sig själv, exempelvis att glömma att tvätta sig och äta, eller att samla på sig föremål
- Paranoia och misstänksamhet, däribland misstankar om att närstående, organisationer eller andra försöker skada en eller är ”ute efter en”.
- Svårigheter att tala tydligt, inklusive stamning och desorganiserat tal
- Överkänslighet för ljud, lukter eller annan sinnesstimulering.
- Avsaknad av känslomässiga reaktioner eller ett avflackat känslouttryck
Hos personer som redan har en predisposition för schizofreni anses drogbruk, särskilt överdrivet bruk eller missbruk, kunna utlösa symtom. Många personer som missbrukar metamfetamin utvecklar exempelvis psykotiska symtom till följd av sitt drogbruk. Drogutlöst paranoia är vanligt i dessa situationer. Substansutlöst psykos och schizofreni är skilda diagnoser. En person med schizofreni kan också uppleva en substansrelaterad försämring av symtomen; enbart tidsförloppet avgör inte diagnosen. Denna drogutlösta psykos kan orsaka återfall hos personer som behandlas för och återhämtar sig från tidigare schizofreniepisoder.
Detta kan hända oavsett om personen känner till sin schizofreni eller inte. Därför kan det framstå som att personer med drogutlösta schizofrenisymtom utvecklar psykisk sjukdom till följd av sitt drogbruk. Man bör inte anta att alla som upplever drogrelaterad psykos redan hade schizofreni. Bedömning och uppföljning hjälper till att skilja substansens effekter från en primär psykossjukdom.
Vid bedömningen beaktas tidpunkten för substansexponeringen, medicinsk och psykiatrisk sjukdomshistoria, symtom och förlopp efter rus eller abstinens. Varaktigheten ensam skiljer inte substansutlöst psykos från schizofreni. Uppföljning är viktig eftersom vissa personer senare får en annan diagnos (Rognli et al., 2023). Vissa personer som först diagnostiseras med substansutlöst psykos får senare diagnosen schizofreni eller en annan primär psykossjukdom. Risken varierar och kan inte förklaras med en enkel uppdelning mellan ärftligt och icke-ärftligt.
Genetisk sårbarhet, den aktuella substansen och andra individuella faktorer kan bidra till risken, men det finns ingen tillförlitlig binär genetisk regel som skiljer personer som senare utvecklar schizofreni från dem som inte gör det. Substansbruk kan utlösa eller förvärra psykotiska symtom, och vissa exponeringar är förknippade med ökad risk för en senare schizofrenidiagnos. En enskild episod behöver klinisk bedömning snarare än ett kategoriskt påstående om orsakssamband.
Tyvärr är schizofreni fortfarande i stor utsträckning missförstådd och stigmatiserad. Personer med denna psykiska sjukdom skulle ha bättre möjligheter att söka den behandling de behöver och har rätt till om mer tillförlitlig information fanns tillgänglig. Substansbruk kan bidra till att psykos debuterar eller återkommer. Kliniker skiljer en substansutlöst episod från schizofreni genom att beakta hela sjukdomshistorien och det kliniska förloppet, inte genom att anta vare sig ett oundvikligt orsakssamband eller att substansen omöjligen kan bidra. Det informella uttrycket ”drogutlöst schizofreni” bör inte ersätta en klinisk diagnos.
Oavsett om en drogutlöst schizofreniepisod uppstår eller inte använder en betydande andel personer med schizofreni droger, vilket kan göra att schizofrenisymtom återkommer eller förvärras. Därför är behandling av samsjuklighet så viktig för personer som har båda dessa problem.
Behandlingen måste omfatta både psykisk sjukdom och drogbruk för att hjälpa dem som verkligen behöver det. Behandling av samsjuklighet gör det möjligt att göra just detta. Vissa använder alkohol eller droger för att hantera psykiskt lidande. Vården bör möta både substansbruket och behoven inom psykisk hälsa utan att skuldbelägga. För att framgångsrikt kunna avstå från droger och alkohol behöver därför både den psykiska sjukdomen och substansbruket behandlas. Det är tveksamt om en person kan återhämta sig fullt ut om endast beroendet eller den psykiska sjukdomen behandlas, eftersom andra kvarstående problem kommer att vara kopplade till det obehandlade tillståndet.
Det är viktigt att förstå hur allvarlig drogutlöst psykos är. Det är olämpligt att anta att personen kommer att må bra när ruset har gått över. Psykotiska utbrott orsakade av droger kan vara mycket skadliga. Flera personer som haft liknande upplevelser berättar att de allvarligt har övervägt självmord.
En drogutlöst psykos kräver omedelbar medicinsk vård. Om personen avböjer vård, behåll lugnet, undvik konfrontation eller fysiskt tvång och sök skyndsamt råd från en kliniker eller akutverksamhet. Kontakta den lokala larmcentralen om det finns omedelbar fara eller om personen inte kan vara i säkerhet.
Hälso- och sjukvårdspersonal kan ge läkemedel till någon som har drogutlöst psykos. Dessa läkemedel minskar svårighetsgraden av vissa symtom, särskilt farliga hallucinationer.
Några av de mest grundläggande sakerna man kan göra för att hjälpa någon med drogutlöst psykos är:
- Låt personen tala utan att bli avbruten.
- Undvik att dra förhastade slutsatser.
- Fråga vad som skulle kunna få personen att må bättre.
- Låt personen kommunicera i sin egen takt.
När du har fått all information kan du kontakta någon utomstående för hjälp med nästa steg. Kontakta den lokala larmcentralen om det finns omedelbar risk för självskada eller skada på andra, eller om personen inte kan vara i säkerhet. Om det inte finns någon omedelbar fara, kontakta snarast en kliniker eller psykiatrisk vårdverksamhet. Ett till synes lugnt tillstånd utesluter inte allvarliga symtom eller behov av bedömning. Ju tidigare personen får den hjälp som behövs, desto bättre.
Det är också viktigt att tänka på att detta kanske inte är en engångshändelse. Symtom på drogutlöst psykos kan hos vissa personer kvarstå i flera år. Ihållande hallucinationer kräver förnyad klinisk bedömning och fortlöpande stöd; enskilda berättelser om återhämtning visar inte vad som är en typisk varaktighet. Det kan vara nödvändigt att fortsätta samtala om psykos och hallucinationer långt efter att personen har blivit nykter och drogfri. Genom att vara en betrodd utomstående kan du ge mycket hjälp och trygghet till din närstående, och detta kan vara avgörande för personens rehabilitering.
Vad man bör undvika
Psykos är ett allvarligt och farligt tillstånd. Det innebär att du inte bör avfärda något som den andra personen säger under samtalet. Även om tankarna och upplevelserna som personen beskriver inte framstår som verkliga för dig, är de mycket verkliga för personen du samtalar med. Ta dessa uttalanden på allvar och se till att vidta nödvändiga åtgärder för att skydda din närstående och omgivningen.
Det är också viktigt att komma ihåg att varningstecken inte ska ignoreras, även om de är subtila eller utvecklas långsamt. Psykos visar sig inte alltid genom starka, tydliga symtom. Man kanske bara märker en liten beteendeförändring. Att agera på dessa små förändringar kan vara avgörande för att begränsa skadan innan den blir alltför svår att hantera.
Nästa steg
Som tidigare nämnts bör du söka hjälp när någon du bryr dig om har psykos. Förlita dig inte på vård i hemmet eller på att vänta tills ruset går över. Vissa episoder går över, men en snar klinisk bedömning behövs, och ihållande eller återkommande symtom kräver uppföljning. En person med drogutlöst psykos behöver behandling för att sluta använda drogerna, samt fortlöpande stöd för att hantera symtomen när de återkommer.
När någon i familjen visar dessa symtom behöver du söka behandling för personen. Polisen kan i vissa situationer hjälpa till. I vissa fall behövs också medicinsk personal. Var inte rädd för att söka hjälp. Din närstående förlitar sig på dig.
