Alprazolam är en receptbelagd bensodiazepin som används vid vissa ångesttillstånd och paniksyndrom. Det kan lindra symtom, men säker behandling kräver också att biverkningar uppmärksammas, att interaktioner gås igenom och att alla förändringar planeras tillsammans med förskrivaren. Fysiskt beroende kan utvecklas vid användning enligt ordination och är inte samma sak som beroendesyndrom.
Läkemedel som används inom psykiatrin har olika syften. Antidepressiva kan användas vid depression och vissa ångestsyndrom, antipsykotika vid tillstånd som schizofreni, centralstimulerande läkemedel vid adhd och ångestdämpande läkemedel vid vissa ångestsymtom. Dessa grupper är inte utbytbara, och valet av läkemedel bör utgå från personens diagnos och omständigheter.
För den enskilda personen kan alprazolam ge betydelsefull lindring av ångest. Det kan också påverka vakenhet, minne, koordination och säkerhet i vardagen. Ansvarsfull förskrivning, tydlig information om risker, tillgång till psykologisk behandling och regelbunden uppföljning ingår därför i behandlingen. Läkemedel kan vara en del av en bredare plan för psykisk hälsa; ett recept innebär inte att behovet av att ompröva nytta och risker försvinner.
Vad används alprazolam för och hur verkar det?
Alprazolam förstärker den hämmande effekten av gammaaminosmörsyra, eller GABA, via GABA-A-receptorer i centrala nervsystemet. Detta bidrar till att förklara både dess ångestdämpande effekter och oönskad sedering. Det handlar inte om att enbart öka mängden GABA i hjärnan. [1]
Godkända användningsområden beror på land, produkt och beredningsform. Den amerikanska produktinformationen för alprazolamtabletter omfattar akut behandling av generaliserat ångestsyndrom och behandling av paniksyndrom, med eller utan agorafobi, hos vuxna. Spansk produktinformation beskriver kortvarig symtomatisk behandling av svår, funktionsnedsättande ångest eller ångest som orsakar uttalat lidande hos vuxna. Dessa uppgifter ska inte tolkas som att alla beredningsformer eller varumärken har samma indikation överallt. [1,2]
Alprazolam ska inte användas som enda behandling vid depression, och är inte heller ett läkemedel att välja genom att kopiera någon annans erfarenhet eller dos. Fråga förskrivaren vilket symtom det är avsett att lindra, hur nyttan ska bedömas och när behandlingen ska följas upp. Följ ordinerad dos och doseringstid i stället för att lägga till doser när symtomen känns värre.
Vilka biverkningar kan alprazolam orsaka?
Biverkningar kan uppstå vid ordinerade doser. Vanliga besvär är dåsighet, sedering, yrsel, nedsatt koordination, minnes- eller koncentrationssvårigheter, trötthet och muskelsvaghet. Svårighetsgraden varierar beroende på person, dos, beredningsform och andra läkemedel. [1,2]
Äldre kan vara mer känsliga för sedering, nedsatt balans och fall. Lever- eller andningsproblem, graviditet, amning och samtidig användning av andra sederande läkemedel kräver en individuell bedömning. Ändra inte dosen på egen hand på grund av en biverkning; kontakta förskrivaren eller en farmaceut för råd. För en utförligare genomgång, se guiden om biverkningar av Xanax och alprazolam.
Alkohol, opioider och andra medel som dämpar centrala nervsystemet kan förstärka effekterna av alprazolam. Kombinationen kan orsaka djup sedering, långsam andning, koma eller dödsfall. Informera förskrivaren om alla läkemedel och substanser som du använder, och undvik alkohol. Kör inte bil och använd inte maskiner vid dåsighet, yrsel eller annan påverkan. [3]
Fysiskt beroende och beroendesyndrom vid alprazolam
Fysiskt beroende innebär att kroppen har anpassat sig till regelbunden exponering, så att en dosminskning eller ett avslut kan orsaka abstinens. Det kan uppstå under behandling som tas enligt ordination. Tolerans innebär att reaktionen på en dos har förändrats. Inget av dessa förhållanden innebär i sig att ett beroendesyndrom föreligger.
Ett substansbrukssyndrom omfattar ett bredare mönster, exempelvis nedsatt kontroll, ett starkt sug efter att använda substansen, att mycket tid går åt till att skaffa läkemedlet eller återhämta sig efter användningen och att användningen fortsätter trots skador. Sådana problem behöver bedömas noggrant och utan att döma, i stället för genom antaganden utifrån ett recept eller ett enstaka symtom. I guiden om Xanaxberoende förklaras dessa mönster mer ingående.
Vården kan omfatta en läkemedelsgenomgång, gradvis dosminskning när det är lämpligt, behandling av ångest eller sömnsvårigheter samt psykologiskt stöd eller specialiststöd om ett substansbrukssyndrom föreligger. Det finns inget nedtrappningsschema, ersättningsläkemedel eller någon vårdform som passar alla. Avsluta inte regelbunden användning av alprazolam tvärt och minska inte dosen kraftigt: abstinensen kan bli svår och bland annat medföra krampanfall. Kom överens med förskrivaren om en plan och uppföljning. [3,4]
Överdosering av alprazolam: tecken och omedelbara åtgärder
Möjliga tecken är uttalad dåsighet, förvirring, sluddrigt tal, nedsatt koordination, försvagade reflexer, lågt blodtryck, andningssvårigheter, sänkt medvetandegrad eller koma. Alkohol, opioider, andra bensodiazepiner och andra sederande medel kan öka risken kraftigt.
Om någon inte går att väcka, andas långsamt eller onormalt, kollapsar eller får ett krampanfall ska du omedelbart ringa efter akut hjälp. I USA, ring 911; i andra länder, använd det lokala nödnumret. Om en överdos misstänks utan svåra symtom ska du kontakta en giftinformationscentral eller akutsjukvården direkt i stället för att invänta symtom. I USA nås Poison Help på 1-800-222-1222. [1]
Framkalla inte kräkning och ge inte huskurer om inte sjukvårdspersonal uppmanar till det. Berätta för räddnings- eller sjukvårdspersonalen vilka produkter och mängder som kan ha tagits, utan att fördröja hjälpen. En tabletts styrka eller en dosuppgift på nätet kan inte avgöra om ett intag är ofarligt; även beredningsformen, tidpunkten, personens hälsa och andra substanser har betydelse. I guiden om överdosering av Xanax finns mer information.
Säkrare användning och när hjälp bör sökas
Förvara alprazolam säkert, dela det inte med andra och fråga förskrivaren eller en farmaceut vad du ska göra om du missar en dos eller behöver ändra de vanliga doseringstiderna. Ha en korrekt lista över läkemedel, kosttillskott, alkohol och andra substanser tillgänglig vid varje uppföljning. Familjemedlemmar kan ge stöd vid vårdbesök och bidra till säkerheten, men bör inte själva ställa en beroendediagnos eller besluta om läkemedelsändringar.
Vid frågor om beroende, kontroll över användningen eller att sluta som inte är akuta, boka en uppföljning med förskrivaren. Beskriv vad läkemedlet fortfarande hjälper med och vilka svårigheter som har uppstått. Sök omedelbart akut hjälp vid kraftig sedering, om personen inte går att väcka eller vid onormal andning. Säker behandling innebär både uppmärksamhet på läkemedelsrisker och fortsatt vård för de ursprungliga ångest- eller paniksymtomen.


