Skrivet av: THE BALANCE
Medicinskt granskad av Dr. Sarah Boss, MD
Senast uppdaterad:March 26, 2026
Fakta kontrollerat
Snabb sammanfattning
  • Panikångest uppstår plötsligt och kan ge stark rädsla, hjärtklappning, yrsel, brösttryck, andningssvårigheter och overklighetskänslor.
  • Återkommande attacker och rädsla för nästa episod kan utvecklas till paniksyndrom, där undvikande begränsar vardagen och sociala sammanhang.
  • Behandling kan omfatta KBT, andra terapiformer och läkemedel, medan närstående kan hjälpa genom att behålla lugnet och erbjuda trygg närvaro.
Lästid: 10 min

Panikångest, som även kallas  panikattack och kan utvecklas till paniksyndrom, är en form av ångest som kommer mycket plötsligt. Resultatet är för många att man börjar undvika situationer och platser som man förknippar med dessa attacker. På så sätt blir problematiken mer än bara psykisk eftersom det begränsar personen socialt så väl som vart han eller hon kan röra sig.

Panikångest är en intensiv känsla av ångest som påverkar hela personen under en kortare period. Den som drabbas av panikångest känner ett antal symtom som är typiska för denna problematik. Att drabbas kan kännas mycket obehagligt och vissa personer som tidigare inte drabbats kan förväxla en episod med att man har fått exempelvis en hjärtattack.

Panikångest är behandlingsbart med både läkemedel och terapi och det går att leva ett gott liv trots dessa besvär. Ändå så är det en stor del av de som är drabbade som aldrig söker hjälp. Detta då det är lätt att trivialisera när attacken är över och det kan vara svårt att beskriva när man väl fått tid på vårdcentralen.

Psykisk ohälsa Symtom och orsaker

Det är dock viktigt att behandla denna panikångest då det kan utveckla sig till vad man kallar ett paniksyndrom. Paniksyndrom innefattar attacker av panikångest men även en ytterligare upplevd ångest. Denna upplevda ångest handlar om en rädsla kring att få panikattacker. 

Det kan handla om att man förknippar dessa attacker med vissa situationer och platser och att man börjar undvika liknande situationer och platser. Man resonerar att man undviker nya attacker genom att bete sig så, men i själva verket förvärras ofta problematiken. Den blir värre då man triggar dessa panikattacker själv genom att vara extremt uppmärksam kring dem och rikta ohälsosamt mycket fokus till de situationer man associerat med dem.

Detta beteende är väldigt begränsande. En person som drabbats av paniksyndrom drar sig tillbaka helt eller delvis från vissa situationer, något som påverkar deras vardag. Det kan handla om att man inte längre klarar av att gå och handla eftersom man upplevt panikångesten i butiker. Många upplever att kollektivtrafik och liknande situationer blir problematiska.

Eftersom man oroar sig för att få en panikattack så drar många sig undan från sociala sammanhang på grund av rädslan att det ska inträffa där. För att undvika att ett paniksyndrom utvecklar sig bör man söka behandling för sin panikångest så tidigt som möjligt.

Totalt uppskattar man att 10% av svenskarna någon gång drabbas av dessa attacker. Men eftersom det är många som aldrig söker vård för detta så är mörkertalet stort.

Det kan vara mycket skrämmande att drabbas av panikångest. Detta på grund av att den kommer väldigt snabbt och plötsligt, men även då det kan förväxlas med farliga, fysiska tillstånd.

Utöver de psykiska symtomen som en väldig rädsla och ångest så drabbas man somatiskt, alltså rent kroppsligt, också. Dels så kan man bli kallsvettig och känna av en stark yrsel. Hjärtslagen upplevs som hårdare och hjärtat kan börja slå snabbare än normalt. Det är många som beskriver att de känner ett tryck över bröstet, något som ibland kan misstas för att man fått plötsliga problem med hjärtat.

Vissa personer känner att de får en klump i magen och att de börjar må illa och känner att de är nära att svimma. Det är vanligt att man börjar svettas och blir darrig i kroppen. Man kan även uppleva att man får tunnelseende och overklighetskänslor. Det är inte ovanligt att man upplever att man får svårt att andas och att det känns som att man håller på att kvävas. 

Det är inte alla som drabbas av en panikattack som upplever alla dessa symtom. Men alla upplever ett par av dem. Som man kan tolka utifrån symtomen och att de dyker upp så plötsligt, så är det en mycket obehaglig upplevelse.

Som vi nämnde tidigare så är det lätt att förväxla dessa symtom med att det är något fel med hjärtat eller med andningen. Detta är problematiskt då den oron man då upplever kan förvärra själva panikångesten. Det är mycket vanligt att det kommer in personer på landets akutmottagningar som tror att de drabbat av en hjärtattack eller infarkt, men där det senare visar sig vara en panikattack.

Varför vissa utvecklar paniksyndrom och andra inte vet man inte säkert. Det är en liten del av befolkningen som utvecklar detta tillstånd, ungefär 1 procent av männen och det dubbla bland kvinnor. Denna skillnad vet man heller inte vart den kommer ifrån.

Men kvinnor drabbas i större utsträckning av annan ångestproblematik också. Dock kan de fynd som visar på detta vara felaktiga då benägenheten att söka vård generellt är större bland kvinnor än män. Det skulle kunna förklara skillnaden i de rapporterade fallen mellan könen.

Värt att notera är att droger och alkohol kan förvärra panikångesten och påverka hur ofta man får dessa attacker negativt. Att få panikångest mer ofta påverkar även chanserna att utveckla paniksyndrom.

En av anledningarna till att man utvecklar paniksyndrom är att man får en förväntansångest kring när nästa attack ska inträffa. Man går alltså runt och oroar sig för att man ska drabbas på nytt. Denna oro och ångest påverkar livskvaliteten och, som vi var inne på, kan verka väldigt begränsande.

Andra ångestsyndrom och psykiatriska tillstånd påverkar också sannolikheten att drabbas av panikångest. Exempelvis så är social fobi vanligt hos dem som sedan utvecklar panikångest. Det samma gäller de som är drabbade av depression eller har specifika fobier.

OCD Symtom och Behandling Sverige Stockholm

Man har även sett att patienter som lider av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) i större utsträckning får panikattacker när man jämför med populationen i stort. Det är även vanligt att personer som lider av en emotionell instabil personlighetsstörning drabbas. För sjukvården är det viktigt att få så mycket information om denna typ av tillstånd som möjligt för att kunna behandla personen så effektivt som möjligt.

En stor andel av de som lider av återkommande panikångest drabbas även av dessa attacker när man sover. Det har forskning visat. Detta påverkar sömnkvalitén till det sämre och man vaknar mindre utvilad än om man inte fått en attack.

Forskningen visar att ungefär hälften av den grupp som drabbas ofta av panikångest får det i sömnen. Dock är det endast ungefär en tiondel av alla attacker som sker när man sover. Det finns de som vaknar till av att de får en attack och det kan vara svårt att skilja dessa från mardrömmar.

De panikattacker som sker när man sover behandlar man inte annorlunda rent medicinskt än de som sker i vaket tillstånd. Dock är det så att många av de övningar som rekommenderas vid panikattacker inte går att göra då man sover.

Om man drabbas av panikångest och det sker vid upprepade tillfällen så finns det hjälp att få. Det finns många behandlingsalternativ som kan leda till att man lär sig hantera och till och med bryta en panikattack.

Terapi mässigt så är det kognitiv psykoterapi, till exempel kognitiv beteendeterapi (KBT), men även andra terapiformer används i behandling av attackerna. Detta är det främsta “vapnet” i kampen mot paniksyndrom. Man fokuserar då på hur man tolkar kroppsliga signaler. Tanken är att man reagerar på ett felaktigt sätt på dessa signaler och att det orsakar panikångesten.

När man genomgår en behandling med KBT så lär man sig hur ens tankar relaterar till de signalerna kroppen ger. Man lär sig bland annat att känna igen tidiga tecken på att en panikattack håller på att inträffa. Genom att lära sig dessa tecken så är tanken att man kan göra övningar som hjälper till att minska attackens kraft eller att bryta den helt.

Bland dessa övningar finns olika mindfulnessövningar där man koncentrerar sig på vad man känner och vad man upplever. Genom att medvetandegöra detta så kan man minska inverkan det har på ens ångestnivåer.

Där finns en rad olika övningar man kan lära sig för att minska sin panikångest. Övningar som man gör när man känner av att en attack är på gång. Det är viktigt att man tränar på dessa övningar när man inte har en panikattack så att man kan använda dem när det blir skarpt läge.

Man behandlar även panikattacker och paniksyndrom med hjälp av ångestdämpande medicin som olika SSRI-preparat. Även andra läkemedel kan förekomma i behandlingen men det nämnda preparatet är det mest vanligt använda.

Om en vän eller en närstående drabbas av panikattacker så finns det saker som man kan göra. I grund och botten är det viktigt att ha en dialog om dessa attacker så att man, om är närvarande, kan skilja dessa åt från andra möjliga förklaringar.

Om man är närvarande ska man själv hålla sig lugn. Att det blir en hetsig stämning där man dras med i den omtumlande upplevelsen en panikattack är, det hjälper inte personen. Prata lugnande med personen och se till att den kommer till en lugn plats. Det kan hjälpa om man ber personen beskriva vad den upplever och känner.

Stress symtom och orsak

Det är ett sätt att medvetandegöra personen om vad som händer. Det är också viktigt att visa att man är där hos dem. Man ska visa att man förstår vad de upplever men på samma gång förmedla att det snart går över.

För att vara mer beredd så kan man läsa på om tillståndet. Dels för att man själv ska förstå vad personen genomgår, men även för att effektivt kunna hjälpa personen.

I dagens Sverige så är kunskapen god om panikångest och paniksyndrom i vården. Söker man sig till en vårdgivare så har de goda rutiner hur de kan hjälpa en, dels genom terapi och dels genom läkemedelsbehandling.

Det finns även privata behandlingshem där man kan få hjälp att hantera sin panikångest om man känner att den blivit ett hinder i ens vardag. De allra flesta blir hjälpta av att veta hur de ska agera när de känner att en attack är nära förestående. De lär sig strategier som fungerar för just dem och hur de kan applicera dessa när de håller på att få en attack.

FAQs

När det handlar om panikångest så finns det många frågor. Dels eftersom så många är drabbade och dels då det finns ett intresse av vad man ska göra om någon man känner drabbas. Vi besvarar ett par av dessa frågor här nedan.

Hur känns panikångest?
En person som drabbas av en panikattack får plötsliga och tydliga symtom. Symtomen kan variera men vanligtvis så ökar pulsen, man blir svettig, får svårt och andas och man känner en stark obehagskänsla eller ångest.
Kan alkohol orsaka panikattacker?
Ja, både alkohol och droger kan orsaka panikattacker och öka hur ofta de kommer. Om man har haft problem med panikattacker bör man vara försiktig med alkhol.
Är KBT den bästa behandlingen för att behandla panikattacker?
Vilken behandling som är bäst är väldigt individuellt. KBT är dock en av de vanligaste behandlingarna för panikattacker, detta då många svarar väldigt bra på det. Men samtidigt finns det andra terapimetoder som fungerar bra dem med. Terapi kan kombineras med behandling utav läkemedel för bästa effekt.

Artikeln

Systerämnen

Skillnad på panikattack och ångestattack