Menopausen innebär att menstruationerna upphör permanent och inträffar vanligen mellan 45 och 55 års ålder. Upplevelserna varierar: vissa har få symtom, medan andra upplever fysiska eller känslomässiga förändringar som påverkar vardagen.
Under övergången till menopaus varierar nivåerna av äggstockshormoner för att så småningom sjunka, och menstruationerna blir oregelbundna innan de upphör. Hormonförändringarna under klimakteriet kan ge en rad fysiska och känslomässiga symtom, bland annat humörsvängningar och i vissa fall depression.
En systematisk översikt från 2024 av Jia och kollegor sammanställde 55 studier med 76 817 deltagare i peri- och postmenopaus. Den redovisade skattningarna nedan, men bedömningsmetoder, populationer och undersökningsmiljöer varierade avsevärt. Siffrorna ska inte tolkas som den globala andelen personer med kliniskt diagnostiserad depression eller som belägg för att klimakteriet orsakade depression:
| Sammanvägda skattningar av förekomsten av depression (Jia et al., 2024) | |
| Kvinnor i klimakteriet | 35,6 % |
| Kvinnor i perimenopaus | 33,9 % |
| Kvinnor i postmenopaus | 34,9 % |
Översikten fann betydande heterogenitet och publikationsbias, med högre skattningar i mindre studier och studier av lägre kvalitet. Att känna igen ihållande depressiva symtom och veta när man bör söka en bedömning är mer användbart än att tillämpa dessa sammanvägda skattningar på en enskild person.
En tidigare depressionsepisod, påfrestande livshändelser och sömnsvårigheter kan öka sårbarheten under övergången till menopaus. Symtomen nedan kan förekomma samtidigt med psykiskt lidande; alla är inte fastställda som oberoende riskfaktorer för depression.
Sexuell dysfunktion
Smärta vid samlag och minskad sexuell lust kan påverka självkänslan och nära relationer, vilket kan leda till känslor av nedstämdhet och isolering.
Oregelbundna menstruationer
De oförutsägbara menstruationscyklerna under perimenopausen kan orsaka stress och ångest. Dessa symtom kan förekomma samtidigt, men enbart oregelbundna menstruationer är inte tillräckligt för att fastställa en depressionsdiagnos.
Benskörhet
Klimakteriet är förknippat med minskad benmassa och ökad risk för benskörhet. Oro för den fysiska hälsan kan bidra till psykiskt lidande, men enbart risk för benskörhet är inte tillräckligt för att fastställa depression.
Värmevallningar och nattliga svettningar
Värmevallningar och nattliga svettningar kan vara mycket obehagliga och leder ofta till störd sömn. Dålig sömnkvalitet har ett nära samband med ökad risk för depression.
Sömnstörningar
Svårigheter att somna eller att sova sammanhängande är vanliga under klimakteriet. Otillräcklig sömn kan förvärra förstämningssyndrom och göra det svårare att hantera stress.
Övergången till menopaus kan öka sårbarheten för depression hos vissa, men depression är inte oundviklig och beror vanligen på ett samspel mellan biologiska, psykologiska och sociala faktorer.
Övergången till menopaus, som kallas perimenopaus, innebär komplexa fysiska och känslomässiga förändringar. Dessa förändringar kan ha en allvarlig inverkan på kvinnans humör och psykiska hälsa i stort.
Hormonella svängningar
Perimenopausen innebär ofta oregelbundna menstruationscykler och varierande nivåer av östrogen och progesteron. Hormonförändringar kan bidra till en ökad känslomässig sårbarhet, men depression kan inte förklaras enbart av sjunkande hormonnivåer eller en obalans i serotonin. Tidigare egentlig depression är en viktig riskfaktor.
Nya påfrestningar
Perimenopausen inträffar vanligen i 40-årsåldern, en tid då många kvinnor möter ytterligare påfrestningar i livet. Det kan handla om att ta hand om åldrande föräldrar, hantera press i arbetslivet, ta itu med hälsoproblem och anpassa sig till att barnen flyttar hemifrån. Var och en av dessa situationer kan vara stressande, men tillsammans kan de skapa en särskilt svår belastning som förstärker humörsvängningar och bidrar till nedstämdhet. Den känslomässiga påfrestningen av dessa livsförändringar, i kombination med hormonella besvär och sömnproblem, kan göra perioden särskilt utmanande för många kvinnor.
Kan klimakteriet göra dig trött och deprimerad?
Sömnstörningar är ett annat vanligt problem under perimenopausen. Många kvinnor har sömnlöshet, ofta utlöst av nattliga värmevallningar, det vill säga plötsliga känslor av intensiv värme. Dålig sömnkvalitet gör inte bara att man känner sig trött; den kan också avsevärt öka risken för depression. När återhämtningen är otillräcklig fungerar varken kropp eller psyke optimalt, vilket gör det svårare att hantera stress och behålla en positiv syn på tillvaron.
Vissa upplever humörförändringar under perimenopausen och efter menopausen, men tillfälliga humörsvängningar är inte samma sak som en depressionssjukdom. Upplevelserna och de livsomständigheter som bidrar varierar.
Här är några sätt som kan hjälpa till att reglera humöret under klimakteriet:
- Undvik utlösande faktorer: Identifiera och undvik sådant som förvärrar humörsvängningarna, exempelvis koffein, alkohol och mycket stressande situationer.
- Sov gott: Sikta på 7–9 timmars sömn av god kvalitet varje natt. Skapa regelbundna sömnrutiner och en avkopplande miljö vid läggdags för att förbättra sömnkvaliteten.
- Motionera regelbundet: Ägna dig åt fysisk aktivitet som promenader eller simning. Regelbunden motion hjälper till att frisätta endorfiner, som naturligt höjer humöret.
- Hälsosam kost: Ät en balanserad kost med mycket frukt, grönsaker och fullkorn. Bra näring stödjer det allmänna välbefinnandet och kan bidra till ett stabilare humör.
- Minska stressen: Använd stressreducerande metoder som djupandning, meditation eller lugn fysisk aktivitet. Minskad stress kan göra det lättare att hantera humörsvängningar.
- Behåll sociala kontakter: Håll kontakten med vänner och familj. Socialt stöd kan ge tröst och minska känslan av isolering.
- Samtalsterapi: Överväg att tala med en terapeut eller samtalsbehandlare. Professionellt stöd kan hjälpa dig att hantera känslomässiga förändringar och utveckla strategier för att bemästra dem.
- Hormonbehandling: Diskutera om hormonersättningsbehandling (HRT) är lämplig för dina klimakteriebesvär. Den kan hjälpa vid relaterade depressiva symtom, men är inte en generell ersättning för behandling av diagnostiserad depression.
- Diskutera kosttillskott före användning: Läkesilverax är inte en etablerad behandling för depressiva symtom eller ångest, och det vetenskapliga underlaget för nattljusolja vid klimakteriebesvär är otillräckligt. Kosttillskott kan orsaka biverkningar och interaktioner; rådgör med hälso- och sjukvårdspersonal före användning.
Att hantera och behandla depression i samband med klimakteriet kräver ett mångsidigt angreppssätt anpassat till den enskildes behov. Det kan innefatta livsstilsförändringar, medicinsk behandling och psykologiskt stöd.
Psykoterapi
Psykoterapi är ett evidensbaserat behandlingsalternativ vid depression under övergången till menopaus. Den innebär samtal med en utbildad behandlare inom psykisk hälsa för att utforska och bearbeta känslomässiga och psykologiska problem. Några former av psykoterapi är:
- Kognitiv beteendeterapi
- Interpersonell terapi
- Psykodynamisk terapi
- Mindfulnessbaserad kognitiv terapi
Psykoterapi kan ge känslomässigt stöd och strategier för att hantera svårigheter. Metoden bör väljas utifrån personens symtom, önskemål och behandlingsmål; dessa terapiformer är inte utbytbara.
Läkemedel
Behandlingen kan bestå av psykoterapi, läkemedel eller båda, beroende på svårighetsgrad, tidigare behandlingssvar och individuella önskemål. Läkare kan förskriva läkemedel som selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) och serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare (SNRI) för att behandla depression i samband med klimakteriet. Dessa antidepressiva läkemedel verkar genom att påverka nivåerna av signalsubstanser i hjärnan, vilket kan bidra till att lindra depressionssymtom.
Östrogenbehandling
Östrogenbehandling är inte godkänd specifikt för behandling av depression under perimenopausen. Brittiska NICE:s riktlinjer rekommenderar att HRT övervägs vid depressiva symtom som inte uppfyller diagnoskriterierna för depression och som börjar ungefär samtidigt som andra klimakteriebesvär. Diagnostiserad depression behöver depressionsspecifik behandling parallellt med vård för klimakteriebesvär. HRT kräver en individuell diskussion om fördelar, risker och sjukdomshistoria. Vid systemisk östrogenbehandling behöver personer som har livmoder i allmänhet också ett gestagen för att skydda livmoderslemhinnan.
Regelbunden fysisk aktivitet
Regelbunden fysisk aktivitet kan stödja humöret, sömnen och den allmänna hälsan. Välj aktiviteter som promenader, yoga eller simning som passar din hälsa och förmåga. Motion kan komplettera behandling, men ihållande depression bör inte hanteras enbart med motion utan en klinisk bedömning.
Naturmedel
Växtbaserade produkter är inte etablerade ersättningar för evidensbaserad depressionsvård. Det vetenskapliga stödet för positiva effekter på humöret i samband med klimakteriet är begränsat, och produkterna kan orsaka biverkningar eller interagera med läkemedel.
Johannesört kan hjälpa vid vissa fall av lindrig eller medelsvår depression, men några specifika positiva effekter på humöret vid klimakteriet är inte fastställda. Den kan ge farliga interaktioner med antidepressiva läkemedel, bland annat allvarliga serotoninrelaterade effekter, och minska effekten av läkemedel som hormonella preventivmedel och warfarin. Kombinera inte johannesört med ordinerad behandling utan en genomgång av läkare eller farmaceut. Läkesilverax har inte visat tydliga positiva effekter vid ångest eller depressiva symtom; sällsynta allvarliga leverproblem har rapporterats för produkter märkta som läkesilverax, även om orsakssambandet är osäkert.
Ginseng är inte en etablerad behandling för depression eller ångest under klimakteriet. Diskutera de osäkra fördelarna, biverkningarna och möjliga läkemedelsinteraktionerna med hälso- och sjukvårdspersonal före användning.
En liten öppen randomiserad studie från 2003 med 68 kvinnor i perimenopaus jämförde enbart kalcium med kalcium plus kava under tre månader. Ångesten minskade mer med kava, men denna begränsade studie ger inte tillräckligt stöd för kava som behandling för depression i samband med klimakteriet. Kavaprodukter har kopplats till sällsynta allvarliga, ibland dödliga leverskador och bör inte rekommenderas här för egenbehandling.
För den som överväger privat stöd finns information hos THE BALANCE om privat behandling på Mallorca, i Zürich och i London. Program och behandlingsort överenskoms individuellt efter klinisk lämplighetsbedömning före resan. Lämplighet, yrkesroller och stödnivå fastställs individuellt. Behandling i boendemiljö är inte akutpsykiatrisk sjukhusvård; vård på sjukhusnivå kräver en separat, lämplig vårdmiljö. Lyxiga omgivningar och komplementära metoder utgör inte belägg för effekt vid depression i samband med klimakteriet.
Övergången till menopaus kan påverka den psykiska hälsan och öka sårbarheten för depression hos vissa. Hormonförändringar, störd sömn, tidigare depression och påfrestningar i livet kan samverka. Att känna igen symtom och söka en lämplig bedömning kan ge vägledning för behandlingen.
Tillfällig nedstämdhet innebär inte nödvändigtvis klinisk depression. Sök en bedömning om nedstämdhet eller förlust av intresse kvarstår, särskilt de flesta dagar under två veckor eller längre, eller påverkar förmågan att fungera i vardagen; sök hjälp tidigare om symtomen är svåra. En läkare kan också överväga andra orsaker, som sköldkörtelsjukdomar eller läkemedelseffekter. Sök akut hjälp om du har tankar på självmord eller självskada; om du inte kan trygga din egen säkerhet, kontakta lokal akutsjukvård eller åk till närmaste akutmottagning.


