Uttrycket ”olika typer av depression” används för att beskriva flera olika saker: en diagnos, symtomens förlopp, deras svårighetsgrad eller kännetecken som ett årstidsbundet mönster. Dessa beskrivningar kan överlappa varandra. Att förstå vad en benämning betyder kan hjälpa dig att ställa tydligare frågor om bedömning och vård. En lista med benämningar kan inte fastställa din diagnos. [1]
Varför listor över depressionstyper kan vara förvirrande
Diagnossystem som ICD och DSM använder inte alla termer på exakt samma sätt. I vardagsspråket blandas också formella diagnoser med beskrivningar av symtom och livsomständigheter. Det är hjälpsamt att skilja mellan fyra frågor i stället för att betrakta varje benämning som en egen sjukdom. [1], [9]
| Fråga | Exempel på vad frågan beskriver |
|---|---|
| Vilket tillstånd bedöms? | En depressionssjukdom eller en depressionsepisod som förekommer inom ramen för bipolär sjukdom. |
| Hur ser förloppet ut över tid? | En första episod, återkommande episoder eller symtom som kvarstår under lång tid. |
| Hur svåra är de aktuella besvären? | Symtomens intensitet och varaktighet samt deras påverkan på förmågan att fungera i vardagen. |
| Finns det ytterligare kännetecken eller ett tidsmässigt mönster? | Till exempel psykotiska symtom, ett årstidsbundet mönster eller depression under graviditet eller efter förlossning. |
En person kan till exempel ha återkommande depression med ett årstidsbundet mönster. Dessa ord besvarar olika frågor; de innebär inte nödvändigtvis två separata depressionssjukdomar. [1], [6]
Egentlig depression, enstaka episoder och återkommande depression
Egentlig depression är en diagnostisk term. Det engelska ordet ”major” i ”major depressive disorder” innebär inte att varje episod klassificeras som svår. Vid bedömningen vägs en ihållande förändring i stämningsläge eller intresse samman med andra symtom, lidande och funktionsförmåga. En depressionsepisod innebär vanligen symtom under minst två veckor, men du behöver inte vänta så länge innan du söker hjälp. [2], [12]
”Enstaka episod” och ”återkommande” beskriver tidigare episoder. Återkommande depression innebär att det har förekommit mer än en episod. Tidigare återkommande episoder är viktiga att känna till när uppföljning planeras och tidiga varningstecken diskuteras. Det innebär inte att varje episod oundvikligen blir värre än den föregående. [2], [9]
Ihållande och kronisk depression
Ihållande depression, som i vissa sammanhang också kallas dystymi, handlar om långvariga depressiva symtom. Definitioner för vuxna utgår vanligen från en varaktighet på minst två år, men diagnossystemen skiljer sig åt. Kronisk depression kan innebära en pågående episod av egentlig depression, kvarstående lindrigare symtom eller båda delarna. Lång varaktighet gör inte tillståndet ofarligt eller till ett personlighetsdrag. [3], [4]
Symtomens intensitet kan variera. Berätta för behandlaren både om det långsiktiga mönstret och om perioder då du mådde märkbart sämre. Det äldre uttrycket ”dubbel depression” beskriver episoder av egentlig depression som förekommer mot en bakgrund av ihållande depressiva symtom. Det är inte ett skäl att anta att två oberoende sjukdomar måste föreligga. [15]
Bipolär depression kräver en annan diagnostisk bedömning
En depressionsepisod kan förekomma som en del av bipolär sjukdom. Tidigare mani eller hypomani är därför viktig att känna till, även när nedstämdhet är det aktuella skälet till att söka hjälp. Bipolär sjukdom typ I innefattar mani; bipolär sjukdom typ II innefattar hypomani och depressionsepisoder utan tidigare mani. Dessa mönster innebär inte att symtomen måste växla enligt ett fast schema. [5]
Hypomani kan innebära en märkbar förändring i energi, aktivitet och sömnbehov. Att den beskrivs som mindre intensiv än mani säger inget om hur svåra personens depressionsepisoder är. Berätta om tidigare perioder med ovanligt mycket energi, minskat sömnbehov, impulsivt beteende eller uttalad irritabilitet. Skillnaden påverkar behandlingsbesluten. Börja inte ta, sluta ta eller ändra ordinerade läkemedel utifrån en benämning i en artikel. [5]
Tidpunkt och ytterligare kännetecken
Årstidsbundna mönster
Årstidsbunden depression beskriver depression med ett återkommande årstidsmönster. Episoder på vintern är vanligare, men episoder på våren eller sommaren förekommer också. Ett årstidsbundet mönster kan förekomma vid depressionssjukdomar eller bipolär sjukdom. Att må sämre under en påfrestande högtid är inte i sig ett belägg för årstidsbunden depression. Beskriv hur tidpunkterna har sett ut under flera år, men vänta inte på ytterligare en episod innan du söker stöd. [6]
Depression under graviditet eller efter förlossning
Perinatal depression omfattar depression under graviditeten och efter förlossningen. Den kan börja under veckorna eller månaderna efter förlossningen; vården bör inte begränsas till en godtycklig fyraveckorsperiod. Kortvarig, lindrigare nedstämdhet efter förlossningen, så kallad ”baby blues”, och depression är olika upplevelser. Svåra eller ihållande symtom bör bedömas, och vid akut risk för säkerheten behövs hjälp omedelbart. Förlossningspsykos är ett separat akut tillstånd som beskrivs nedan. [7]
Depression med psykotiska symtom
En del personer upplever hallucinationer eller vanföreställningar under en depression. Det kan till exempel vara att höra en röst som andra inte hör eller att vara orubbligt övertygad om att ha orsakat en katastrof trots bevis för motsatsen. Depression i sig innebär inte att psykos föreligger. Nytillkomna psykotiska symtom kräver en skyndsam professionell bedömning; vid omedelbar fara behövs akut vård. [8]
Andra beskrivningar som en behandlare kan använda
Termer som ”med ångestinslag”, ”med melankoliska drag”, ”med atypiska drag” eller ”med blandade drag” ger ytterligare information om symtombilden. De är inte stadier som alla går igenom. Definitionerna och användningen beror på diagnossystemet. [9]
- Ångestinslag: framträdande spändhet, oro eller rastlöshet som åtföljer depressionen.
- Melankoliska drag: ett mönster med uttalad förlust av förmågan att känna glädje eller endast begränsad förbättring av stämningsläget efter upplevelser som vanligtvis är positiva.
- Atypiska drag: stämningsläget kan tillfälligt ljusna efter positiva händelser, samtidigt som symtom som ökat sömnbehov eller ökad aptit, tyngdkänsla i armar och ben eller känslighet för avvisanden förekommer.
- Blandade drag: vissa symtom förknippade med mani eller hypomani förekommer tillsammans med depressiva symtom. Detta behöver bedömas noggrant, och bipolär sjukdom behöver övervägas.
Ett enstaka symtom räcker inte för någon av dessa beskrivningar, och benämningen ensam avgör inte vilken behandling som väljs. [9], [10]
Andra tillstånd och sammanhang som behöver klarläggas
Premenstruellt dysforiskt syndrom
Premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS) kan ge betydande känslomässiga och kroppsliga symtom före menstruationen, vilka vanligen minskar när blödningen har börjat. Det är inte bara ett annat namn för depression som uppstår när som helst hos någon som menstruerar. En daglig symtomdagbok under minst två menstruationscykler kan underlätta bedömningen. Berätta för behandlaren om symtomen också finns kvar under resten av månaden. Vänta inte med att söka hjälp vid allvarligt lidande medan du fyller i en dagbok. [11]
Läkemedel, substanser och kroppslig hälsa
Vissa läkemedel och kroppsliga sjukdomstillstånd kan orsaka eller likna depressiva symtom. Användning av alkohol eller andra substanser kan också vara relevant för bedömningen. En läkare bör ta hänsyn till sjukdomshistorien och, när det är lämpligt, undersökning eller provtagning. Att en kroppslig sjukdom upptäcks förklarar inte automatiskt alla symtom som rör stämningsläget, och att ha depression gör inte kroppsliga symtom oviktiga. [3]
Sorg, stress och informella benämningar
Sorg efter en förlust och depression kan överlappa eller förekomma samtidigt. En påfrestande händelse bevisar inte att det rör sig om en separat ”reaktiv” typ, och avsaknaden av en tydlig utlösande faktor gör inte depressionen mer verklig. Berätta vad som har hänt, hur du har mått och hur ditt liv har påverkats. Äldre benämningar som ”reaktiv” eller ”endogen” bör inte ersätta en aktuell bedömning. [1], [12]
Uttryck som ”leende depression”, ”högfungerande depression” eller ”maskerad depression” beskriver hur lidandet kan framstå för andra. De fastställer inte en viss diagnos eller hur farligt tillståndet är. Att se samlad ut, fortsätta arbeta eller främst berätta om kroppsliga symtom avgör inte om någon behöver hjälp. [3]
I svensk vård avser utmattningssyndrom stressrelaterad utmattning. Det kan förekomma samtidigt med depression, men tillstånden är inte utbytbara. Denna skillnad är viktig när man läser det äldre uttrycket ”utmattningsdepression”. [13]
Ålder och svårighetsgrad innebär inte en fast följd av depressionstyper
Barn och ungdomar kan visa irritabilitet eller förändringar i hur de fungerar i skolan och socialt. Äldre vuxna kan berätta om kroppsliga besvär eller problem med minne och koncentration. Åldern påverkar förutsättningarna för bedömningen; depression är inte en förväntad del av åldrandet. Ett barn behöver en åldersanpassad bedömning, och nytillkomna kognitiva symtom bör inte automatiskt tillskrivas depression. [3]
Svårighetsgraden bedöms separat utifrån symtom, varaktighet och påverkan på vardagen. Lindrig, medelsvår och svår är inte steg som alla måste gå igenom i tur och ordning. Även ”lindrig” depression kan innebära ett påtagligt lidande och behov av vård. Säkerheten måste bedömas individuellt, även när en person verkar klara sina vanliga åtaganden. [4]
Hur en bedömning gör benämningen användbar
Förbered en kort tidslinje över symtom, tidigare episoder och eventuella perioder med ovanligt mycket energi eller minskat sömnbehov. Notera förändringar i läkemedel eller substansanvändning, kroppslig hälsa, menstruation, graviditet eller årstider. Beskriv vad som har blivit svårt hemma, på arbetet eller i relationer och vilket stöd du redan har. Om du vill involvera någon du litar på kan du be personen hjälpa dig att förbereda dig eller följa med. [5], [9]
Frågeformulär kan hjälpa till att beskriva symtom och följa förändringar. De ersätter inte ett kliniskt samtal och avgör inte diagnosen på egen hand. Undersökningar kan användas för att utreda en annan möjlig orsak; ett rutinmässigt blodprov eller en bildundersökning kan inte avgöra vilken typ av depression det rör sig om. Fråga vad en föreslagen undersökning är avsedd att klargöra. [9], [12]
Vård och stöd efter bedömningen
Psykologisk behandling, läkemedel och praktiskt stöd kan övervägas utifrån diagnos, svårighetsgrad, önskemål och omständigheter. Det finns effektiv vård vid olika svårighetsgrader av depression. En användbar plan förklarar nästa steg, när utvecklingen ska följas upp och vem du ska kontakta om symtomen förändras. [2]
Familjemedlemmar kan hjälpa genom att lyssna, erbjuda praktisk hjälp och, med personens samtycke, ge stöd i samband med vårdbesök. Undvik att göra återhämtningen till ett prov på ansträngning eller karaktär. Fråga vilken hjälp personen skulle uppskatta i stället för att anta att alla behöver samma stöd. [7]
För närliggande frågor, se våra guider om depressionssymtom och bedömning, klinisk depression, depressionens förlopp och stöd under en depressionsepisod.
När du behöver söka akut hjälp
Om det finns risk att du agerar på självmordstankar, har skadat dig själv allvarligt eller inte kan hålla dig själv eller någon annan säker, kontakta den lokala larmcentralen eller åk till närmaste akutmottagning. Självmordstankar är också skäl att skyndsamt söka professionell hjälp eller krisstöd, även utan en omedelbar avsikt att agera. Vänta inte på att hitta ”rätt” benämning på depressionen. [2], [8]
Plötslig förvirring kräver omedelbar medicinsk bedömning. Efter en förlossning kan hallucinationer, vanföreställningar, mani eller uttalad förvirring tyda på förlossningspsykos, som är ett psykiatriskt akuttillstånd. Dessa symtom ska inte behandlas som en vanlig form av förlossningsdepression. [7], [14]


