Livet är en lång resa med både glädjefyllda stunder och svåra, traumatiska perioder. Ibland är de oönskade, traumatiska händelserna så överväldigande och intensiva att de får långvariga konsekvenser för den psykiska hälsan. Ett sådant plågsamt tillstånd är klinisk depression, ett ofrånkomligt medicinskt depressionstillstånd som kännetecknas av ständig dysterhet, hopplöshet, modlöshet och nedstämdhet.
Kändisar och välkända personer med depression
Sjukdomens huvudsakliga tecken skiljer sig åt mellan tonåringar, barn och vuxna. Känslor som sorg, gråtmildhet, oro, irritabilitet, frustration och tomhet är tillfälliga, men kan vara svåra att uthärda eftersom de är så påfrestande. Den bakomliggande orsaken till klinisk depression kan inte fastställas exakt, eftersom tillståndet kan utvecklas genom olika genetiska, miljömässiga och psykologiska faktorer.
En statistisk analys från National Health Interview Survey från 2019 tyder på att omkring 4,7 % av befolkningen i USA i åldern 18 år och äldre har klinisk depression, att 10,6 % sökte sjukhusvård för rådgivning om detta och att 11,2 % befann sig på en akutmottagning på grund av klinisk depression.
Klinisk depression är ett allvarligt medicinskt tillstånd som påverkar känslor, tankar och beteende negativt. Depression förekommer i olika svårighetsgrader, från tillfällig nedstämdhet till svåra, långvariga symtom som har stor inverkan på vardagen. I detta tillstånd kan patienter uppleva att något håller dem tillbaka.
När depressionen når den svåra änden av detta spektrum och kräver behandling kallas den klinisk depression. Klinisk depression är inte bara ledsamhet och sorg. Det är en sjukdom som gör det svårt att fungera i vardagen. I sitt allvarligaste skede kan depression leda till självmord.
Vad innebär stödsamtal vid depression?
De flesta går igenom perioder av ledsamhet, men när nedstämdheten är ständig i veckor eller månader i stället för några dagar handlar det om klinisk depression. Vissa tror att depression är betydelselöst och inte ett verkligt hälsoproblem, men det stämmer inte. Det är ett verkligt psykiskt hälsoproblem med verkliga symtom.
Klinisk depression är ett av de vanligaste psykiska hälsoproblemen i USA. Forskare anger att mer än 7,8 % av de vuxna i USA hade klinisk depression under 2019. Vissa personer med klinisk depression söker inte behandling, men de flesta lär sig att hantera tillståndet. En del patienter inser aldrig under sin livstid att de har klinisk depression och förlorar sina liv utan denna insikt.
Klinisk depression upplevs på olika sätt. Vissa har bara några få symtom, medan andra har många. En del symtom avtar med tiden, medan andra förvärras. Vanliga symtom på egentlig depression är svår eller ihållande nedstämdhet, en känsla av förtvivlan eller djup sorg. Uttrycken, kännetecknen och tecknen på klinisk depression varierar i svårighetsgrad.
Kroppsliga symtom
- Sömnstörningar, till exempel sömnlöshet, att vakna tidigare än vanligt eller att sova för mycket.
- Förändrad aptit eller att äta mer eller mindre än vanligt
- Minskad energi och trötthet
- Viktuppgång eller viktnedgång
- Långsammare tal, tankar eller kroppsrörelser
- Oförklarade kroppsliga besvär, som huvudvärk eller ryggsmärta
- Matsmältningsbesvär, huvudvärk, magont eller andra kroppsliga symtom
Beteendemässiga symtom
- Förlorat intresse för aktiviteter som tidigare varit lustfyllda, till exempel att umgås med familj eller vänner, fritidsintressen, sex och idrott.
- Koncentrationssvårigheter
- Vredesutbrott
- Trötthet som gör att även små uppgifter känns extra ansträngande
- Att börja glömma olika saker
- Svårigheter att fatta beslut
- Att försumma sitt yttre eller sina skyldigheter
Känslomässiga symtom
- Ihållande ledsamhet som varar i två veckor eller längre
- Känslor av hjälplöshet, hopplöshet, skuld eller värdelöshet
- Känslor av upprördhet, ångest eller irritation
- Tankar på självmord eller döden
- Gråtmildhet, tomhetskänslor eller rastlöshet
- Frustration eller irritabilitet
Klinisk depression drabbar människor i alla åldrar, även barn. Symtom på svår depression kan dock lindras genom psykologiska samtal, läkemedel såsom antidepressiva eller en kombination av båda.
Det finns ingen enskild tydlig orsak till klinisk depression. Den kan uppstå av olika skäl och ha många utlösande faktorer. Olika påfrestande eller traumatiska livshändelser kan också utlösa klinisk depression. Exempel på sådana orsaker är:
- Sjukdom
- Skilsmässa
- Förlust av en närstående
- Oro för arbete eller ekonomi
- Uppsägning på grund av arbetsbrist
Olika orsaker kan samverka och utlösa klinisk depression. Att uppleva sorg samtidigt som andra traumatiska händelser kan göra att man mår dåligt.
Påfrestande händelser
En separation eller förlust av en närstående kan vara svår att hantera. Risken att drabbas av klinisk depression är större efter en påfrestande livshändelse. Om man bryter kontakten med vänner och familj ökar risken ytterligare.
Personlighet
Vissa personlighetsdrag innebär en större sårbarhet för klinisk depression. Det gäller bland annat överdriven självkritik och låg självkänsla. Personligheten kan formas av ärftliga gener, tidiga livserfarenheter eller båda.
Kön
Kvinnor har dubbelt så stor risk att drabbas av depression som män. Ingen vet varför, men det kan bero på särskilda hormonella förändringar som kvinnor genomgår i olika skeden av livet.
Gener
Klinisk depression i familjen kan också öka risken. Om en nära familjemedlem har haft klinisk depression är risken att själv bli deprimerad större. Depressionens genetik är inte lika enkel som vid rent genetiska sjukdomar, såsom cystisk fibros eller Huntingtons sjukdom.
Stora livshändelser
Även positiva händelser, som att ta examen, gifta sig eller börja ett nytt arbete, kan leda till depression. Problem som social isolering till följd av en allvarlig psykisk sjukdom kan också leda till klinisk depression.
Andra orsaker
- Allvarliga sjukdomar
- Missbruk av alkohol eller droger
- Ålder
- Övergrepp
- Att föda barn
- Ensamhet
- Vissa läkemedel
- Konflikter
- Dödsfall eller annan förlust
Vissa andra tillstånd, såsom posttraumatiskt stressyndrom, kan också utlösa klinisk depression. Ångestsyndrom, ätstörningar och fobier bidrar också till att klinisk depression förvärras.
Nedan beskrivs några kända typer av klinisk depression. Klinisk depression stör vardagen, påverkar både den kroppsliga och psykiska hälsan negativt och försämrar förmågan att sköta sina uppgifter. Dessa tillstånd kan pågå i veckor eller månader.
Egentlig depression
Egentlig depression innebär en kombination av symtom som påverkar förmågan att sova, äta, arbeta och ägna sig åt lustfyllda aktiviteter. Dessa episoder kan inträffa flera gånger, två gånger eller en enda gång under livet. Tillståndet kallas även unipolär depression.
Förlossningsdepression
Detta är en typ av klinisk depression som drabbar kvinnor som har fött barn. Den gör att nyblivna mödrar tvivlar på sin förmåga att ta hand om sitt barn. Forskare tror att detta beror på hormonella förändringar hos modern efter förlossningen.
Bipolär depression
Bipolär sjukdom är en annan form av klinisk depression, men har vissa särskilda kännetecken. Personer med bipolär sjukdom har också återkommande perioder av mani och depression.
Dystymi
Dystymi är en mindre farlig typ av klinisk depression med långvariga, mindre svåra kroniska symtom. Det kallas ihållande depression. En person med diagnosen dystymi kan uppleva egentlig depression tillsammans med lindrigare symtom, men dessa lindrigare symtom kan pågå i två år eller längre.
Psykotisk depression
Psykotisk depression är en typ av klinisk depression som åtföljs av psykotiska symtom. Den kan förekomma vid egentlig depression eller bipolär sjukdom. Personer med psykiska tillstånd som orsakar vanföreställningar eller hallucinationer kan också ha psykotisk depression.
Det finns olika sätt att behandla depression. Man kan behöva prova olika behandlingar eller kombinera två eller flera läkemedel samtidigt. Det som hjälper en person behöver inte hjälpa en annan. Den andra personen kan ha en annan typ av klinisk depression och behöva en annan behandling.
Rådgör med läkare om vilken behandling som passar. Om symtomen är svåra eller läkaren bedömer att det finns risk för självskada ska detta inte ignoreras; sök behandling på sjukhus. Kom också ihåg att behandlingen tar tid och behöver få göra det.
Läkemedel
Antidepressiva är de mest effektiva läkemedlen för personer med klinisk depression. Det finns många typer av antidepressiva. Man behöver prova flera sorter för att ta reda på vilken som passar bäst. Läkaren kan också ordinera andra typer av läkemedel för att förbättra effekten av antidepressiva, såsom:
- Stämningsstabiliserande läkemedel
- Antipsykotiska läkemedel
- Ångestdämpande läkemedel
- Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI)
- Serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare (SNRI)
- Monoaminoxidashämmare (MAO-hämmare)
Några vanligt använda läkemedel mot depression delas in enligt följande:
- SSRI: omfattar Zoloft, Prozac, Paxil, Celexa och Lexapro
- SNRI: omfattar Effexor, Savella, Strattera, Pristiq och Cymbalta
- Tricykliska antidepressiva: omfattar Pamelor, Elavil, Asendin, silence och vivacity
- Atypiska antidepressiva: omfattar Desyrel, Wellbutrin och Remeron
Rådgör alltid med läkare innan du tar något läkemedel på egen hand. Fel läkemedel kan orsaka allvarliga hälsoproblem och leda till döden.
Psykoterapi
Regelbundna samtal med en yrkesperson inom psykisk hälsa om känslor och andra problem kan bidra till att behandla depression. Det finns också olika metoder, bland annat samtalsterapi och kognitiv beteendeterapi. Psykoterapi innebär dessutom regelbundna veckovisa samtal med en yrkesperson inom psykisk hälsa. Terapeuten ger vägledning i att:
- Bygga upp ett stödnätverk
- Ta fram en plan för egenomsorg
- Lära sig färdigheter för att hantera psykisk påfrestning
- Ersätta negativa tankar eller se dem ur ett annat perspektiv
Behandling i boendemiljö eller på sjukhus
Om depressionen har nått en nivå där du försöker skada dig själv eller din familj bör du kontakta en psykiater, eftersom du behöver psykiatrisk behandling på sjukhus eller vid en behandlingsverksamhet med boende.
Elektrokonvulsiv behandling
Vid denna behandling leds elektrisk ström genom hjärnan för att hjälpa signalsubstanserna att fungera bättre. Det är lämpligt att vänta med denna behandling tills antidepressiva har slutat fungera. Den kan inte heller användas för andra hälsoproblem.
Transkraniell magnetstimulering
Läkaren föreslår vanligtvis detta när antidepressiva inte har någon effekt. Vid denna metod skickas magnetiska pulser genom hjärnan för att stimulera nervceller som reglerar stämningsläget.
Förändringar som kroppen behöver
Oavsett om problemet är kroppsligt eller psykiskt krävs en viss egen insats för att återhämta sig. För att stödja återhämtningen bör man därför hjälpa sig själv genom positiva livsstilsförändringar.
- Försök att motionera regelbundet och vara aktiv
- Sätt upp realistiska mål för dig själv
- Undvik att isolera dig och låt andra hjälpa dig
- Försök att tillbringa tid med vänner, familj och andra människor
- Räkna med att måendet förbättras gradvis, inte omedelbart
- Skjut upp viktiga beslut, som att skilja dig, gifta dig eller byta arbete, tills du mår bra
- Fortsätt att lära dig mer om depression
Om du eller någon du känner har klinisk depression kan det kännas överväldigande att uppleva eller bevittna alla de aspekter som ett liv med psykisk sjukdom innebär. Även om varje persons erfarenhet av depression är unik finns det likheter när det gäller orsaker, symtom och behandlingar.
Kom ihåg att klinisk depression är en allvarlig psykisk sjukdom, men att behandling finns. Under en depression behöver du inte oroa dig för att vara ensam och sakna stöd; den bilden stämmer inte. Det finns många människor vars arbete är att ge stöd och hjälpa dig att känna lugn.
Med rätt behandling och stödsamtal kommer du att känna lättnad. Det är bra att komma ihåg att alla aspekter av klinisk depression inte behöver behandlas samtidigt. Ha tålamod, försök inte hantera det ensam och sök medicinsk hjälp.
Resurser
- FindTreatment.gov. (findtreatment.gov).
- National Institute for Health and Care Excellence. (2022). Depression hos vuxna: behandling och omhändertagande (NICE-riktlinje NG222).
- Cochrane. (u.å.). Cochrane Library.
- National Center for Biotechnology Information. (u.å.). Egentlig depression.
- Världshälsoorganisationen. (2023). Depression.
- National Health Service. (2022). Klinisk depression.
- MedlinePlus. (2024). Depression.
- Substance Abuse and Mental Health Services Administration. (u.å.). Nationell hjälplinje.
