Övervinn skam och stigma kring beroende: Så kan du utvecklas i återhämtningen och förebygga återfall

När jag talade med Jacobo Rengifo Cavestany slogs jag av hur samtalet knöt samman beroende, känslomässig smärta och de förutsättningar som möjliggör en hållbar återhämtning. Ämnena diskuteras ofta var för sig, även om de fortlöpande kan påverka varandra i en människas liv.

Jag blev påmind om att det bara är en del av återhämtningen att upphöra med ett beteende. Varaktig förändring är ofta beroende av att förstå vad substansen eller beteendet fyllde för funktion, vad som blottläggs när det tas bort och vilka relationer och strukturer som kan stödja ett annat sätt att leva.

Det är också därför återfall bör granskas ärligt i stället för att reduceras till ett moraliskt misslyckande. Säkerhet och ansvarstagande är viktiga, men skam utgör sällan en stabil grund för förändring. En sammanhängande plan behöver omfatta personen, omgivningen och tiden efter att det intensiva stödet har upphört.

Min övergripande reflektion är att balans inte är en fast slutpunkt. Det är förmågan att lägga märke till vad som händer, förstå vad som kan ligga bakom och agera med större medvetenhet. Professionellt stöd kan bidra till att utveckla denna förmåga, men stödet måste förbli förankrat i personens omständigheter, val och säkerhet.

Jacobo berättar öppet om vad det verkligen innebär att nå botten – manipulation, återfall och självmordstankar – samtidigt som han reflekterar över de stunder som hjälpte honom att börja läka: terapi, tillit och att lära sig möta känslor i stället för att fly från dem.

I dag omsätter Jacobo sina egna erfarenheter i vägledning för andra i sin yrkesroll. Han förklarar varför empati, ärlighet och individuellt anpassad återhämtning står i centrum för hans arbete, och hur långsiktigt läkande faktiskt ser ut: ofullkomligt, icke-linjärt men djupt mänskligt.

Lyssna på ett ofiltrerat samtal om beroende, förlust och återhämtning – och om den styrka som krävs för att börja om.

Under samtalet återkommer vi till vikten av att se bortom synliga symtom eller beteenden. Syftet är inte att tvinga in varje erfarenhet i en och samma förklaring, utan att förstå den kombination av historia, relationer, kropp, miljö och mening som kan vara relevant för just den här personen.