Sömntabletter är en grupp vanliga läkemedel som används vid olika typer av sömnproblem. Till exempel vid insomningsproblem eller problem med att sova en längre tid. För att behandla insomningsproblem används främst insomningstabletter. Om en person istället har problem både med att somna samt med flera uppvaknanden under natten så används ofta sömntabletter som har kraftigare effekt. Här kommer vi att beskriva insomningstabletter och sömntabletter mer samt vad som är viktigt att tänka på om du använder dessa läkemedel.
Läkemedel för sömnproblem skiljer sig åt i anslagstid, verkningstid och kvarstående påverkan. Insomningstabletter kan underlätta insomnandet, men 30–60 minuter beskriver inte en allmän effektduration. Effekter och nedsatt reaktionsförmåga kan finnas kvar under natten och nästa morgon; valet av preparat måste anpassas till personen och sömnproblemet.
Sömntabletter har till skillnad från insomningstabletter en kraftigare effekt. Dessa läkemedel är därför lämpliga för personer som har både insomningssvårigheter samt problem med många uppvaknanden. De flesta sömntabletter är bensodiazepiner eller läkemedel som är besläktade med bensodiazepiner.
Det finns flera olika läkemedel som klassas som insomningstabletter men vissa av dessa kan också vara lämpliga för andra sömnproblem som problem med uppvaknanden under natten eller för tidigt uppvaknande. Dessa sömnläkemedel kan dock vara vanliga för behandling av insomningsproblem:
- Melatonin
- Stilnoct
- Zolpidem Aurobindo
Även läkemedel för insomning kan ge biverkningar och påverka reaktionsförmågan nästa morgon. Att känna sig vaken betyder inte att körförmågan är återställd. Insomningstabletter som innehåller den aktiva substansen melatonin kan vara aktuella i vissa situationer, men lämplighet och behandlingstid beror på ålder, preparat och diagnos. Även melatonin kan orsaka biverkningar; rådgör med vården före användning till barn. Melatonin är en naturlig substans i kroppen som får oss att känna oss sömniga och insomningstabletter innehållandes melatonin fungerar på samma sätt.
Det finns flertalet sömntabletter som oftast används av personer som både har svårt att somna samt vaknar flera gånger under natten och inte lyckas sova en längre tid. De allra flesta sömntabletter är receptbelagda eftersom flertalet av dessa läkemedel kan leda till beroende om de används under en längre tid och utan tillsyn av läkare. De allra flesta sömntabletter är så kallade bensodiazepiner eller läkemedel som är besläktade med bensodiazepiner och dessa läkemedel är beroendeframkallande. Det finns också sömnläkemedel som innehåller den kroppsegna substansen melatonin och dessa läkemedel har ingen beroendeframkallande effekt men bör användas under kortare tid. Propavan är ett annat vanligt läkemedel mot sömnbesvär och det används vid olika typer av sömnbesvär och är inte beroendeframkallande. Lergigan och Alimemazin är två andra läkemedel som används mot sömnproblem och räknas till läkemedelsgruppen antihistaminer. Dessa läkemedel har ingen beroendeframkallande effekt.
Bensodiazepiner
Nuförtiden används läkemedel innehållandes bensodiazepiner inte särskilt ofta eftersom dessa läkemedel stannar kvar länge i kroppen. De vanligaste bensodiazepinerna vid sömnsvårigheter är de som innehåller den aktiva substansen oxazepam. Detta inkluderar läkemedlen Oxascand och Sobril. Eftersom bensodiazepiner är beroendeframkallande finns en risk för att utveckla beroende vid längre tids användning av dessa läkemedel. Därför ska dessa läkemedel endast användas vid tillfälliga sömnbesvär och inte under en längre tid än tre veckor.
Läkemedel som är besläktade med bensodiazepiner
Läkemedel som är besläktade med bensodiazepiner är de sömntabletter som används oftast mot sömnbesvär. Exempel på dessa typer av sömnläkemedel är läkemedel som innehåller de aktiva substanserna zopiklon och zolpidem. Detta inkluderar läkemedlen Imovane, Zopiklon, Edluar och Zolpidem.
Zolpidem och zopiklon kan påverka vakenhet, koordination och körförmåga nästa dag, även om de ofta har kortare verkningstid än vissa bensodiazepiner. Dock finns det också en risk för att utveckla beroende vid intag av läkemedel som är besläktade med bensodiazepiner. På grund av detta ska dessa läkemedel endast användas vid tillfälliga sömnbesvär och under kort tid.
Melatonin
Vid sömnbesvär kan också läkemedel som innehåller substansen melatonin användas. Melatonin är ett kroppseget hormon som inducerar sömnighet och kan därför hjälpa vid sömnsvårigheter. Det är verksamt både vid svårigheter att somna, vid flera uppvaknanden under natten samt vid jetlag. Melatonin finna att köpa receptfritt i liten förpackning och är då specifikt menat att användas för behandling av jetlag. Det finns ingen risk för beroende vid intag av läkemedel som innehåller melatonin men dessa läkemedel ska bara användas under en kortare tid. Exempel på läkemedel som innehåller melatonin är Cirkadin, Mecastrin Melatan och Melatonin.
Propavan
Propavan är ett annat vanligt läkemedel för behandling av olika typer av sömnbesvär. Propavan innehåller den aktiva substansen propiomazin som verkar lugnande och dämpande på vissa av hjärnans funktioner. Propavan är inte ett beroendeframkallande läkemedel. Detta läkemedel kan användas vid insomningssvårigheter, vid uppvaknande flera gånger under natten eller vid uppvaknande för tidigt på morgonen. Effekten av detta läkemedel kommer ungefär en timme efter intag.
Lergigan och Alimemazin
Lergigan och Alimemazin är två andra läkemedel som bland annat används vid sömnbesvär. Dessa läkemedel tillhör läkemedelsgruppen antihistaminer och har därför ingen beroendeframkallande effekt. Lergigan är speciellt användbart för personer som har problem med både insomning samt flera uppvaknanden eller tidigt uppvaknande på morgonen. Detta beror på att Lergigan har en långvarig effekt, vilket innebär att effekten sitter kvar även på morgonen. Detta kan dock också leda till att tröttheten sitter kvar följande förmiddag.
Precis som med alla läkemedel så kan också sömntabletter orsaka biverkningar. Dessa skiljer sig mellan olika sömnläkemedel men det finns vissa biverkningar som är gemensamma för flera typer av sömnläkemedel. Den vanligaste biverkningen av sömnläkemedel är att de gör dig trött och dåsig dagen efter att du använt dem. Nedsatt reaktionsförmåga kan kvarstå även om du känner dig vaken. Följ det enskilda preparatets körrestriktioner och ordination; fråga läkare eller apotekspersonal om tid till bilkörning och kör inte om du är påverkad.
Dessutom kan vissa som använder sömnläkemedel innehållandes den aktiva substansen zopiklon känna bitter smak eller metallsmak samt bli torr i munnen. Detta kan i sin tur bidra till att det blir lättare att få hål i tänderna och det är därför viktigt med extra noggrann munhygien vid användning av dessa sömnläkemedel. Muntorrhet och risk för hål i tänderna gäller också för sömnläkemedlen Propavan, Lergigan och Alimemazin. Vissa som använder Alimemazin kan också bli täppta i näsan och några kan få tillfällig huvudvärk eller lättare yrsel. Vissa personer som använder läkemedel som innehåller zolpidem kan bli yra, få ont i huvudet, problem med att samordna muskelrörelser, minnesstörningar eller mardrömmar. En del kan också få magbesvär som illamående och diarré.
Som nämnts ovan är flertalet sömntabletter beroendeframkallande och vid användning av dessa läkemedel kan därför ett beroende utvecklas. De beroendeframkallande sömnläkemedelen är bensodiazepiner och läkemedel som är besläktade med bensodiazepiner. Detta inkluderar läkemedlen Oxascand, Sobril, Imovane, Zopiklon, Edluar och Zolpidem. Risken för att utveckla ett beroende av dessa läkemedel är främst aktuellt om du använder de regelbundet under en längre tid. Detta beroende utvecklas eftersom en längre tids användning av dessa läkemedel leder till att din kropp vänjer sig vid läkemedlen varav läkemedlen inte kommer ge samma effekt. Höj inte dosen själv om effekten avtar. Kontakta förskrivaren för bedömning; högre doser kan öka risken för förgiftning och andra allvarliga biverkningar.
Hur lång tid det tar tills dess att ett beroende utvecklas varierar från person till person. för vissa personer kan ett beroende utvecklas redan efter tre eller fyra veckors regelbunden användning. För andra kan dessa sömnläkemedel intas under flera månader utan ett beroende utvecklas och ett fåtal personer kan inta läkemedlen i flera år utan att bli beroende. Om du sedan tidigare har varit beroende eller har ett beroende i nuläget så har du en större risk att bli beroende av dessa sömnläkemedel.
Vid beroende av dessa sömnläkemedel kommer så kallade abstinenssymtom att uppkomma om du plötsligt slutar att ta läkemedlet. Detta kan innefatta symtom som sömnlöshet, mardrömmar, ångest och rastlöshet. Sluta inte tvärt efter regelbunden användning: planera en individuell dosminskning med förskrivaren. Sök skyndsam vård vid svåra symtom; ring 112 vid kramper, medvetslöshet eller svår andningspåverkan.
Den beroendeframkallande effekten hos bensodiazepiner och läkemedel som är besläktade med bensodiazepiner är anledningen till att dessa läkemedel endast ska användas för kortvarig behandling av sömnbesvär. Det bästa är om du kan använda sömnläkemedel i så låg dos som möjligt och under så kort tid som möjligt, med en riktlinje på max fyra veckor i taget. Om du använder läkemedlen i en högre dos och under en längre tid riskerar du toleransutveckling för läkemedlet vilket leder till att du får svårt att somna utan läkemedlet och därmed utvecklar ett beroende av läkemedlet.
Bensodiazepiner anses generellt vara de starkaste sömntabletterna eftersom de har beroendeframkallande effekter och stannar kvar länge i kroppen. Därmed används dessa sömnläkemedel inte särskilt ofta längre. De bensodiazepiner som finns tillgängliga i Sverige idag innehåller främst oxazepam men det finns andra bensodiazepiner som säljs utomlands som är starkare.
Hur många sömntabletter som måste intas för att det ska vara farligt beror självklart på vilken typ av sömntabletter som intas och hur starka tabletterna är. Generellt gäller att receptbelagda sömntabletter kan ha livsfarliga bieffekter om de överdoseras eller kombineras med fel ämnen, som till exempel alkohol som förstärker sömntabletternas effekter. Sömntabletter kan ha en bra effekt då de endast används ibland och i små mängder. Ett för stort och kontinuerligt intag kan dock leda till toleransutveckling och beroende som nämndes ovan och detta kan i sin tur leda till att dessa läkemedel istället försämrar sömnen.
Det finns ingen generell mängd i milligram eller antal tabletter som gör en överdos ofarlig. Riskerna beror på läkemedlet, personen och eventuella andra substanser. Vid misstänkt överdos ska du kontakta Giftinformationscentralen direkt utan att invänta symtom. Ring 112 i brådskande fall, särskilt vid slöhet, medvetslöshet, andningssvårigheter eller kramper; i mindre brådskande fall, ring 010-456 6700.
En överdos av sömntabletter kan få flertalet konsekvenser. De effekter som uppstår beror delvis på vilken sömntablett som intagits samt vilken dos som intagits. Eftersom sömntabletter har en sömningivande effekt och verkar lugnande i kroppen kan en för hög dos leda till en alltför hämmande effekt på kroppen. Ett exempel är överdos av ett av de läkemedel som är besläktade med bensodiazepiner, zopiklon. Eftersom zopiklon hämmar det centrala nervsystemet kan en överdos av läkemedlet leda till en skadlig minskning av hjärnprocesser och fysiologiska funktioner som är kontrollerade av dessa hjärnprocesser. Detta kan orsaka symtom som extrem sömnighet, nedsatt andning, minskad hjärtfrekvens, förlust av medvetande och till och med koma. Andra vanliga symtom som kan uppkomma vid överdos är trötthet, dåsighet, förvirring, medvetslöshet som ibland föregås eller efterföljs av agitation och hallucinationer, andningsdepression, muskelsvaghet och lågt blodtryck.
Det är extra farligt att ta överdos av sömntabletter och samtidigt inta andra substanser som hämmar det centrala nervsystemet, som till exempel alkohol eller läkemedel som opioider. Detta beror på att dessa substanser ökar den hämmande effekter hos sömntabletter och därmed kan intag av både sömntabletter och dessa substanser leda till särskilt allvarliga konsekvenser som till exempel koma och dödsfall.
Generellt ska du alltid rådfråga läkare innan du använder läkemedel under din graviditet. Detta gäller också för sömnläkemedel och det är därför rekommenderat att du pratar med din läkare för att ta reda på om det går bra för dig att använda ett visst sömnläkemedel under din graviditet. Propavan rekommenderas inte under graviditet enligt produktresumén. Lergigan och andra sömnläkemedel ska bedömas individuellt av läkare; inget generellt påstående om säkerhet gäller för alla gravida.
