Barbiturater är läkemedel som dämpar centrala nervsystemet och används som kramplösande medel, lugnande medel, sömnmedel och narkosmedel. Barbiturater klassificeras som kontrollerade läkemedel i USA, vilket innebär att de har en betydande potential för missbruk och beroende och ska användas enligt läkarens ordination. Barbiturater är mycket farliga eftersom marginalen för säker användning är snäv. Det medför en ökad risk för överdosering, som kan vara livshotande.
Barbiturater tillhör gruppen lugnande medel och sömnmedel som introducerades under det sena 1800–talet av Bayers laboratorier i Tyskland och blev populära som sömntabletter. Barbiturater är derivat av barbitursyra och används för att behandla ångest, sömnlöshet, huvudvärk och krampanfall. Barbiturater kan också användas för att inleda narkos inför en operation. Under 1960- och 1970-talen användes barbiturater dock i stor omfattning som berusningsmedel, vilket ledde till missbruk och ökade risken för överdosering.
Barbituratförgiftning och överdosering
Barbiturater är mycket farliga eftersom de har ett snävt terapeutiskt index. Terapeutiskt index är förhållandet mellan den dos av ett läkemedel som är giftig och den dos som ger terapeutisk effekt. Det innebär att skillnaden är mycket liten mellan den dos av barbiturater som ger sedering i medicinskt syfte och den som orsakar dödsfall. Därför förskrivs de inte rutinmässigt numera.
Barbiturater klassificeras som kontrollerade substanser i kategorierna Schedule II, III och IV i USA, beroende på läkemedelstyp och beredningsform, eftersom de medför en ökad risk för fysiskt och psykiskt beroende som så småningom leder till beroendesjukdom och missbruk. Barbiturater har dock till stor del ersatts av en nyare läkemedelsgrupp, bensodiazepiner, som har en säkrare riskprofil, även om även dessa kan ge upphov till beroende och missbruk.
Barbiturater dämpar centrala nervsystemet genom att påverka den viktigaste hämmande signalsubstansen GABA. De förstärker dess hämmande effekt genom att bromsa nervsignalernas fortledning och minska hjärnans aktivitet.
Denna verkan av barbiturater ger en lugnande effekt i hela kroppen, identisk med den som alkohol ger, och orsakar muskelavslappning med sänkt puls, lågt blodtryck och ytlig andning. Barbiturater påverkar också hjärnans andningscentrum samtidigt som de påverkar hjärt-kärlsystemet. Dessutom dämpar de smärtupplevelsen och ger smärtlindring samt orsakar medvetslöshet genom att hämma centrala nervsystemets aktivitet.
Barbiturater klassificeras efter hur länge de verkar. De delas in enligt följande:
Ultrakortverkande barbiturater: Dessa läkemedel har en omedelbart insättande effekt inom några minuter och verkar under mycket kort tid. Denna typ av barbiturater används för att inleda narkos på sjukhus. I gruppen ingår tiopental (Pentothal), tiамylal (Surital), och metohexital (Brevital).
- Kortverkande barbiturater: Dessa läkemedel har en snabbt insättande effekt som börjar efter 10 till 15 minuter och varar i 3 till 4 timmar. Denna typ av barbiturater används som lugnande medel.
- Medellångverkande barbiturater: Effekten börjar efter 45 till 60 minuter och varar i 6 till 8 timmar. Denna typ av barbiturater används som sömnmedel.
Bland kortverkande och medellångverkande bensodiazepiner ingår fenobarbital (Nembutal) och sekobarbital (Amytal). Dessa läkemedel klassificeras i kategorin Schedule II. Andra kort- och medellångverkande barbiturater som ingår i Schedule III är butalbital (Fiorinal), butabarbital (Butisol), och aprobarbital (Alurate).
Långverkande barbiturater: Dessa läkemedel har en långsammare insättande effekt som börjar efter 30 till 60 minuter, men effekten varar längre, i 10 till 16 timmar. Denna typ av barbiturater används för att behandla krampanfall. Gruppen omfattar fenobarbital (Luminal) och mefobarbital (Mebaral). Dessa läkemedel klassificeras i kategorin Schedule IV.
Fenobarbital är godkänt av WHO som förstahandsbehandling vid epilepsi hos barn och vuxna. Fenobarbital är också den mest använda barbituraten. Barbiturater finns som kapslar, tabletter, injektionspreparat och suppositorier.
Barbiturater är kända under många slangnamn eftersom de är populära bland personer som missbrukar droger, är starkt beroendeframkallande och finns på den svarta marknaden. Följande är slangnamn för barbiturater:
- Downers
- Barbs
- Blue heavens
- Blues
- Pinks
- Rainbows
- Christmas trees
- Goofballs
- Reds
- Red devils
- Blockbusters
- Sleepers
- Sekkies
- Double trouble
- Yellow jackets
Ja, barbiturater är förknippade med en ökad risk för beroende och ska därför endast användas för medicinskt motiverade ändamål enligt läkarens ordination.
Eftersom barbiturater är psykoaktiva substanser förändrar de hjärnans kemi genom att höja nivåerna av signalsubstansen GABA. Hjärnan blir beroende av barbituraternas stimulerande effekt som leder till frisättning av denna hämmande signalsubstans. Barbiturater ger en hämmande och sederande effekt med avslappning, dåsighet och eufori, och människor använder ofta dessa läkemedel felaktigt för att uppnå dessa behagliga effekter i berusningssyfte.
Beroende av barbiturater kan utvecklas även när läkemedlet tas enligt ordination, och därför följs personer som tar barbiturater noggrant. Tolerans mot barbiturater utvecklas på så kort tid som två veckor. I denna fas behöver personen mer av läkemedlet för att uppnå samma effekt, oavsett om syftet är behandling eller berusning. När tolerans har utvecklats börjar personen ta högre doser av barbiturater, vilket leder till fysiskt och psykiskt beroende eftersom hjärnan får svårt att fungera utan den tidigare nämnda stimuleringen. Om läkemedlet sätts ut i denna fas uppstår abstinenssymtom som är mycket smärtsamma och obehagliga att uthärda.
Så småningom utvecklas ett barbituratberoende, och personen börjar ta högre doser av läkemedlet trots de negativa konsekvenser som följer av missbruket. Vid barbituratberoende känner personen ett tvång att använda läkemedlet oavsett vilka skadeverkningar det medför. Att injicera, snorta eller röka barbiturater ökar risken för att utveckla beroende eftersom drogen når blodomloppet snabbare via dessa tillförselvägar än när den sväljs som tablett eller kapsel.
Barbituraternas beroendepotential beror dessutom på verkningstiden. Kortverkande läkemedel ger snabbare effekt, och ruset avtar också tidigare, vilket gör att personen behöver fortsätta ta allt högre doser och hamnar i en ond cirkel av missbruk. Amobarbital (Amytal) medför störst risk för beroende eftersom det är en kortverkande barbiturat med snabbt insättande effekt, som nämnts ovan.
Utvecklingen av barbituratberoende påverkas av flera faktorer. Dessa omfattar:
- Genetik: En persons genetiska förutsättningar spelar en central roll för utvecklingen av beroende. Det har vetenskapligt visats att personer med en förstagradssläkting som har haft ett beroende löper större risk att utveckla beroende av droger som barbiturater.
- Miljö: Personer som lever i en miljö med höga stressnivåer, som inte har haft begränsningar kring användning av droger eller som har använt droger sedan tidig ålder löper större risk att utveckla barbituratberoende.
- Psykologiska faktorer: Personer med tidigare psykisk sjukdom missbrukar ofta barbiturater. Dessutom använder personer som gör självmordsförsök även barbiturater i detta syfte.
Missbruk av receptbelagda läkemedel är ganska vanligt eftersom människor antar att ett läkemedel som förskrivits av medicinska skäl inte kan skada dem när det används felaktigt. Denna uppfattning saknar dock vetenskapligt stöd, eftersom läkemedel som barbiturater, vilka klassificeras som kontrollerade substanser, har betydande potential för beroende och missbruk när de används för icke-medicinska ändamål. Enligt statistik har 2 % av amerikaner över 12 års ålder använt ett receptbelagt läkemedel av icke-medicinska skäl.
Barbiturater missbrukas ofta på grund av sin starkt beroendeframkallande karaktär, som gör denna läkemedelsgrupp populär bland personer som missbrukar droger. I en enkät rapporterades att 9 % av gymnasieeleverna hade tagit barbiturater av icke-medicinska skäl minst en gång i livet. Missbruket av barbiturater har dock minskat eftersom dessa läkemedel ersätts av andra läkemedelstyper, exempelvis bensodiazepiner, men risken för barbituratberoende och överdosering är fortfarande påtaglig.
Enligt statistik rapporteras fler än 3 000 dödsfall varje år till följd av överdosering av barbiturater i USA. Av dessa beror 42 % på självmordsförsök, och de återstående på att barbiturater av misstag kombinerats med andra droger, exempelvis alkohol, vilket leder till överdosering.
Barbiturater har effekter som liknar alkoholens, och personer som missbrukar barbiturater känner sig ofta hämningslösa, berusade och dåsiga. Eftersom både barbiturater och alkohol dämpar centrala nervsystemet ger de liknande tecken och symtom vid missbruk. Barbiturater används också av personer som missbrukar droger för att motverka effekten av centralstimulerande droger som kokain och metamfetamin och kallas därför ”downers”.
När mönstren för barbituratmissbruk undersöktes fann man två åldersgrupper där missbruket är vanligt. Enligt forskning består den första gruppen av kvinnor över 45 år som behandlas med barbiturater för ett medicinskt tillstånd, såsom epilepsi eller ångest, och blir psykiskt eller fysiskt beroende av barbiturater under behandlingen.
Den andra gruppen där barbituratmissbruk var vanligt består av unga män med blandmissbruk. De använder inte barbiturater som förstahandsval för missbruk, utan som alternativ till en drog som inte finns tillgänglig eller för att framkalla sömn efter metamfetaminets stimulerande effekt.
Intravenöst missbruk av barbiturater är farligast. Förutom att barbiturater är starkt beroendeframkallande när de tas på detta sätt finns en ökad risk för sjuklighet och dödlighet till följd av infektioner som hepatit, sepsis och endokardit vid användning av osteril injektionsutrustning.
Det finns vissa tydliga tecken på barbituratberoende som inte bör ignoreras. Att uppmärksamma dem tidigt i beroendeutvecklingen kan förebygga allvarliga komplikationer förknippade med överdosering av barbiturater.
Följande är symtom på barbituratberoende:
- Nedsatt motorisk koordination
- Sluddrigt tal
- Ytlig andning
- Humörsvängningar
- Agitation
- Irritabilitet
- Sedering
- Minskad ångest
- Oförmåga att fatta beslut
- Glömska
- Förvirring
- Desorientering
- Sömnighet
- Förändrad röst
Några beteendemässiga och sociala symtom på barbituratberoende är:
- Förlorat intresse för aktiviteter som tidigare var engagerande
- Tillbakadragande från sociala kontakter
- Bristande hygien
- Beteende som skadar relationer
- Ekonomiska svårigheter på grund av oförmåga att uppfylla kraven på arbetet
Om dessa symtom upptäcks hos en närstående måste personen få hjälp att få behandling för barbituratberoende.
Liksom alla andra läkemedel har barbiturater många biverkningar förknippade med användningen.
Vanliga biverkningar av barbiturater är:
- Förvirring
- Diarré
- Illamående
- Kräkningar
- Dåsighet
- Yrsel
- Huvudvärk
- Irritabilitet
- Rotatorisk yrsel
- Hudutslag
Det finns vissa psykiska effekter förknippade med barbiturater. Dessa är:
- Svår ångest
- Sömnlöshet
- Förstämningssyndrom
- Hallucinationer
- Depression
- Självmordstankar
Kroppsliga effekter av barbiturater
När barbiturater ges intravenöst som narkosmedel orsakar de blodtrycksfall och ökad puls. Andningsdepression och andningsuppehåll är vanliga biverkningar av barbiturater. Barbiturater påverkar alla kroppens vävnader. Följande är en lista över kroppsliga effekter av barbiturater:
- Andningssvårigheter
- Hjärtstopp
- Dåsighet
- Desorientering
- Ökad ljudkänslighet
- Ökad smärtkänslighet
- Ökad risk för lunginflammation och bronkit
- Förvirring
- Huvudvärk
- Medvetslöshet
- Koma
Korttidseffekter av barbiturater
Utöver den lugnande och avslappnande effekten vid användning av barbiturater omfattar korttidseffekterna agitation, irritation, känslomässig instabilitet, huvudvärk, kräkningar, sluddrigt tal och förvirring.
Långtidseffekter av barbiturater
Långtidseffekter av barbiturater är kopplade till långvarig användning av läkemedlet och omfattar förändrad koordination, nedsatt omdöme, försämrat minne, paranoia och självmordstankar. Det kan också leda till koma och dödsfall.
