THE BALANCEhttps://thebalance.clinic/sv/resurser/forskning/arbetsrelaterad-stress-atergang-i-arbete/

Schweiziska rötter. Internationell expertis. Personlig vård, med integritet och diskretion.

THE BALANCE

Konfidentiell rådgivning

Låt oss prata om ditt nästa steg.

Prata med vårt inskrivningsteam om behandling för dig eller någon som står dig nära.

Integritet och diskretion från det första samtalet.

Ditt inskrivningsteam

Jil Moore
Jil MooreChef för klientrelationer
Cynthia Nakhle
Cynthia NakhleInskrivningsansvarig
Ring vårt inskrivningsteam+41 44 500 5111 Skriv till oss på WhatsAppStarta ett samtal

Klinisk resurs

Frågan om 22,1 miljoner dagar: kan återhämtning bortse från arbetsplatsen?

I Storbritannien uppskattades 22,1 miljoner arbetsdagar ha gått förlorade till följd av arbetsrelaterad stress, depression eller ångest 2024/25. Den svårare frågan är vad som förändras när människor återgår i arbete.

Kliniskt granskad avDr. Sarah Boss, MD
Stenhus med pool, gräsmatta och palmer

Ett företag kan köpa ett program för välbefinnande. En chef kan ordna privat behandling. Inget av besluten visar att en återgång till samma arbetsförhållanden blir hållbar. Storbritanniens statistik över förlorade arbetsdagar visar problemets omfattning. Behandlingsforskningen ställer en annan fråga: hur väl hänger klinisk vård och återgång i arbete ihop?

Viktigaste resultaten

22,1 miljoner: uppskattat antal förlorade arbetsdagar till följd av arbetsrelaterad stress, depression eller ångest i Storbritannien 2024/25.

16,4 miljoner: motsvarande publicerade uppskattning för 2023/24.

964 000: antal drabbade arbetstagare enligt definitionen i HSE:s senaste undersökning.

22,9 dagar: genomsnittlig frånvaro per drabbad person 2024/25, inte en rekommenderad återhämtningstid.

Siffrorna omfattar den berörda arbetande befolkningen i England, Skottland och Wales. De utgör varken en studie specifikt om chefer eller en sammanräkning av diagnostiserad utbrändhet. [1] [2] [3]

Jämförelse av frånvaron mellan åren

Förlorade dagar till följd av arbetsrelaterad stress, depression eller ångestStorbritannien: 16,4 miljoner dagar 2023/24 och 22,1 miljoner 2024/25. Uppskattningar från undersökningar, skala från noll till 25 miljoner.Storbritannien, uppskattat antal arbetsdagar, miljoner2023/2416,4 milj.2024/2522,1 milj.0102025 milj.

Källor: HSE:s bulletin för 2023/24 och publikation om förlorade arbetsdagar 2024/25. Jämförelsen visar publicerade uppskattningar, inte orsaken till eller den statistiska signifikansen av skillnaden mellan åren. [1] [2]

Vad som ingår i totalsiffran

De 22,1 miljoner dagarna ingår i uppskattningsvis 35,7 miljoner förlorade dagar till följd av arbetsrelaterad ohälsa. En bredare totalsiffra på 40,1 miljoner omfattar även arbetsolycksfall utan dödlig utgång. Dessa olika beräkningsunderlag besvarar olika frågor. En rapport bör inte växla mellan dem utan att förklara skillnaden.

Förlorade arbetsdagar i Storbritannien, 2024/25
MåttUppskattat antal dagarOmfattning
Stress, depression eller ångest22,1 miljonerDel av arbetsrelaterad ohälsa
Muskuloskeletala besvär7,1 miljonerDel av arbetsrelaterad ohälsa
All arbetsrelaterad ohälsa35,7 miljonerOmfattar kategorierna ovan
Arbetsolycksfall utan dödlig utgång4,4 miljonerTillkommer utöver ohälsa
Ohälsa och olycksfall utan dödlig utgång40,1 miljonerSammanlagt totalt

Källa: HSE. Raderna överlappar och får inte summeras. Siffrorna är avrundade uppskattningar från undersökningar. [1]

Samma noggrannhet är viktig när kostnader diskuteras. En uppskattning som omfattar alla arbetsrelaterade skador och sjukdomar kan inte kallas kostnaden för utbrändhet. En slående siffra blir mindre användbar, inte mer, när kategorin ändras mitt i resonemanget.

Utbrändhet ersätter inte en diagnos

WHO klassificerar utbrändhet som ett arbetsrelaterat fenomen kopplat till kronisk stress på arbetsplatsen, inte som ett medicinskt tillstånd. HSE:s samlade mått för stress, depression eller ångest är något annat. Ingetdera bör framställas som ett antal kliniskt diagnostiserade fall av utbrändhet bland chefer. [4]

För den som söker hjälp bör den benämning man föredrar inte styra bedömningen. De relevanta frågorna gäller vilka svårigheter personen upplever, hur de påverkar tillvaron samt andra förklaringar eller samtidiga tillstånd. En behandlingsplan bör utgå från den bedömningen, inte från en marknadsföringskategori.

Även i ett familjeföretag mäter ett frågeformulär om utmattning, frånvarostatistik och en klinisk bedömning av depression olika saker. De kan bidra till en bredare undersökning, men är inte utbytbara bekräftelser på samma förekomst.

Vad behandlingsforskningen tillför

En Cochraneöversikt fann att arbetsinriktade förändringar i kombination med klinisk behandling för personer med depression troligen minskade antalet sjukfrånvarodagar under det första året. I sammanfattningen motsvarade det sammanvägda resultatet omkring 25 färre dagar per person under ett år, baserat på nio studier med 1 292 deltagare. [5]

Den uppskattningen är inte en garanterad besparing för en arbetsgivare eller ett återhämtningsmål för en patient. Översikten visade inte någon motsvarande minskning av antalet personer som var frånvarande från arbetet i denna jämförelse. Antalet frånvarodagar och huruvida någon förblir frånvarande är olika utfall.

Resultatet innebär inte att alla arbetsplatsinsatser fungerar eller att en förändring från ledningens sida kan ersätta klinisk behandling. Det ger stöd för att undersöka kombinationen. Den praktiska frågan är om vårdplanen och planen för arbetet tillgodoser samma persons behov.

Frånvarons längd är ingen tidsplan för behandling

Genomsnittligt antal förlorade dagar per drabbad person, Storbritannien, 2024/25Stress, depression eller ångest: 22,9 dagar. Muskuloskeletala besvär: 14,0 dagar. Olycksfall utan dödlig utgång: 6,5 dagar. Skala från noll till 25 dagar.Genomsnittligt antal förlorade dagar per drabbad person, 2024/25Stress/depression/ångest22,9Muskuloskeletala besvär14,0Olycksfall utan dödlig utgång6,50102025

Källa: HSE. Dessa genomsnitt beskriver frånvaro, inte hur lång tid återhämtning eller behandling bör ta. [1]

En person kan återgå i arbete och samtidigt fortfarande ha betydande svårigheter. En annan kan förbättras kliniskt samtidigt som det är lämpligt att fortsätta vara frånvarande. Ett närvaromått och ett hälsomått kan därför utvecklas olika utan att något av dem är fel.

En användbar resultatrapport skulle omfatta symtom, funktionsförmåga i vardagen, hållbart deltagande och personens egna mål. Den skulle dokumentera fortsatt behandling och uppföljning. Hur snabbt någon återgår i arbete bör inte bli det enda måttet på framgång.

Varför chefsperspektivet kräver försiktighet

Den nationella statistiken fastställer inte att en högre befattning medför större risk och redovisar inte förmögna personer separat. Resurser, självbestämmande, krav och stöd varierar mellan arbetstagare. En studie av chefer skulle behöva mäta dessa omständigheter i stället för att dra slutsatser om dem utifrån en krävande befattning.

Den praktiska relevansen för ledare är ändå tydlig. De kan behöva fatta beslut både om hur de själva ska få vård och om hur andra kan återgå i arbete. Att betala för ett program hanterar en del av den situationen. Det visar inte att arbetsbelastning, ansvar eller stöd har undersökts.

För en företagsägare som också leder verksamheten kan en tids frånvaro väcka andra praktiska frågor än för en anställd. Vem kan träda in? Vilka beslut kan vänta? Vilken information är det lämpligt att dela? Detta är planeringsfrågor, inte ett underlag för att konstruera särskild frånvarostatistik för grundare.

En familj med internationell anknytning bör också veta vem som samordnar vården vid resor eller byte av bostadsort. Berörd vårdpersonal och arbetslivsinriktad expertis behöver ta hänsyn till personens omständigheter. Den här artikeln ger varken en individuell bedömning av arbetsförmågan eller en allmängiltig tidsplan för återgång i arbete.

En plan för återgång bör besvara praktiska frågor

Diskussionspunkter inför att återuppta ansvar
OmrådeFråga
Klinisk utvecklingVad har förbättrats och vad kräver fortfarande vård?
Roll och arbetsbelastningVilka ansvarsområden kan återupptas på ett hållbart sätt?
SekretessVilken information samtycker personen till att dela, och med vem?
KontinuitetVem samordnar uppföljningen när omständigheterna förändras?
UtvärderingHur ska hälsa, funktionsförmåga och personliga mål följas upp?

Detta föreslagna ramverk skiljer en tillfällig paus från en övergång med stöd. Det utgår inte från att alla bör berätta om en diagnos på arbetet eller återuppta samma ansvar. Beslut behöver ta hänsyn till samtycke, kliniska råd och relevanta omständigheter.

Planen bör också förklara hur problem ska uppmärksammas efter återgången. Ett positivt avslutande besök är inte slutet på vårdförloppet. Överenskomna uppföljningstillfällen och en tydlig ansvarsfördelning gör nästa steg tydligare om den ursprungliga arbetsbelastningen visar sig vara ohållbar eller symtomen kräver en ny bedömning.

Det ekonomiska resonemanget behöver egna belägg

Att multiplicera förlorade dagar med en chefs lön kan ge en dramatisk siffra utan att mäta den verkliga ekonomiska effekten. Lön är inget direkt mått på produktion, kollegor kan ta över ansvarsområden och konsekvenserna varierar mellan roller. En hållbar uppskattning kräver ett angivet perspektiv och tydligt redovisade antaganden.

På samma sätt visar en jämförelse mellan priset på ett program och en antagen förlust inte att investeringen ger avkastning. Analysen skulle behöva undersöka vad som hade hänt utan insatsen. Enbart en förbättring mellan en före- och en eftermätning kan inte ge den jämförelsen.

Att en exakt ekonomisk siffra saknas minskar inte betydelsen av lämplig vård. Kliniska behov och nytta för människan bör förbli synliga utan ett påhittat löfte om ekonomisk återbäring. Detta är särskilt viktigt när den som söker hjälp också äger företaget som diskuteras.

Håll isär de två besluten

Ett kliniskt beslut gäller vilken vård personen behöver. Ett beslut på arbetsplatsen gäller hur ansvarsområden kan hanteras medan vården fortsätter. Besluten bör ge underlag för varandra utan att bli ett och samma beslut. Att verksamheten föredrar en omedelbar återgång är inget kliniskt utfallsmått, lika lite som frånvarostatistik kan avgöra en individs arbetsförmåga i en viss roll.

För familjer och företagsägare som också leder verksamheten kan det bli lättare att föra en tydlig diskussion om frågorna hålls isär. Det ger utrymme att uttryckligen ta ställning till bemanning under frånvaron, sekretess, behandling och senare uppföljning. Målet är inte bara att notera att någon har återvänt, utan att förstå om upplägget förblir hållbart när de vanliga kraven återkommer.

Vad siffrorna inte kan säga oss

HSE:s siffror omfattar Storbritannien, inte hela Förenade kungariket, och bygger på självrapporterade kategorier av arbetsrelaterad ohälsa. De fastställer inte förekomsten bland chefer, individuell återhämtningstid eller orsaken till förändringen mellan åren. Behandlingsöversikten gäller utvalda insatser och patienter med depression, inte alla initiativ för välbefinnande.

Inga mikrodata om arbetskraften, företagsräkenskaper eller patientjournaler från THE BALANCE analyserades. Diagrammen återger de rapporterade uppskattningarna och lägger inte till konfidensintervall som inte har fastställts för denna jämförelse.

Slutsatsen

Siffran 22,1 miljoner dagar gör det svårt att avfärda arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Den mer användbara frågan kommer därefter: vad förändras när någon återvänder? Ett vårdförlopp med tydligt ansvar bör omfatta den övergången utan att utlova en allmängiltig tidsplan eller garanterad ekonomisk avkastning.

För journalister

Central jämförelse: uppskattningsvis 22,1 miljoner förlorade dagar 2024/25 jämfört med 16,4 miljoner 2023/24.

Viktigt förbehåll: arbetsrelaterad stress, depression eller ångest är inte samma mått som diagnostiserad utbrändhet.

Föreslagen källhänvisning: Analys från THE BALANCE av HSE:s frånvarostatistik och publicerat vetenskapligt underlag om återgång i arbete.

Metod och källor

Denna narrativa analys jämför publicerade uppskattningar från HSE och utvalt vetenskapligt underlag om behandling. Överlappande totalsiffror hålls isär. Cochraneresultatet omvandlas inte till en besparing för företag, och inga orsakseffekter av befattningsnivå, förmögenhet eller privat behandling uppskattas.

  1. HSE. Förlorade arbetsdagar i Storbritannien, 2024/25.
  2. HSE. Bulletin från den 3 november 2025 med siffror för 2023/24.
  3. HSE. Publicering av årlig statistik, 20 november 2025.
  4. WHO. Utbrändhet som arbetsrelaterat fenomen, 2019.
  5. Cochrane. Insatser för att förbättra återgång i arbete hos personer med depression, översikt från 2020.
Det här ingår
01

Kliniskt sammanhang

Tydlig information sätts in i ett sammanhang av komplex och samsjuklig problematik.

02

Individuella faktorer

Bedömningen är fortsatt avgörande eftersom behov och risker skiljer sig från person till person.

03

Nästa steg

Ett konfidentiellt samtal kan bidra till att klargöra den lämpligaste vägen framåt.

Osäker på var situationen passar in?

Ditt inskrivningsteam

Jil Moore
Jil MooreChef för klientrelationer
Cynthia Nakhle
Cynthia NakhleInskrivningsansvarig

Ett första konfidentiellt samtal kan bidra till att klargöra den samlade problematiken och om vår miljö är lämplig.

THE BALANCE
ETT FÖRSTA STEG

Frågor om vår behandling