Som tonåringar hade en del av oss en dagbok där vi kunde skriva av oss. Den var som en fredad plats där vi kunde berätta om våra rädslor och svårigheter utan följder eller fördömanden. Och vare sig vi ville erkänna det eller inte kändes det skönt att lätta på bördan av tankar och känslor.
Oavsett om du skrev dagbok som yngre eller inte ger dagboksskrivande en möjlighet att utforska känslor och tankar. Vissa strukturerade skrivövningar har visat positiva effekter på psykiskt lidande och välbefinnande, men resultaten varierar och visar inte att alla former av dagboksskrivande hjälper alla. Det kan vara ett användbart komplement till stöd vid ångest, depression eller stress.
Att skriva kan vara ett sätt att uttrycka överväldigande känslor. En dagbok kan vara ett användbart självhjälpsverktyg vid sidan av annat stöd, men ersätter inte bedömning eller behandling av psykisk sjukdom. En del upplever att det hjälper dem att:
- Hantera depression
- Minska höga stressnivåer
- Hantera ångest
Att skriva ned tankar i en dagbok varje dag kan hjälpa dig att sortera det du har i huvudet, men alla behöver inte skriva dagligen. När du använder dagboksskrivande för psykisk hälsa regelbundet, lägg märke till om det hjälper i stället för att utgå från att det minskar stress. Du kan till exempel använda skrivandet för att:
- Utforska tidigare upplevelser i en takt som känns hanterbar
- Öva på en vänligare och mer balanserad inre dialog
- Tydliggöra känslor och prioriteringar
- Sortera tankar på papper eller en skärm
- Skapa utrymme för reflektion utan att förvänta dig förbättring varje dag
- Uppmärksamma mönster i tankar och beteenden
Dagboksskrivande är frivilligt och effekterna varierar. Att skriva om smärtsamma upplevelser kan tillfälligt öka det psykiska lidandet. Ta en paus eller sluta om skrivandet gör att du mår sämre eller fastnar i återkommande negativa tankar, och diskutera detta med vårdpersonal inom psykisk hälsa. Sök professionell hjälp om symtomen kvarstår, förvärras eller påverkar vardagen. Sök akut hjälp där du befinner dig om du riskerar att skada dig själv eller inte kan hålla dig säker. Andra vanor som kan ge stöd är att:
- Sova tillräckligt varje natt
- Prova en avslappningsaktivitet som du upplever hjälper; avbryt eller sök råd om meditation gör att du mår sämre
- Undvika skadligt bruk av droger och fundera över hur alkohol påverkar dig; om du är alkoholberoende, sök medicinsk rådgivning innan du slutar eller minskar intaget tvärt
- Motionera regelbundet
- Äta regelbundna, balanserade måltider
Många som vill prova dagboksskrivande som stödjande självhjälp är osäkra på var de ska börja. Om det gäller dig kan följande tips för dagboksskrivande hjälpa dig att komma igång:
Välj vilken typ av dagbok du vill ha
Börja med att fundera på vilken typ av dagbok du vill skriva. Det kan vara en dagbok på papper där du skriver för hand eller en digital dagbok. När du skriver för hand kan du lägga till bilder eller små teckningar, men det är inte fastställt att handskrivande är bättre för den psykiska hälsan än digitalt dagboksskrivande. En digital dagbok är däremot praktisk för den som ofta är på språng, eftersom det går snabbt att skriva på en bärbar dator, surfplatta eller mobiltelefon. Tänk igenom din vardag och välj det som är mest praktiskt för dig.
Skriv när du kan eller behöver
En del tycker om att skriva dagbok varje dag, medan andra har svårt att hitta tid. En bestämd tid kan hjälpa dig att skapa en rutin, men du behöver inte skriva dagligen. Välj hur ofta du vill skriva så att det känns hanterbart, och anpassa det om skrivandet känns betungande. Välj en lämplig tid då du kan sätta dig i lugn och ro och föra över det du har i tankarna till dagboken. Om möjligt kan du lägga in skrivtiden i ditt dagsschema, som ett viktigt möte med dig själv.
En del föredrar till exempel att skriva dagbok varje morgon direkt efter att de vaknat, medan andra skriver under lunchen eller strax före läggdags. Om du pendlar till arbetet kan du skriva under resan när du är passagerare, men aldrig när du kör bil eller cyklar.
Om påminnelser hjälper kan du välja en som passar din rutin, samtidigt som du skyddar dina privata anteckningar.
Oroa dig inte för mycket för grammatik eller stavning
Kom ihåg att dagboken bara är till för dig att läsa. Det spelar därför ingen roll om du stavar rätt eller skriver fullständiga meningar. Låt tankarna flöda fritt utan att tänka för mycket på textens kvalitet. Om skrivfelen stör dig mycket kan du gå tillbaka och rätta dem vid ett annat tillfälle.
Var kreativ med formen
Även om du ogillar att skriva eller inte vet vad du ska skriva kan du prova andra sätt att dokumentera dina tankar. Kom ihåg att du inte behöver följa någon bestämd mall. Prova gärna olika skrivsätt tills du hittar det som fungerar bäst för dig. Här är några sätt att uttrycka dig:
- Gör listor
- Skriv brev till andra
- Skriv en sång eller dikt
- Lägg till bilder för att uttrycka dina känslor
- Skriv en berättelse med dig själv som huvudperson
- Gör en punktdagbok, en så kallad bullet journal
Skriv utan rädsla eller fördömanden
Ge dig själv tillåtelse att skriva ned det du känner utan att döma eller kontrollera dina tankar. Undvik att koppla negativa känslor, som skam eller skuld, till det du skriver. Påminn dig om att du har rätt att känna det du känner och att dagboksskrivandet finns där för att hjälpa dig att bearbeta känslorna på ett hälsosamt sätt. Döm inte dig själv för att du tar detta steg mot att lösa dina inre konflikter.
Om du till exempel känner skuld eller ilska över något som hänt på arbetet, döm inte dig själv för att du blir upprörd. Det är en normal reaktion. Ge dig själv erkännande för att du uppmärksammar och uttrycker känslorna; svåra känslor är inte ett personligt misslyckande.
När du fortsätter att fylla dagboken med vardagens upplevelser och berättelser är det viktigt att följa hur skrivandet påverkar din psykiska hälsa.
Följ dina framsteg mot positiva vanor och mål
Försök använda dagboksskrivandet för att formulera personliga mål och hälsosamma beteenden som du vill öva på, och arbeta för att uppnå dem. Anteckna allt du gör för att närma dig målen och följ dina framsteg. Det kan också vara bra att skriva ned varje gång du tillämpar dessa goda beteenden och vanor. Avsätt en sida i dagboken för att följa utvecklingen mot ett enskilt mål. Gör en stegvis handlingsplan, skriv ned den och bocka av varje steg när du har genomfört det.
För anteckningar om dina psykiska symtom
Om du använder dagboksskrivande vid depression eller andra psykiska besvär kan symtomanteckningar vara ett bra sätt att följa din utveckling. Anteckna alla symtom du upplever i ett hörn av dagens dagboksanteckning och skatta om möjligt deras svårighetsgrad med en sifferskala. Granska förändringar över tid och dela relevanta mönster med din behandlare om du får behandling. Egna skattningar är inte diagnostiska test och kan inte ensamma fastställa hur effektiv en behandling är. Här är ett exempel på hur du kan anteckna dina dagliga symtom i en dagbok:
- Jag känner ångest (3/5)
- Jag känner mig deprimerad (2/5)
Den som tar läkemedel kan anteckna doser, symtom och eventuella biverkningar för att diskutera dem med sin förskrivare. Ändra inte dosen och sluta inte med ordinerade läkemedel utifrån dagboksanteckningar utan medicinsk rådgivning.
Öva på positivt dagboksskrivande
Människor både med och utan psykisk sjukdom kan ha ohjälpsamma tankar om sig själva. Dessa tankar kan bidra till ångest och nedstämdhet. En strukturerad tankedagbok kan hjälpa dig att granska vad som talar för och emot en tanke och överväga ett mer realistiskt alternativ, i stället för att tvinga dig själv att känna dig positiv.
Om du till exempel tänker att ett enda misstag betyder att du är dum, skriv ned vad som hände och fundera över vad som talar för och emot tanken. Ett balanserat alternativ kan vara: ett misstag avgör inte min förmåga eller mitt värde.
Väg dina beslut med en lista över för- och nackdelar
Att fatta ett stort beslut är mycket krävande och kan lätt kännas överväldigande om du redan har psykiska besvär. En skriftlig lista över för- och nackdelar kan hjälpa dig att strukturera alternativen, men garanterar inte ett tydligt eller lämpligt beslut. Välj en tom sida i dagboken och dra ett streck i mitten. Välj sedan ett beslut du står inför och skriv fördelarna på ena sidan och nackdelarna på den andra. När du är klar går du igenom listan och väljer det alternativ som passar dig bäst.
Anta till exempel att du funderar på att skaffa ett husdjur för känslomässigt stöd. Fördelarna kan vara:
- Möjlighet till sällskap
- Att få tröst
- Möjlig glädje av att umgås med djuret
- Samtidigt kan nackdelarna vara
- Kostnader, tid och ansvar för djurets skötsel
- Att behöva städa efter husdjuret
Du kan göra separata listor för flera alternativ. Vid viktiga hälsobeslut bör du använda listan som stöd för ett samtal med kvalificerad vårdpersonal i stället för att enbart förlita dig på den.


