THE BALANCEhttps://thebalance.clinic/sv/resurser/psykisk-halsa/dagboksskrivande-psykisk-halsa/

Schweiziska rötter. Internationell expertis. Personlig vård, med integritet och diskretion.

THE BALANCE

Konfidentiell rådgivning

Låt oss prata om ditt nästa steg.

Prata med vårt inskrivningsteam om behandling för dig eller någon som står dig nära.

Integritet och diskretion från det första samtalet.

Ditt inskrivningsteam

Jil Moore
Jil MooreChef för klientrelationer
Cynthia Nakhle
Cynthia NakhleInskrivningsansvarig
Ring vårt inskrivningsteam+41 44 500 5111 Skriv till oss på WhatsAppStarta ett samtal

Klinisk resurs

Dagboksskrivande för psykisk hälsa

Dagboksskrivande kan hjälpa vissa att reflektera över känslor och hantera psykiskt lidande. Effekterna varierar, och skrivande ersätter inte bedömning eller behandling av psykisk ohälsa.

Kliniskt granskad avDr. Sarah Boss, MD
Stenhus med pool, gräsmatta och palmer

Som tonåringar hade en del av oss en dagbok där vi kunde skriva av oss. Den var som en fredad plats där vi kunde berätta om våra rädslor och svårigheter utan följder eller fördömanden. Och vare sig vi ville erkänna det eller inte kändes det skönt att lätta på bördan av tankar och känslor.

Oavsett om du skrev dagbok som yngre eller inte ger dagboksskrivande en möjlighet att utforska känslor och tankar. Vissa strukturerade skrivövningar har visat positiva effekter på psykiskt lidande och välbefinnande, men resultaten varierar och visar inte att alla former av dagboksskrivande hjälper alla. Det kan vara ett användbart komplement till stöd vid ångest, depression eller stress.

Att skriva kan vara ett sätt att uttrycka överväldigande känslor. En dagbok kan vara ett användbart självhjälpsverktyg vid sidan av annat stöd, men ersätter inte bedömning eller behandling av psykisk sjukdom. En del upplever att det hjälper dem att:

  • Hantera depression
  • Minska höga stressnivåer
  • Hantera ångest

Att skriva ned tankar i en dagbok varje dag kan hjälpa dig att sortera det du har i huvudet, men alla behöver inte skriva dagligen. När du använder dagboksskrivande för psykisk hälsa regelbundet, lägg märke till om det hjälper i stället för att utgå från att det minskar stress. Du kan till exempel använda skrivandet för att:

  • Utforska tidigare upplevelser i en takt som känns hanterbar
  • Öva på en vänligare och mer balanserad inre dialog
  • Tydliggöra känslor och prioriteringar
  • Sortera tankar på papper eller en skärm
  • Skapa utrymme för reflektion utan att förvänta dig förbättring varje dag
  • Uppmärksamma mönster i tankar och beteenden

Dagboksskrivande är frivilligt och effekterna varierar. Att skriva om smärtsamma upplevelser kan tillfälligt öka det psykiska lidandet. Ta en paus eller sluta om skrivandet gör att du mår sämre eller fastnar i återkommande negativa tankar, och diskutera detta med vårdpersonal inom psykisk hälsa. Sök professionell hjälp om symtomen kvarstår, förvärras eller påverkar vardagen. Sök akut hjälp där du befinner dig om du riskerar att skada dig själv eller inte kan hålla dig säker. Andra vanor som kan ge stöd är att:

  • Sova tillräckligt varje natt
  • Prova en avslappningsaktivitet som du upplever hjälper; avbryt eller sök råd om meditation gör att du mår sämre
  • Undvika skadligt bruk av droger och fundera över hur alkohol påverkar dig; om du är alkoholberoende, sök medicinsk rådgivning innan du slutar eller minskar intaget tvärt
  • Motionera regelbundet
  • Äta regelbundna, balanserade måltider

Många som vill prova dagboksskrivande som stödjande självhjälp är osäkra på var de ska börja. Om det gäller dig kan följande tips för dagboksskrivande hjälpa dig att komma igång:

Välj vilken typ av dagbok du vill ha

Börja med att fundera på vilken typ av dagbok du vill skriva. Det kan vara en dagbok på papper där du skriver för hand eller en digital dagbok. När du skriver för hand kan du lägga till bilder eller små teckningar, men det är inte fastställt att handskrivande är bättre för den psykiska hälsan än digitalt dagboksskrivande. En digital dagbok är däremot praktisk för den som ofta är på språng, eftersom det går snabbt att skriva på en bärbar dator, surfplatta eller mobiltelefon. Tänk igenom din vardag och välj det som är mest praktiskt för dig.

Skriv när du kan eller behöver

En del tycker om att skriva dagbok varje dag, medan andra har svårt att hitta tid. En bestämd tid kan hjälpa dig att skapa en rutin, men du behöver inte skriva dagligen. Välj hur ofta du vill skriva så att det känns hanterbart, och anpassa det om skrivandet känns betungande. Välj en lämplig tid då du kan sätta dig i lugn och ro och föra över det du har i tankarna till dagboken. Om möjligt kan du lägga in skrivtiden i ditt dagsschema, som ett viktigt möte med dig själv.

En del föredrar till exempel att skriva dagbok varje morgon direkt efter att de vaknat, medan andra skriver under lunchen eller strax före läggdags. Om du pendlar till arbetet kan du skriva under resan när du är passagerare, men aldrig när du kör bil eller cyklar.

Om påminnelser hjälper kan du välja en som passar din rutin, samtidigt som du skyddar dina privata anteckningar.

Oroa dig inte för mycket för grammatik eller stavning

Kom ihåg att dagboken bara är till för dig att läsa. Det spelar därför ingen roll om du stavar rätt eller skriver fullständiga meningar. Låt tankarna flöda fritt utan att tänka för mycket på textens kvalitet. Om skrivfelen stör dig mycket kan du gå tillbaka och rätta dem vid ett annat tillfälle.

Var kreativ med formen

Även om du ogillar att skriva eller inte vet vad du ska skriva kan du prova andra sätt att dokumentera dina tankar. Kom ihåg att du inte behöver följa någon bestämd mall. Prova gärna olika skrivsätt tills du hittar det som fungerar bäst för dig. Här är några sätt att uttrycka dig:

  • Gör listor
  • Skriv brev till andra
  • Skriv en sång eller dikt
  • Lägg till bilder för att uttrycka dina känslor
  • Skriv en berättelse med dig själv som huvudperson
  • Gör en punktdagbok, en så kallad bullet journal

Skriv utan rädsla eller fördömanden

Ge dig själv tillåtelse att skriva ned det du känner utan att döma eller kontrollera dina tankar. Undvik att koppla negativa känslor, som skam eller skuld, till det du skriver. Påminn dig om att du har rätt att känna det du känner och att dagboksskrivandet finns där för att hjälpa dig att bearbeta känslorna på ett hälsosamt sätt. Döm inte dig själv för att du tar detta steg mot att lösa dina inre konflikter.

Om du till exempel känner skuld eller ilska över något som hänt på arbetet, döm inte dig själv för att du blir upprörd. Det är en normal reaktion. Ge dig själv erkännande för att du uppmärksammar och uttrycker känslorna; svåra känslor är inte ett personligt misslyckande.

När du fortsätter att fylla dagboken med vardagens upplevelser och berättelser är det viktigt att följa hur skrivandet påverkar din psykiska hälsa.

Följ dina framsteg mot positiva vanor och mål

Försök använda dagboksskrivandet för att formulera personliga mål och hälsosamma beteenden som du vill öva på, och arbeta för att uppnå dem. Anteckna allt du gör för att närma dig målen och följ dina framsteg. Det kan också vara bra att skriva ned varje gång du tillämpar dessa goda beteenden och vanor. Avsätt en sida i dagboken för att följa utvecklingen mot ett enskilt mål. Gör en stegvis handlingsplan, skriv ned den och bocka av varje steg när du har genomfört det.

För anteckningar om dina psykiska symtom

Om du använder dagboksskrivande vid depression eller andra psykiska besvär kan symtomanteckningar vara ett bra sätt att följa din utveckling. Anteckna alla symtom du upplever i ett hörn av dagens dagboksanteckning och skatta om möjligt deras svårighetsgrad med en sifferskala. Granska förändringar över tid och dela relevanta mönster med din behandlare om du får behandling. Egna skattningar är inte diagnostiska test och kan inte ensamma fastställa hur effektiv en behandling är. Här är ett exempel på hur du kan anteckna dina dagliga symtom i en dagbok: 

  • Jag känner ångest (3/5)
  • Jag känner mig deprimerad (2/5)

Den som tar läkemedel kan anteckna doser, symtom och eventuella biverkningar för att diskutera dem med sin förskrivare. Ändra inte dosen och sluta inte med ordinerade läkemedel utifrån dagboksanteckningar utan medicinsk rådgivning.

Öva på positivt dagboksskrivande

Människor både med och utan psykisk sjukdom kan ha ohjälpsamma tankar om sig själva. Dessa tankar kan bidra till ångest och nedstämdhet. En strukturerad tankedagbok kan hjälpa dig att granska vad som talar för och emot en tanke och överväga ett mer realistiskt alternativ, i stället för att tvinga dig själv att känna dig positiv.

Om du till exempel tänker att ett enda misstag betyder att du är dum, skriv ned vad som hände och fundera över vad som talar för och emot tanken. Ett balanserat alternativ kan vara: ett misstag avgör inte min förmåga eller mitt värde.

Väg dina beslut med en lista över för- och nackdelar

Att fatta ett stort beslut är mycket krävande och kan lätt kännas överväldigande om du redan har psykiska besvär. En skriftlig lista över för- och nackdelar kan hjälpa dig att strukturera alternativen, men garanterar inte ett tydligt eller lämpligt beslut. Välj en tom sida i dagboken och dra ett streck i mitten. Välj sedan ett beslut du står inför och skriv fördelarna på ena sidan och nackdelarna på den andra. När du är klar går du igenom listan och väljer det alternativ som passar dig bäst.

Anta till exempel att du funderar på att skaffa ett husdjur för känslomässigt stöd. Fördelarna kan vara:

  • Möjlighet till sällskap
  • Att få tröst
  • Möjlig glädje av att umgås med djuret
  • Samtidigt kan nackdelarna vara
  • Kostnader, tid och ansvar för djurets skötsel
  • Att behöva städa efter husdjuret

Du kan göra separata listor för flera alternativ. Vid viktiga hälsobeslut bör du använda listan som stöd för ett samtal med kvalificerad vårdpersonal i stället för att enbart förlita dig på den.

Frågor

Vanliga frågor

Finns det olika former av dagboksskrivande för psykisk hälsa?
Ja. Här är några exempel på informella former av dagboksskrivande. De är inte standardiserade behandlingar och har inte lika starkt forskningsstöd. Välj en form som känns hanterbar:
 
Vardagsdagbok är den enklaste formen, där du skriver om din dag och reflekterar över dina känslor.
Fördjupande dagbok innebär att skriva om vad du känner och varför, följt av lämpliga lösningar. Syftet är att utforska alla aspekter av känslorna och använda dem för att utvecklas i positiv riktning.
Morgonsidor är en frivillig metod där du skriver fritt i en tankeström på morgonen. En del upplever att det är användbart för reflektion, men det garanterar inte ett klart sinne under resten av dagen.
Tacksamhetsdagbok innebär att skriva ned tre bra saker från dagen och lära sig att uppmärksamma positiva upplevelser utan att avfärda svåra känslor.
Enmeningsdagbok innebär att skriva en meningsfull mening varje dag och lära sig något av den.
Vad kan man skriva om i en dagbok för psykisk hälsa?
Du kan skriva om följande i din dagbok för psykisk hälsa: 
Beskriv hur din perfekta dag såg ut
Skriv några meningar om vad som gjorde dig glad i dag.
Vilka är dina tre främsta karaktärsdrag?
Vad inspirerar dig på riktigt?
Skriv om en situation där du hjälpte någon. Hur tror du att personen kände sig, och hur kände du dig efter att ha hjälpt till?
Skriv ned tre saker som utlöser din ångest och hitta en strategi för att hantera var och en.
Vilket råd om att ta hand om dig själv har du alltid velat prova? Vad hindrar dig från att prova det nu?
Skriv ned tre kortsiktiga och långsiktiga mål för din framtid
Vad tror du att du behöver mest just nu?
Beskriv vad som får dig att känna tillfredsställelse.
Skriv om en utmaning du har hanterat. Hur var upplevelsen och vad lärde du dig av den?
Vilket råd skulle du ge någon som går igenom en svår period i livet?

Redaktionellt underlag

Evidens och källor

Utvalda kliniska riktlinjer, sakkunniggranskad forskning och folkhälsokällor som används i den här artikeln.

01World Health Organization. (u.å.). Psykisk hälsa.Visa källa
02Smyth, J. M., et al. (2018). Dagboksskrivande online med fokus på positiv affekt för att minska psykiskt lidande och förbättra välbefinnandet hos allmänmedicinska patienter med förhöjda ångestsymtom: en preliminär randomiserad kontrollerad studie. JMIR Mental Health, 5(4), e11290.Visa källa
03National Institute of Mental Health. (u.å.). Depression.Visa källa
Visa alla 17 källorVisa färre källor
04National Institute of Mental Health. (u.å.). Ångestsyndrom.Visa källa
05Substance Abuse and Mental Health Services Administration. (u.å.). Nationell hjälplinje.Visa källa
06NHS. (u.å.). Att behålla greppet om vardagen. Every Mind Matters.Visa källa
07Substance Abuse and Mental Health Services Administration. (u.å.). Att hantera livet med samsjuklighet.Visa källa
08National Center for Complementary and Integrative Health. (u.å.). Meditation och medveten närvaro: effekt och säkerhet.Visa källa
09Substance Abuse and Mental Health Services Administration. (u.å.). Hjälplinjer för psykisk hälsa och substansbruk.Visa källa
10NHS. (u.å.). Tankedagbok. Every Mind Matters.Visa källa
11National Institute of Mental Health. (u.å.). Att hantera traumatiska händelser.Visa källa
13MedlinePlus. (u.å.). Drogbruk och beroendesjukdom.Visa källa
14Wong, Y. J., et al. (2018). Förbättrar tacksamhetsskrivande den psykiska hälsan hos personer i psykoterapi? Resultat från en randomiserad kontrollerad studie. Psychotherapy Research, 28(2), 192–202. Publicerad online den 3 maj 2016.Visa källa
15Smyth, J., & Helm, R. (2003). Fokuserat expressivt skrivande som självhjälp vid stress och trauma. Journal of Clinical Psychology, 59(2), 227–235.Visa källa
16Frattaroli, J. (2006). Experimentellt självutlämnande och dess modererande faktorer: en metaanalys. Psychological Bulletin.Visa källa
17National Institute of Mental Health. (u.å.). Läkemedel vid psykisk ohälsa.Visa källa
Det här ingår
01

Kliniskt sammanhang

Tydlig information sätts in i ett sammanhang av komplex och samsjuklig problematik.

02

Individuella faktorer

Bedömningen är fortsatt avgörande eftersom behov och risker skiljer sig från person till person.

03

Nästa steg

Ett konfidentiellt samtal kan bidra till att klargöra den lämpligaste vägen framåt.

Osäker på var situationen passar in?

Ditt inskrivningsteam

Jil Moore
Jil MooreChef för klientrelationer
Cynthia Nakhle
Cynthia NakhleInskrivningsansvarig

Ett första konfidentiellt samtal kan bidra till att klargöra den samlade problematiken och om vår miljö är lämplig.

THE BALANCE
ETT FÖRSTA STEG

Frågor om vår behandling