Sambandet mellan kropp och själ har länge fascinerat människor. Redan i antikens Grekland observerade Aristoteles hur känslor påverkar kroppen, medan Hippokrates ansåg att psykisk sjukdom hade naturliga orsaker snarare än övernaturliga, vilket var den utbredda uppfattningen vid den tiden.
Under de senaste årtiondena har experter identifierat flera samband mellan personlighetsdrag, psykologiska konflikter och kroppslig sjukdom. Många forskningsresultat bekräftar nu kopplingarna mellan att undertrycka känslor och fysisk hälsa. Även holistisk medicin bekräftar detta samband och betraktar den emotionella hälsan som lika viktig som den fysiska. Biokemin stärker kopplingen ytterligare genom att förklara hur känslor har biokemiska samband med immunsystemet, hormonsystemet, matsmältningssystemet och nervsystemet. Tack vare alla dessa studier och den forskning som pågått i hundratals år känner experter till betydelsen av effektiv känsloreglering och hur den hjälper människor att fungera och hantera vardagen i det moderna livet. Varför hamnar då många på villovägar och utvecklar den destruktiva vanan att undertrycka känslor, och vad händer när man undertrycker sina känslor?
Känslor, även kallade emotioner, är psykiska tillstånd som utgör naturliga reaktioner på omgivningen och världen runt en person. Det finns olika typer av känslor, såsom sorg, glädje, ilska, förakt, förvåning, avsky och rädsla, och det är vanligt att växla mellan dem under dagen. Hittills har forskningen identifierat 27 olika typer av rapporterade känsloupplevelser. De flesta människor uttrycker dock vanligtvis inte varje känsla de upplever fullt ut. I stället förändrar, dämpar eller till och med undertrycker de ofta de flesta av dem helt.
Att undertrycka känslor innebär att tränga undan obehagliga känslor och tankar ur medvetandet. Människor gör detta på många olika sätt, till exempel genom distraktion (som att titta på tv), överätande eller genom att bedöva sig med alkohol eller droger. En del kanaliserar sina starka känslor i fysisk aktivitet, såsom löpning, boxning eller att gå till gymmet. Att rikta uppmärksamheten mot något annat hjälper människor att glömma vad som pågår inom dem. Många inser dock inte att undertryckande av känslor bara ger tillfällig lindring och att känslorna sannolikt återkommer med betydligt värre följder. Strategin kan få en person att tro att vissa känslor har försvunnit, men i själva verket finns de kvar.
Undertryckta känslor kan ta sig olika uttryck hos olika personer. Några av de vanligaste tecknen och symtomen, som sannolikt märks hos de flesta, beskrivs nedan:
Minskat intresse för aktiviteter och fritidsintressen som tidigare var roliga
Många som undertrycker ilska, rädsla eller sorg går tyvärr igenom en odiagnostiserad depressionsepisod. De känner sig pressade att dölja sina verkliga känslor och kan liknas vid en apparat vars sladd har klippts av. De förlorar all kontakt med strömkällan och har inte tillräckligt med energi för att uppskatta de aktiviteter som tidigare gjorde dem glada.
Sömnproblem
Sömnstörningar, som att ofta vända och vrida sig, sömnlöshet och oroliga drömmar, kan mycket väl vara tecken på undertryckta känslor. Hjärnan försöker då förstå det psykologiska problem som personen brottas med, samtidigt som personen försöker tvinga hjärnan att göra detta utan att ge den någon hjälp.
Sömnen är den bästa tiden för hjärnan att bearbeta och lagra minnen. Hos en person som inte hanterar sina känslor riktas hjärnans fokus i stället mot att först ta hand om känslorna, vilket gör det svårt för den drabbade att sova.
Konflikter i relationer
Personer som undertrycker sina känslor är svåra att läsa av och förstå. Deras partner har ofta svårt att förstå hur de egentligen känner sig i en viss stund. Att inte kunna förstå sin partners känslotillstånd kan skapa anspänning och ibland få partnern att reagera med ilska.
Bristande engagemang i arbetet
När någon börjar undertrycka känslor på arbetsplatsen kan vanan göra att engagemanget i arbetet minskar. Med tiden kan stressnivåerna stiga, pulsen öka och personen börja uppleva ångest. Dessa förändringar kan leda till sämre psykiskt välbefinnande än hos andra medarbetare som regelbundet ger utlopp för sin frustration i stället för att hålla känslorna inom sig.
Starkare känslomässiga reaktioner
Att hålla känslorna inom sig kan med tiden göra att en person upplever ännu starkare känslor än vanligt. Om någon exempelvis redan undertrycker sin sorg efter något traumatiskt och ytterligare en olycklig händelse inträffar, blir reaktionen sannolikt mycket starkare än den skulle ha varit utan den dolda känslomässiga bördan.
Att undertrycka känslor kan ha en eller flera orsaker. En del använder strategin för att undvika en stark eller explosiv känsla som annars kan uppfattas som socialt oacceptabel. Andra kan använda den för att ersätta en oacceptabel känsla med en mer behaglig. Det går inte att förneka att människor nästan alltid påverkas av förväntningar från andra personer i deras liv. Psykisk ohälsa, som depression och ångest, ökar stadigt och utvecklas vanligtvis till följd av att ha utsatts för narcissistisk misshandel. Personer som utsatts för trauma skuldbeläggs ofta för att de inte har lyckats gå vidare från sina tidigare upplevelser. Alla dessa faktorer bidrar var för sig till att känslor undertrycks vid ett eller annat tillfälle.
Att undertrycka eller hämma känslor är en nödvändighet för många, eftersom det ibland hjälper dem att hantera olika situationer. Människor förväntas exempelvis inte tillbringa en hel arbetsdag med att gråta på grund av depression. Det moderna samhället ser ogillande på detta och förväntar sig att alla ska undertrycka sina känslor och lägga locket på för att kunna prestera väl. Samma princip gäller överallt, både i arbetslivet och privatlivet. På offentliga platser förväntas människor på samma sätt uppträda respektfullt i stället för att skrika av ilska, oavsett hur arga de känner sig.
Kort sagt tenderar människor att undertrycka sina känslor för att passa in och klara sig, eftersom de alltid har fått höra att det är så man överlever. Dessutom förvärras problemet av tabun, som att betrakta bearbetning av och uttryck för traumatiska upplevelser som skamligt. Andra problem, såsom social ångest, kan också bidra till beteendet som ett sätt att dölja obehagliga symtom. [1]
Forskning bekräftar att undertryckande av känslor kan ha en negativ fysiologisk inverkan på kroppen. I de flesta fall är påverkan kortvarig och leder inte till några bestående problem. På lång sikt kan ett kontinuerligt undertryckande av känslor dock utlösa en rad skadliga psykiska och fysiska effekter.
Precis som stress som hålls inom en finns kvar i kroppen och tar sig olika uttryck, exempelvis muskelspänningar, har undertryckta känslor liknande effekter. Typiska följder av undertryckta känslor är depression, ångest och andra stressrelaterade sjukdomar. Att undertrycka känslor kan också leda till alkohol- och drogmissbruk.
Många undertrycker ofta det de uppfattar som negativa känslor för att undvika obehag. Med tiden ökar dock detta ständiga undertryckande belastningen på kroppen och kräver allt större ansträngning, tills det till slut tar ut sin rätt. Ansträngningen ökar aktiviteten i det sympatiska nervsystemet, vilket kan få negativa konsekvenser för hälsan.
Flera studier har visat att det kan öka aggressiviteten att hålla känslorna inom sig. Experter anser också att ett ansträngt undertryckande av negativa känslor kan utlösa stressrelaterade reaktioner i hjärt-kärlsystemet, inte bara omedelbart utan även på lång sikt. Några andra konsekvenser av att undertrycka känslor är: [2]
- Cancer
- Hjärtsjukdom
- Förtida död
Det är vanligt att använda undertryckande av känslor som ett sätt att undvika det negativa i livet. Det är dock viktigt att förstå att även om detta kan ge tillfällig lindring kan vanan få destruktiva konsekvenser längre fram. Överväg några av teknikerna nedan för att bryta beteendet och så småningom förstå hur känslor kan regleras på ett hälsosamt sätt.
Behåll kontakten med dig själv.
Gör det till en vana att ofta stanna upp och känna efter. Fråga dig själv hur du mår och försök att med några dagars mellanrum gå igenom det du upplever. Om det inte känns bekvämt att prata med dig själv kan dagboksskrivande vara ett alternativ. Skaffa en bra dagbok och ta för vana att varje kväll skriva om din dag och de känslor du har upplevt och bearbetat. En del tycker också om att teckna för att uttrycka sina känslor, medan musik fungerar bra för andra. Hitta till exempel en sång som stämmer överens med hur du känner dig vid dagens slut och hjälper dig att komma i kontakt med ditt stämningsläge, så att instängda känslor kan få utlopp.
Använd fler jag-budskap för att må bättre.
För att kunna acceptera känslor och ge dem utlopp i tid är det avgörande att förstå sig själv. Försök därför att använda jag-budskap oftare under dagen. Här är några exempel:
- Jag känner mig förvirrad av den här situationen
- Jag känner mig nöjd med den planen
- Jag känner mig mycket nervös just nu och behöver slappna av
Syftet med strategin är att gradvis bli mer bekväm med att hela tiden ha kontakt med sina känslor. För en del kan det kännas ovant i början, men efter några försök blir det möjligt att lära sig hälsosam känsloreglering.
Döm inte dig själv för hårt.
Oavsett vilken känsla du upplever i en viss stund, undvik att döma den. Försök att uppleva dina känslor och låt dem föra dig dit de leder. Det kan också vara hjälpsamt att sätta ord på orsaken till känslan. Du kan exempelvis säga: ”Jag känner mig väldigt orolig just nu eftersom jag ska hålla en viktig presentation i morgon.”
Med tiden hjälper den här strategin dig att bli mer bekväm med att uttrycka känslor. Den gör också att du stegvis kan börja dela dina känslor med andra som du älskar och litar på.
Sök professionell hjälp
Om du upplever att självhjälpsråd inte hjälper dig särskilt mycket med att hantera undertryckta känslor, var inte rädd för att söka professionell hjälp. Att prata med en yrkesperson inom psykisk hälsa är ett rimligt första steg för att lära sig mer om orsaker till och konsekvenser av att undertrycka känslor och hur man kan bryta denna negativa vana. Dessa yrkespersoner kan också erbjuda stöd och vägledning när du börjar utforska frågorna på ett djupare plan.
Med hjälp av terapi blir det gradvis möjligt att bättre förstå dina känslor, vidga din trygghetszon och tillägna dig olika strategier för hälsosam känsloreglering. Så småningom börjar du förstå hur du kan se dina känslor i ett större sammanhang samtidigt som du förhåller dig till hur andra omkring dig känner.
