När någon har både depression och psykos brukar tillståndet beskrivas som depression med psykotiska symtom. Psykos kännetecknas av en bristande verklighetsförankring, som kan yttra sig i vanföreställningar och hallucinationer.
Psykotisk depression är en term som används för att beskriva egentlig depression med psykotiska symtom. Det är ett allvarligt tillstånd som kännetecknas av en kombination av symtom på unipolär egentlig depression och psykos.
Enligt vissa uppskattningar kan 14,7 till 18,5 % av patienter med allvarlig depression ha psykotiska symtom, och den uppskattade förekomsten kan öka med åldern.
Denna typ av depression feldiagnostiseras ofta och förblir obehandlad. Eftersom det handlar om unipolär depression avses här en egentlig depressionsepisod, inte bipolär sjukdom.
I USA är egentlig depression en av de vanligaste psykiska sjukdomarna. Enligt National Institute of Mental Health (NIMH) hade 4,3 % av befolkningen i USA upplevt minst en egentlig depressionsepisod under 2016.
Denna artikel går igenom hur läkare identifierar och behandlar psykos i samband med depression, samt behandlingsalternativ och planer för återhämtning.
Psykotisk depression definieras som egentlig depression med psykotiska symtom och är en undergrupp av depression. Tillståndet innebär att psykotiska symtom uppträder under en depressionsepisod.
Psykos kan yttra sig på flera olika sätt, bland annat genom:
- Vanföreställningar
- Hallucinationer
- Försämring av den psykiska och fysiska hälsan
- Ett tillstånd av sänkt medvetande eller stupor
Enligt statistik baserad på befolkningsurval förekommer egentlig depression med psykos hos mellan 10 och 19 procent av patienter som genomgår en egentlig depressionsepisod. Bland personer som får slutenvård för depression stiger denna andel till:
- Mellan 25 och 45 % av vuxna
- Upp till 53 % av äldre personer
Eftersom kliniker inte alltid uppmärksammar psykos när de diagnostiserar depression anser vissa forskare att egentlig depression med psykos är vanligare än vad dessa siffror visar.
Enligt en studie från 2008, baserad på uppgifter från fyra olika medicinska institutioner, feldiagnostiserade vårdpersonal faktiskt sjukdomen i 27 % av fallen.
Egentlig depression, även kallad klinisk depression, kan påverka känslor, beteende, vardag och fysiskt välbefinnande negativt.
Typiska symtom på en egentlig depressionsepisod är:
- Ihållande nedstämdhet eller bristande intresse för vardagen under minst 2 veckor
- Fyra eller fler andra depressiva symtom
Psykos ingår inte bland de nio huvudsakliga symtomen på depression, och många personer med egentlig depression upplever aldrig psykos.
Den senaste utgåvan av ”Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Fifth Edition (DSM-5)” skiljer de två åt och anger depression med specifika drag som en separat diagnos. ”Annan specificerad depression” är en term som används för att beskriva psykos.
Depression är ett allvarligt psykiskt tillstånd. Experter betraktar dock egentlig depression med psykos som allvarligare än depression utan psykos, eftersom den med större sannolikhet innefattar:
- Depressiva drag
- Allvarligare tecken och symtom
- En ökad risk för självskada eller suicidala tendenser
Du upplever symtom på både psykos och egentlig depression om du har egentlig depression med psykos.
Följande är några av tecknen och symtomen på allvarlig depression:
- En ihållande känsla av nedstämdhet, tomhet, sorg eller hopplöshet (vissa kan tänka att livet inte är värt att ge en chans eller värt att leva, och andra kan känna sig mer irriterade än ledsna)
- Minskat intresse och minskad glädje i aktiviteter som tidigare varit uppskattade
- Oväntade eller oförklarliga förändringar i vikt och aptit
- Sömnproblem, till exempel att sova mycket mer eller mycket mindre än vanligt
- Brist på energi eller ihållande trötthet
- Förändrat rörelsemönster, till exempel rastlöshet eller en känsla av att vara hämmad i rörelserna
- Svårigheter att koncentrera sig eller fatta beslut
- Återkommande känslor av värdelöshet, maktlöshet, självhat eller skam
- Återkommande tankar på döden, självmord eller att dö i vardagen
Psykos kännetecknas av en bristande eller förlorad kontakt med verkligheten. Därför är de som drabbas inte alltid medvetna om sina symtom, som omfattar:
- Hallucinationer innebär att höra, se eller känna saker som inte är verkliga.
- Vanföreställningar innebär att tro på saker som aldrig har hänt.
- Långsammare tankar, handlingar och känslor kallas psykomotorisk hämning.
- Ett tillstånd av medvetslöshet där man inte kan röra sig, tala eller reagera på sin omgivning
- Följande är exempel på psykotiska hallucinationer och vanföreställningar:
- Att tro att man har ett allvarligt hälsoproblem trots att upprepade undersökningar visar motsatsen
- Att tro att man har särskilda förmågor
- Att föreställa sig att man är en berömd eller betydelsefull person
- Att höra människor förolämpa eller fördöma en
- Att vara förföljd av ett skrämmande eller farligt djur
- Paranoia, eller ologisk eller överdriven rädsla för andra
Vanföreställningar, med eller utan hallucinationer, är vanligare hos patienter som har psykos med depression än hos dem som enbart har psykotiska episoder.
Experter delar in egentlig depression med psykotiska symtom i två kategorier:
Egentlig depression med stämningskongruenta psykotiska symtom. Känslor av personlig otillräcklighet, värdelöshet, skuld, ångest, oro eller rädsla för sjukdom eller död är vanliga vid depression, och vanföreställningar och hallucinationer återspeglar dessa känslor och upplevelser.
Egentlig depression med stämningsinkongruenta psykotiska symtom. De depressiva känslorna stämmer inte överens med vanföreställningarna och hallucinationerna. Man kan se en närstående, höra röster och folkmassor som hyllar en, eller känna en utsökt doft. Man kan också misstänka att någon förföljer en, försöker kidnappa en eller försöker manipulera ens tankar.
Stämningskongruenta och stämningsinkongruenta symtom kan också förekomma samtidigt. Tidigare kopplade experter stämningsinkongruenta drag vid psykos till sämre behandlingsresultat. Enligt ny forskning är det inte alltid så.
Hallucinationer och vanföreställningar kan upplevas som verkliga. De kan orsaka ångest, panik och stort lidande. I försök att förhindra symtomen skadar vissa personer med psykos sig själva eller andra. Därför är det avgörande att söka vård för psykos så snart som möjligt.
Om du har både psykos och depression ska du omedelbart söka hjälp hos vårdpersonal inom psykiatrin. Utan lämplig behandling är detta hälso tillstånd osannolikt att förbättras.
För att effektivt behandla psykos och återkommande tankar på självskada eller självmord kan ditt vårdteam ordinera en kortare inläggning på ett psykiatriskt sjukhus.
Psykofarmaka används ofta för att behandla psykotisk depression, men det finns även andra alternativ.
Psykoterapi
Även om psykoterapi kanske inte räcker för att på egen hand lindra psykotiska symtom kan den vara till hjälp som komplement.
Psykoterapi erbjuder bland annat en trygg miljö där man kan uttrycka svåra känslor och upplevelser. En terapeut kan också lära dig att hantera vanföreställningar och hallucinationer.
Metoder som skulle kunna användas är:
- Kognitiv beteendeterapi (KBT)
- Acceptans- och åtagandeterapi (ACT)
- Beteendeaktivering
- Acceptansbaserad psykoterapi för psykos och depression
Elektrokonvulsiv behandling (ECT)
Om du har svår depression som inte svarar på läkemedel eller samtalsbehandling kan din läkare överväga ECT.
ECT ges vanligen på sjukhus medan du är sövd. Behandlingen består av en serie behandlingstillfällen där elektrisk ström med kalibrerad spänning används för att stimulera hjärnan. Strömmen framkallar ett litet krampanfall, vilket förändrar nivåerna av signalsubstanser i hjärnan.
Även om ECT i allmänhet är säkert och till hjälp för patienter med självmordstankar, psykos eller katatoni medför behandlingen vissa risker, bland annat:
- Kortvarig minnesförlust
- Sjukdomskänsla eller illamående
- Huvudvärk
- Trötthet
Innan behandlingen påbörjas går ditt vårdteam igenom dessa risker mer ingående med dig.
Eftersom ECT kanske inte helt förhindrar att symtomen återkommer kommer din psykiater sannolikt att rekommendera fortsatt behandling i form av samtalsbehandling, läkemedel eller båda. Psykiatern kan också föreslå att du får ECT i framtiden.
Läkemedel
Vanligen används antipsykotiska läkemedel och antidepressiva i kombination för att behandla depression och psykos. Dessa läkemedel hjälper till att balansera hjärnans signalsubstanser.
Din läkare eller psykiater kan till exempel ordinera en selektiv serotoninåterupptagshämmare (SSRI) och något av följande antipsykotiska läkemedel:
- Olanzapin är ett läkemedel som används för att behandla symtom vid psykotiska tillstånd
- Quetiapin är ett läkemedel som används för att behandla depression
- Risperidon är ett läkemedel som används för att behandla schizofreni
De kan också ge mer information om olika läkemedelsalternativ och hjälpa dig att hitta lämpligt läkemedel och lämplig dos, samt informera om möjliga biverkningar. Dessa läkemedel kan börja verka omedelbart, men det kan ta flera veckor innan den fulla effekten märks.


