När din tonåring mår dåligt påverkas även du. Alla föräldrar minns de turbulenta tonåren, oron, hormonstormarna och perioderna av depression, vilket gör det lätt att känna igen sig. När en ungdom går igenom en längre depression, särskilt om den påverkar skolarbetet och det sociala livet, kan det vara en trygghet att veta att behandling särskilt för ungdomar finns att tillgå.
Depressionsbehandling för tonåringar är en behandlingsform anpassad efter de särskilda behoven hos tonåringar som går igenom en depressiv period. Genom att fokusera på åldersrelaterade påfrestningar som kan bidra till depression riktar de flesta behandlingsprogram för tonårsdepression uppmärksamheten mot det som har störst betydelse i denna livsfas – familjen, sociala relationer och skolan.
Depression är ett komplext psykiskt hälsoproblem som kan ha många olika orsaker. När en tonårings depression varar längre än 2 veckor rekommenderas en bedömning. Först genomförs en fullständig läkarundersökning och laboratorieprover för att utesluta att ett kroppsligt problem, exempelvis hypotyreos eller hormonrubbningar, orsakar depressionssymtomen.
När en kroppslig sjukdom har uteslutits kan en psykologisk undersökning ge viktig information om möjliga bakomliggande faktorer. Det kan finnas svår depression i tonåringens släkt, vilket tyder på en ärftlig komponent. Ytterligare faktorer att beakta kan vara följande:
- Familjekonflikter och skilsmässa
- Mobbning i klassrummet
- Krav i skolan
- Inlärningssvårigheter
- Tidigare trauman eller övergrepp
- Funderingar kring könsidentitet
- Missbruk av illegala substanser
- Bristande självkänsla
Depression bland tonåringar har blivit vanligare. Enligt National Institute of Mental Health hade uppskattningsvis 3,1 miljoner ungdomar – nästan 13 procent av de svarande i USA:s ungdomsbefolkning – minst en svår depressiv episod under 2016. Tyvärr har självmorden bland tonåringar och unga i åldern 15–24 år ökat med 30 procent sedan 2000. Depression hos ungdomar bör tas på allvar.
Egentlig depression skiljer sig från den vanligare, kortvariga nedstämdhet som kan utlösas av en viss händelse. Enligt diagnoskriterierna i DSM-5 måste ungdomar uppvisa minst fem av nio symtom under större delen av en tvåveckorsperiod för att få diagnosen egentlig depression. Bland dessa symtom finns följande:
- Nedstämdhet eller irritabilitet
- Minskat intresse för tidigare uppskattade aktiviteter eller minskad glädje av att delta i dem
- Osäkerhet och nedsatt koncentrationsförmåga
- Sömnapné eller överdriven sömnighet dagtid
- Förändrad aptit, viktuppgång eller viktnedgång
- Uttalad trötthet
- Känslor av värdelöshet eller skuld
- Psykomotorisk agitation eller hämning
- Självmordstankar eller upprepad självskada
Vad skiljer ungdomstiden från de vanliga svårigheterna under tonårens utveckling?
Svaret på denna fråga kan ge viss trygghet. Det är viktigt att skilja mellan tonårs depression och vanliga utvecklingssvårigheter. Alla ungdomar har trots allt humörsvängningar ibland.
Depression hos ungdomar är mer intensiv och genomgripande än vanliga utvecklingssvårigheter. Om din tonåring uppvisar två eller fler depressionssymtom under mer än 2 veckor kan det vara de påfrestande följderna av en depressiv episod.
Än viktigare är att om du har börjat söka information om depression hos ungdomar har problemet nästan säkert börjat påverka ditt barn. Var det lindriga utvecklingssvårigheter som fick dig att komma så här långt? Troligen inte. I så fall är det dags att hitta en fungerande lösning.
Du har med största sannolikhet sett tecken på nedstämdhet hos din tonåring i skolan och hemma under flera veckor. Om svårigheter i skolan ännu inte har visat sig kan tonåringen vara på väg att utveckla egentlig depression. Ihållande tonårs depression utan tydlig tidsgräns är en varningssignal.
Som förälder behöver du bedöma situationens allvar och vara beredd att agera. Följande frågor kan vara till hjälp.
- Tror du att din tonåring upplever vanliga utvecklingssvårigheter?
- Har din tonårings funktionsförmåga förändrats avsevärt?
- Tyder förändringen på början av en svår depressiv episod?
- Behöver din son eller dotter professionell hjälp?
Är du beredd att ta itu med dessa frågor? Då behöver du förstå de olika formerna av depression hos ungdomar och hur de kan påverka ditt barn.
Att ibland känna sorg eller nedstämdhet är naturligt för alla. Men långvariga känslor av detta slag kan vara ett tecken på psykisk sjukdom. Depression, eller depressionssjukdom, delas in i flera undertyper. Bland dem finns följande:
Egentlig depression kan uppträda i perioder som varar minst 2 veckor. Den påverkar hälsan och livskvaliteten påtagligt. Ett ihållande depressionstillstånd försämrar funktionsförmågan.
Melankolisk depression är en form av svår depression. Den medför en allvarlig förstämning, uttalad irritabilitet och stark oro. Symtomen kan bland annat vara att vakna ovanligt tidigt med sänkt stämningsläge eller att inte kunna somna om.
Årstidsbunden depression är vanligast på vintern på grund av bristen på solljus. Även slutet av sommaren, strax före skolstarten, kan utlösa den. Vissa personer får depressionssymtom vid samma tid varje år, nästan förutsägbart.
Atypisk depression visar sig genom flera särskilda symtom. Dessa omfattar ökad hunger och vikt uppgång, ökat sömnbehov och uttalad trötthet. Även känsloutbrott och en stark känslighet för kritik kan förekomma.
Psykotisk depression kännetecknas av olika symtom som är typiska för psykossjukdomar. Uttalade symtom medför en allvarlig psykisk sjukdom. Störningar i känslolivet leder till depressionstillstånd och förlorad kontakt med den yttre verkligheten.
Bipolär sjukdom är en svår form av depression. De drabbade upplever växlingar mellan eufori och depression. Sjukdomen är också en långsiktig följd av depression hos 15 procent av ungdomarna.
Det finns inga medicinska tester som specifikt påvisar depression hos tonåringar. Vårdpersonal bedömer om en ungdom har depression genom intervjuer och psykologiska undersökningar med tonåringen samt med familj och vänner, lärare och kollegor.
Depressionens svårighetsgrad och självmordsrisken bedöms genom en analys av dessa intervjuer. Behandlingsrekommendationer ges också utifrån den information som samlats in under intervjuerna.
Läkaren undersöker också om det finns tecken på samtidig psykisk sjukdom, såsom ett ångestsyndrom eller bruk av illegala substanser, samt mer komplicerade former av depression såsom bipolär sjukdom (manodepressiv sjukdom) eller psykos. Läkaren bedömer även risken för att tonåringen ska döda någon annan eller ta sitt liv. Kvinnor gör självmordsförsök eller skadar sig själva oftare än män, men män dör oftare i självmord. Åldersgruppen 18–24 år hör till dem med högst risk att dö i självmord.
Tonåringar känner ofta oro inför att prata med sina föräldrar om känslomässiga problem. Ibland känns det lättare för en ungdom att ta upp ett känsligt ämne med en terapeut. Vetskapen om att det som tas upp hålls privat skapar en trygg miljö där ungdomen kan tala öppet om problem i skolan, i vänskaps- och kamratrelationer eller hemma.
Psykoterapi gör det möjligt för tonåringen att förstå de känslor eller relationssvårigheter som kan bidra till en funktionsnedsättande depression. Terapeuten kan hjälpa ungdomen att utforska sina tankar i en uppmuntrande och icke-dömande miljö. Relationen till terapeuten ger ungdomen en känsla av att inte vara ensam i sina svårigheter och konkreta strategier för konstruktiv förändring som ytterligare kan förbättra stämningsläget.
Kognitiv beteendeterapi (KBT). KBT är en kortvarig psykoterapiform som har visats minska symtomen betydligt. Den hjälper ungdomen att identifiera negativt inre tal som bidrar till låg självkänsla, hopplöshet och förtvivlan. När tankeförvrängningarna har upptäckts får tonåringen vägledning i att ersätta dem med tankar som är frikopplade från sammanhanget, sunda, rimliga och konstruktiva. Efter att tankeförvrängningarna har bearbetats kan terapeuten hjälpa ungdomen att utveckla nya lösningar.
Psykodynamisk terapi. Psykodynamisk psykoterapi möjliggör en mer djupgående undersökning av bakomliggande känslomässiga svårigheter eller trauman som kan bidra till nedstämdhet eller humörsvängningar. Till följd av barndomstrauma, försummelse eller tragiska händelser kan ungdomen ha svåra känslomässiga problem och konflikter. Denna mer långvariga behandling gör det möjligt för terapeuten att hjälpa till att föra smärtsamma problem till ytan, där de kan diskuteras öppet, bearbetas och slutligen läkas.
Vad innebär samtalsstöd vid depression?
Familjeterapi. Familjeterapi kombineras ofta med en annan form av individuell terapi. Familjemedlemmar deltar i samtalen och ger tonåringen möjlighet att tala öppet om sina svårigheter. Terapeuten involverar den andra familjemedlemmen i olika aktiviteter för att främja en uppriktig dialog och vägleda familjen mot tydligare kommunikation.
När en tonåring har fått en korrekt diagnos bedömer läkaren fördelar och nackdelar innan antidepressiva läkemedel läggs till i behandlingen. I vissa situationer behöver tonåringen påbörja antidepressiv läkemedelsbehandling. Läkemedlet ges tillsammans med psykoterapi under en bestämd tid. Antidepressiva kan bidra till att lindra depressionssymtom som sorg, gråt, otålighet och oro. Läkemedlen fungerar dock inte för alla, och därför kan olika alternativ behöva prövas för att hitta det mest effektiva. Lexapro och Prozac är de antidepressiva läkemedel som oftast rekommenderas för ungdomar.
Ja. Många forskningsstudier har visat att depressionsläkemedel är effektiva för att lindra symtom på depression hos ungdomar. En betydande aktuell studie finansierad av National Institute of Mental Health undersökte tre olika sätt att behandla tonåringar med medelsvår till svår depression:
En strategi innebar användning av det antidepressiva läkemedlet Prozac, som är godkänt av FDA för patienter i åldern 8–18 år.
Den andra behandlingen var kognitiv beteendeterapi, KBT, som hjälpte tonåringen att känna igen och förändra negativa tankemönster som kan förvärra depressionssymtomen.
Det tredje alternativet var en kombination av läkemedel och KBT.
Forskarna fann att nästan 3 av 4 patienter som fick kombinationsbehandling med psykoterapi och antidepressiv medicinering hade förbättrats avsevärt vid slutet av den tre månader långa studien. Över 60 procent av barnen som enbart fick Prozac förbättrades. Studien visade dock att kombinationsbehandlingen var ungefär dubbelt så effektiv som enbart psykoterapi för att lindra depression.
Oroande uppgifter som publicerades i maj 2019 dokumenterade en kraftig ökning av självmord och självmordsförsök bland barn före tonåren och tonåringar. Enligt Centers for Disease Control and Prevention överväger omkring 16 procent av ungdomarna självmord varje år. Enligt uppgifterna gjorde 60 000 flickor i åldern 10–18 år självmordsförsök under 2018, vilket var mer än en fyrdubbling jämfört med 2008. Självmord är den näst vanligaste dödsorsaken bland ungdomar och unga vuxna i USA.
Vissa har pekat på tv-serien 13 Reasons Why, som handlar om en ung flicka som tar sitt liv som reaktion på mobbning, som en möjlig förklaring till ökningen av självmord bland ungdomar. Tyvärr framställs självmord som ett möjligt alternativ för lättpåverkade unga. Tonåringar som upplever sina personliga svårigheter som fruktansvärda eller överväldigande kan ha en benägenhet att försöka ta sitt liv. När en tonåring visar tecken på depression bör föräldrar agera och ordna en bedömning hos en yrkesperson inom psykisk hälsa.
Varningssignaler för självmordsrisk vid depression hos ungdomar omfattar följande:
- Att visa brist på framtidstro
- Att ge upp om sig själv och bete sig som om ingen kommer att lyssna
- Att förbereda sig för döden genom att ge bort värdefulla ägodelar, skriva avskedsbrev eller upprätta ett testamente.
- Att börja använda eller missbruka droger eller alkohol för att kunna sova eller hantera känslomässig smärta
- Trotsig attityd
- Våldsamt beteende
- Att hota med att ta sitt liv
Ett boendebaserat behandlingsprogram för depression hos tonåringar är ett bra alternativ för en ungdom vars depression inte har förbättrats efter terapisamtal. Under en bestämd tidsperiod ger depressionsbehandling eller rehabilitering i boendemiljö ungdomen möjlighet att leva i en trygg, omsorgsfull och stressfri miljö. Under vistelsen får ungdomen mer intensiv och riktad terapi.
Utöver sedvanlig individuell terapi och gruppterapi erbjuder behandling i boendemiljö för tonåringar olika kompletterande terapier som har visat sig vara effektiva för ungdomar. Dessa kan omfatta hästunderstödd terapi, där tonåringen tar hand om en häst, musik- och bildterapi, meditation, yoga och eventuellt även surfterapi.
När följande förhållanden föreligger kan det vara dags att undersöka ett behandlingsprogram för en ungdom med depression:
- Ungdomen är ständigt suicidal.
- Ungdomen är påverkad av alkohol eller droger.
- Depressionssymtomen påverkar den dagliga funktionsförmågan kraftigt.
- Ungdomen har ingen nytta av terapi i öppenvård eller andra mindre intensiva behandlingsalternativ.
Behandling i öppenvård. Terapi i öppenvård är vanligtvis en mycket framgångsrik metod för att behandla depression. Psykoterapi kan innebära att stödja tonåringen i att förändra sitt sätt att tänka eller vissa beteenden som bidrar till depressionssymtomen.
Familjemedlemmar kan också delta i familjeterapisamtal. Terapeuten kan vilja ta upp frågor som berör hela familjen, exempelvis skilsmässa eller pågående familjekonflikter.
Oftast är behandlingen till stor hjälp för att lindra depressionssymtom hos tonåringar. I sällsynta fall förbättras dock inte symtomen. De kan till och med förvärras. Om behandlingen inte fungerar kan ungdomen behöva mer vård.
Tonåringar kan delta i flera olika typer av behandlingsprogram. Vanligtvis rekommenderar en terapeut eller tonåringens läkare det program som passar bäst för tillståndet.
Dagbehandlingsprogram. Dagbehandlingsprogram passar väl för ungdomar som inte behöver tillsyn dygnet runt. De erbjuder en strukturerad och stödjande miljö under dagen. De kan hjälpa ett barn som har svårt med skolarbetet eller på annat sätt har betydande svårigheter att hantera sin depression i vardagen. Tonåringar kan tillbringa större delen av dagen på enheten och sedan gå hem sent på dagen. Programmen samarbetar ofta med skolor så att eleverna kan behålla sina vanliga dagliga rutiner samtidigt som de får extra hjälp.
Dagbehandlingsprogram erbjuder en rad insatser, däribland stödgrupper inom följande:
- Klinisk bedömning
- Individuell terapi, gruppterapi och familje terapi
- Rehabiliteringsinriktade aktiviteter
Behandlingsprogram i boendemiljö
Behandlingsboenden och internatskolor med rehabiliteringsinriktning är verksamheter som uteslutande ägnar sig åt behandling av psykiska tillstånd. De står under tillsyn av olika medicinska yrkesgrupper som ger fortlöpande uppsikt och terapeutiskt stöd. Programmen är utformade för att hjälpa personer med psykisk sjukdom genom följande insatser:
- Undervisning
- En individuellt anpassad behandlingsplan
- Individuell terapi och gruppterapi
- Behandling av psykisk ohälsa, inklusive läkemedel
- Alternativa behandlingar, exempelvis djurunderstödd terapi eller bildterapi, finns att tillgå.
- Förberedelser inför utskrivning från verksamheten
Program med boende som kan vara olämpliga för ungdomar med depression och till och med förvärra symtomen omfattar vildmarksterapi och träningskurser, eftersom dessa program kanske inte erbjuder tillräcklig psykiatrisk vård för tonåringar som har depression.
Rehabiliteringsprogram på sjukhus. En suicidal tonåring som mår mycket dåligt kan behöva läggas in på en psykiatrisk vårdinrättning för att trygga sin säkerhet. Huvudsyftet i denna miljö är att behandla depression och minska självmordstankar genom särskilda strukturer, läkemedel och intensiv behandling.
Sjukhusvistelser är korta, hektiska och intensiva, och de flesta ungdomar behöver därefter fortsatt behandling i öppenvård eller på ett behandlingsboende. Ibland går det inte att undvika sjukhusvård.
Under vistelsen deltar tonåringar vanligtvis i aktiviteter som följande:
- Gruppterapi
- Familjeterapi
- Undervisning
- Individuell terapi
- Flerfamiljsgrupper
- Arbets-, fritids- och konstinriktade terapier
- Psykologiska bedömningar
Att vara förälder till tonåringar kan vara mycket svårt. Det finns dock flera användbara sätt att kommunicera och utöva föräldraskap som du kan använda för att hjälpa din tonåring att hantera stress:
- I uppfostran av din tonåring bör du ersätta skuldbeläggning och bestraffning med positiv återkoppling vid lämpligt beteende. Skuldbeläggning och disciplinära åtgärder kan skada självkänslan och känslan av att duga.
- Uppmuntra din tonåring att våga göra misstag. Att överbeskydda ungdomar eller fatta beslut åt dem kan tolkas som bristande tilltro till deras förmåga. Det kan skada deras självförtroende.
- Ge din tonåring utrymme. Räkna med att ungdomar inte alltid gör precis som du säger.
- Tvinga inte din tonåring att följa den väg du vill. Undvik att försöka återuppleva din egen barndom genom tonåringens handlingar och upplevelser.
- Ta dig tid att lyssna på din tonårings bekymmer om du upplever att tonåringen är ledsen. Även om du tycker att problemet är obetydligt bör du komma ihåg att det kan kännas mycket verkligt för den som håller på att växa upp.
- Håll kommunikationen öppen, även om din tonåring verkar dra sig undan.
- Försök att avstå från att tala om för din tonåring vad hen ska göra. Lyssna i stället noga, så kan du få veta mer om de frågor som ligger bakom svårigheterna.
- Om din tonåring har en nära och förtrolig relation med en släkting eller vän kan du föreslå att tonåringen pratar med den personen om sina bekymmer.
- Om du känner dig överväldigad eller inte kan kommunicera med din tonåring, eller om din oro kvarstår, sök hjälp hos utbildad vårdpersonal.
