THE BALANCEhttps://thebalance.clinic/sv/resurser/psykisk-halsa/angest-psykisk-halsa/angestbehandling-tonaringar/

Schweiziska rötter. Internationell expertis. Personlig vård, med integritet och diskretion.

THE BALANCE

Konfidentiell rådgivning

Låt oss prata om ditt nästa steg.

Prata med vårt inskrivningsteam om behandling för dig eller någon som står dig nära.

Integritet och diskretion från det första samtalet.

Ditt inskrivningsteam

Jil Moore
Jil MooreChef för klientrelationer
Cynthia Nakhle
Cynthia NakhleInskrivningsansvarig
Ring vårt inskrivningsteam+41 44 500 5111 Skriv till oss på WhatsAppStarta ett samtal

Klinisk resurs

Behandling av ångest hos tonåringar

Att hjälpa tonåringar med ångest är en stegvis process. Om du misstänker att din tonåring har ett ångestsyndrom bör du börja med följande:

Kliniskt granskad avDr. Sarah Boss, MD
Stenhus med pool, gräsmatta och palmer

Oro är en normal del av uppväxten – men för många tonåringar kan den bli överväldigande och ta över hela tillvaron. När ständig oro, panik eller rädsla börjar påverka skolan, vänskapsrelationer, sömnen eller självförtroendet kan det handla om mer än vanlig tonårsstress. Ångestsyndrom hör till de vanligaste psykiska tillstånden bland ungdomar i dag och leder ofta till skolsvårigheter, social tillbakadragenhet eller skadliga sätt att hantera känslor om de inte behandlas.

På THE BALANCE förstår vi hur djupt ångest kan påverka ungdomar och familjer. Våra specialiserade behandlingsprogram för tonåringar med ångest förenar evidensbaserade terapier med insatser för ett helhetsinriktat välbefinnande i en trygg och stödjande miljö. Varje plan inleds med en ingående psykiatrisk bedömning och kartläggning av levnadsvanor, följt av individuellt anpassade insatser som kognitiv beteendeterapi (KBT), familjesamtal, medveten närvaro, nutritionsbehandling och återhämtande aktiviteter som yoga och meditation.

Med ett empatiskt stöd från vårt multidisciplinära team lär sig tonåringar att reglera känslor, övervinna rädslor och återfinna balansen. THE BALANCE erbjuder en fristad för förståelse och återhämtning – där unga kan återfå sinnesro och bygga upp känslomässig styrka inför framtiden.

Viktiga slutsatser

  • Ångest hos tonåringar är mer än stress: Ihållande oro och rädsla som stör vardagen kan tyda på ett ångestsyndrom.
  • Tidig hjälp förebygger försämring: Behandling i rätt tid minskar risken för depression, självskada eller substansbruk.
  • Evidensbaserad vård fungerar bäst: Terapier som KBT och medveten närvaro lär ut strategier för att hantera svårigheter och reglera känslor.
  • Familjens delaktighet är avgörande: Stöd från föräldrar och öppen kommunikation påskyndar återhämtningen.
  • En återhämtande miljö med helhetsperspektiv: Balanserade rutiner, god kost och lugnande övningar stärker välbefinnandet på lång sikt.
  • Flera vårdnivåer: Från samtalsbehandling i öppenvård till behandlingsprogram i boendemiljö anpassas varje plan efter tonåringens behov.

Relaterat: Depressionsbehandling för tonåringar i boendemiljö

Här följer några fakta och siffror om ångestsyndrom:

  • Ångestsyndrom drabbar ungefär 8 procent av alla tonåringar.
  • Färre än en av fem inom dessa 8 procent får den hjälp för sin psykiska hälsa som de behöver för att återhämta sig.
  • Ångestsyndrom identifieras oftare hos kvinnor än hos män.
  • Personer med ångest är särskilt sårbara för depression och har ofta båda tillstånden samtidigt.
  • Ångestsyndrom förekommer familjevis, så om någon i familjen har ett sådant tillstånd ökar risken att själv drabbas.

Att hjälpa tonåringar med ångest är en stegvis process. Om du misstänker att din tonåring har ett ångestsyndrom bör du börja med följande:

Prata med din tonåring. Berätta tydligt vad du har lagt märke till och vad som oroar dig. Förklara att du vill hjälpa till på alla sätt du kan och att du finns där och gärna lyssnar.

Bli inte förvånad om ditt barn förnekar att det finns ett problem, går i försvar eller stöter bort dig och anklagar dig för att vara överbeskyddande eller oroa dig för mycket. Det beror ofta på att tonåringen känner skuld eller skam över sin ångest. Att döma, fördöma eller förödmjuka ditt barn kan bara förvärra situationen och stänga vägarna till kommunikation.

Ordna en bedömning av din tonåring. Eftersom ångestsyndrom är vanliga hos barn och tonåringar är barnets barnläkare en bra första kontakt. Läkaren kan göra en inledande bedömning och kroppsundersökning för att utesluta bakomliggande hälsoproblem som kan bidra till eller förvärra tonåringens symtom.

Din tonåring bör bedömas av en specialist inom psykisk hälsa, helst en psykolog eller psykiater som är specialiserad på behandling av barn och ungdomar. Familjeläkaren eller barnläkaren kan eventuellt ge en rekommendation eller remiss.

Sök hjälp för din tonåring. Om ångest inte behandlas kan den förvärras med tiden, så det är viktigt att få hjälp så snart som möjligt. Psykoterapi är den vanligaste behandlingen av ångestsyndrom hos tonåringar. I svårare fall, eller om terapin inte ger förväntade framsteg, kan läkemedel rekommenderas som en del av behandlingen. Om tonåringens ångest är svår kan en intensivare vårdnivå behövas under en period.

Det finns många sätt att ge ditt barn stöd och uppmuntran utan att underlätta eller förstärka ångesten:

  • Lär dig mer om ångestsyndrom hos tonåringar så att du kan förstå och leva dig in i vad ditt barn går igenom.
  • Var tillgänglig och beredd att lyssna på din tonåring.
  • Visa hur oro kan hanteras på ett sunt sätt när du själv känner dig orolig eller bekymrad.
  • Motstå impulsen att ständigt ge lugnande försäkringar. Det hjälper inte och förstärker dessutom ofta tonåringens behov av bekräftelse eller undvikandebeteende.
  • Hjälp din tonåring att lära sig planera sin tid och prioritera sina åtaganden. Det gör att tonåringen känner mer kontroll och mindre stress.
  • Att försöka skydda din tonåring från sådant som väcker rädsla kommer bara att förvärra ångesten. Uppmuntra i stället tonåringen att möta sina rädslor. Det hjälper tonåringen att utveckla självständighet och självförtroende.
  • Döm, förlöjliga eller kritisera inte det som din tonåring går igenom.
  • Försök att behålla lugnet även om du känner dig frustrerad, rädd eller överväldigad. Din tonåring behöver ditt stöd, din styrka och din vägledning.
  • Respektera din tonårings värdighet och integritet; släktingar, grannar och bekanta behöver inte känna till tonåringens ångestsyndrom.
  • Om du är orolig, prata öppet, ärligt och respektfullt med ditt barn i stället för att hålla förmaningstal eller skälla på barnet.
  • Anmäl din tonåring till en yogakurs. Yoga har visats minska ångest när den utövas regelbundet.
  • Börja tillsammans med din tonåring att lära er och öva på avslappningstekniker som djupandningsövningar och progressiv muskelavslappning.
  • Hjälp din tonåring att hålla regelbundna sovtider och se till att sovrummet främjar god sömn. Sömnbrist förvärrar ofta ångest och nedstämdhet.

Det är bättre att möta situationer som väcker ångest än att undvika dem. Du kan bli förvånad över vad du klarar av. Här är fem strategier för att lära sig hantera ångest:

Börja med ett utvecklingsinriktat förhållningssätt. En del människor fastnar i invanda mönster. ”Sådan är jag”, kanske de tänker. ”Jag blir nervös när jag ska hålla en presentation inför klassen. Därför räcker jag inte upp handen.” Människor med ett statiskt tankesätt tror att ingenting kan förändras. De tror att de helt enkelt är som de är.

Forskning har dock också visat att man kan träna hjärnan att reagera på andra sätt. Människor med ett utvecklingsinriktat tankesätt känner till detta. De förstår att de med ansträngning och övning kan bli bättre på nästan allt. Att hantera ångest är en av dessa saker.

Lägg märke till hur ångesten påverkar dig. Lär känna de kroppsliga förnimmelser som följer med ångest. Notera dem för dig själv. Får du ”fjärilar i magen” när du är orolig? Blir handflatorna svettiga? Darrar händerna? Slår hjärtat snabbare?

Förstå att dessa förnimmelser är en normal del av kroppens reaktion på en utmaning. De är inte farliga på något sätt. Så småningom avtar de av sig själva. Försök att känna igen förnimmelserna nästa gång de kommer, utan att bli irriterad över att de uppstår. Acceptera dem som de är. Låt dem finnas där. Försök inte tränga undan dem. Du behöver inte heller ge dem all din uppmärksamhet. Låt dem om möjligt hamna i bakgrunden.

Ta ett djupt andetag. Ta några långsamma, djupa andetag. Du kan andas in medan du räknar till fyra och andas ut medan du räknar till sex. Du kan räkna fyra eller fem andetag med fingrarna. Ångest försvinner inte av några djupa andetag. Däremot går den att minska. Det kan hjälpa dig att ägna mindre uppmärksamhet åt nervösa känslor och tankar. Det kan hjälpa dig att samla dig och förbereda dig för att gå vidare.

Uppmärksamma vad du säger till dig själv. Det är naturligt att tänka sådant som ”Jag klarar inte det här” eller ”Tänk om jag gör fel?” när man har ångest. Säg i stället något till dig själv som ger dig mod att möta situationen: ”Jag klarar det här.” Till exempel: ”Det är okej att vara nervös. Jag är säker på att jag kommer att kunna hantera det.”

Vänta inte på att nervositeten ska gå över innan du tar itu med situationen. Du kanske tänker att du ska vänta med att prata inför klassen tills du inte längre är nervös. Men det är inte så det fungerar. Det är genom att möta ångesten som du blir bättre på att hantera den. Detta kallas exponering.

Det krävs mycket tålamod och tid för att lära sig hantera oro. Framför allt krävs det erfarenhet och en vilja att möta situationer som väcker oro. Allt börjar med ett litet steg. Ju mer du övar, desto bättre blir du på att hantera oro.

Psykoterapi och läkemedel är två av de vanligaste alternativen vid behandling av ångest hos unga vuxna. Beroende på ångestsyndromets svårighetsgrad och varaktighet kan behandlingen ges på olika vårdnivåer. I det här avsnittet går vi igenom rehabiliterings- och behandlingsalternativ vid ångest i tonåren och de olika vårdnivåerna.

Individuell psykoterapi – Kallas även samtalsterapi och består av enskilda samtal med en terapeut. Psykoterapi kan hjälpa ditt barn att förstå varför det känner oro och ångest, liksom de bakomliggande problem som orsakar känslorna. En av de mest effektiva terapimetoderna vid ångestsyndrom hos både ungdomar och vuxna är kognitiv beteendeterapi (KBT). Den inriktas på att identifiera och förändra negativa och orimliga tankemönster och föreställningar som underhåller ångesten.

Läkemedel – Vid behandling av ångest kan läkemedel vara till stor hjälp. De används vanligen tillsammans med psykoterapi snarare än som enda eller huvudsaklig behandling, åtminstone till en början. Det beror på att samtalsbehandling kan hjälpa ditt barn att utveckla de viktiga strategier som behövs för att hantera symtomen, vilket minskar sannolikheten att barnet behöver läkemedel i framtiden.

Följande läkemedel kan användas för att behandla generaliserat ångestsyndrom:

  • Antidepressiva läkemedel som kallas SSRI (selektiva serotoninåterupptagshämmare) kan också hjälpa mot ångestsymtom. Två läkemedel i denna grupp är paroxetin och escitalopram.
  • SNRI (serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare) har samma funktion som SSRI genom att de hämmar återupptaget av serotonin och noradrenalin. FDA har godkänt duloxetin för behandling av ångest hos barn och tonåringar över sju års ålder.
  • Bensodiazepiner – Dessa relativt snabbverkande ångestdämpande läkemedel bör användas med stor försiktighet eftersom de är reglerade läkemedel med ett högt värde på den illegala marknaden, och missbruk kan leda till beroende. De är endast avsedda att användas under en begränsad tid.

Om din tonåring behöver ångestläkemedel rekommenderas starkt att en psykiater ansvarar för förskrivning och uppföljning.

Tonåringar med ångest står inför två stora risker: samtidig depression och att förlita sig på skadliga eller tydligt självdestruktiva sätt att hantera svårigheter. Självmordstankar och självmordsbeteenden förekommer med större sannolikhet hos tonåringar med ångest som också har depression. Att använda droger och alkohol är ett av de vanligaste självdestruktiva sätten att hantera svårigheter bland tonåringar. Substanser försämrar omdömet, kan leda till oförutsägbart beteende och kan öka risken att agera på självmordstankar. Var och en av dessa faktorer kan göra att situationen hamnar utom kontroll och äventyra din tonårings – och eventuellt andras – säkerhet. Om det händer, tveka inte att söka hjälp. Du kan göra följande:

  • Kontakta ditt barns behandlare så snart som möjligt.
  • För omedelbar hjälp eller stöd, ta stöd eller hjälp av en betrodd vän eller familjemedlem.
  • Kontakta en akut stödlinje.
  • Ta ditt barn till akutmottagningen på ett närliggande sjukhus 
  • Ring 911.

Individuell terapi eller en kombination av samtalsbehandling eller terapi och läkemedel fungerar effektivt för tonåringar med lindriga till måttliga ångestsymtom. Vissa tonåringar behöver dock, åtminstone tillfälligt, en intensivare behandlingsnivå än individuell terapi kan erbjuda. Det gäller tonåringar som:

  • Har måttlig till svår depression, ett annat ångestrelaterat tillstånd (exempelvis PTSD, paniksyndrom eller tvångssyndrom), en ätstörning eller andra allvarliga psykiska problem som kräver intensivare terapi.
  • Har betydande symtom som gör det svårt att fungera i skolan eller inom andra delar av livet.
  • Är självmordsbenägna, hotar med eller överväger självmord och/eller gör självmordsförsök eller ger uttryck för självmordsavsikter genom antydningar och handlingar.
  • Använder droger eller alkohol regelbundet.
  • Ofta skadar sig själva utan självmordsavsikt, till exempel genom att bränna eller skära sig.

Följande är mer intensiva behandlingsalternativ:

  • Psykiatrisk dagvård/intensiv öppenvårdsbehandling (IOP)
  • Behandling vid samsjuklighet
  • Ångestbehandling för tonåringar i boendemiljö
  • Psykiatrisk behandling inom sluten vård

Intensiv öppenvård eller psykiatrisk dagvård kan variera i fråga om hur mycket tid behandlingen tar och hur många gånger i veckan tonåringen måste delta. Dessa program är ofta nästa steg efter vanlig öppenvårdsbehandling.

Om din tonåring har både ett ångesttillstånd och ett substansbrukssyndrom behövs i allmänhet behandling för samsjuklighet. Substansmissbruk försvårar nästan alltid framsteg i terapin och kan leda till allvarliga komplikationer om läkemedel förskrivs. Ett program för samsjuklighet behandlar både ångesten och substansproblemen samtidigt.

Ditt barn bor då på ett behandlingshem som inte är ett sjukhus och som är specialiserat på behandling av ångest och andra psykiska problem hos tonårsflickor och tonårspojkar. Behandling i boendemiljö varar mellan 30 och 180 dagar, beroende på hur svåra tonåringens symtom är och hur behandlingen fortskrider.

Den bästa och mest intensiva vårdnivån för tonåringar med ångestsyndrom är psykiatrisk slutenvård på en sjukvårdsinrättning. När säkerheten är den centrala frågan (exempelvis efter ett självmordsförsök eller vid självmordstankar) eller vid akut psykisk ohälsa, som svår depression eller en manisk episod, behövs vanligen slutenvård. Patienterna övervakas dygnet runt, sju dagar i veckan, och vårdtiderna inom slutenvården är vanligen korta.

Var och en av dessa intensivare vårdnivåer omfattar ofta besök hos psykiater dagligen eller två gånger i veckan samt flera olika behandlingsmetoder.

Källor och resurser

Frågor

Vanliga frågor

Mitt barn har påbörjat behandling, men den har inte visat sig hjälpa. Vad kan jag göra nu?
Diskutera utvecklingen med den ansvariga behandlaren. Hur lång tid det förväntas ta innan behandlingen ger effekt beror på terapin eller läkemedlet, symtomen och individen; en och samma tidsgräns på två till sex veckor passar inte för alla behandlingar. Endast förskrivaren ska besluta om läkemedelsändringar. Öka, minska eller avsluta inte en tonårings läkemedelsbehandling på egen hand. Rapportera försämrade symtom eller besvärande biverkningar snarast och sök akut hjälp vid omedelbar risk för säkerheten. Fråga om planen för uppföljning, följsamhet till behandlingen, stöd från skola och familj samt om en ny bedömning eller en andra medicinsk bedömning skulle vara till hjälp. NIMH: barn och psykisk hälsa.
Hur kan jag hjälpa min tonåring med ångest när jag själv har ångest?
Ta kontakt och prata med din tonåring för att förstå hur tonåringen upplever sin ångest. Acceptera att det är helt normalt för er båda att ha en svår dag. Det är viktigt att sätta ord på det, förklara det och uppmuntra din tonåring att göra detsamma. Att ta hand om sig själv är viktigt, så gör det och skapa en plan för familjens välbefinnande som fångar upp allas behov av egenomsorg. Det bidrar till öppna och ärliga samtal samt förståelse och respekt för varandras behov.
Du kan också föregå med gott exempel genom att prioritera behandling av din egen ångest. Prata i första hand med din läkare eller en annan yrkesperson inom psykisk hälsa. Du kan överväga andra alternativ för egen del, som meditation, motion eller en kreativ aktivitet. Det finns också många utmärkta appar och videor på nätet som kan vara till hjälp.
Det här ingår
01

Kliniskt sammanhang

Tydlig information sätts in i ett sammanhang av komplex och samsjuklig problematik.

02

Individuella faktorer

Bedömningen är fortsatt avgörande eftersom behov och risker skiljer sig från person till person.

03

Nästa steg

Ett konfidentiellt samtal kan bidra till att klargöra den lämpligaste vägen framåt.

Osäker på var situationen passar in?

Ditt inskrivningsteam

Jil Moore
Jil MooreChef för klientrelationer
Cynthia Nakhle
Cynthia NakhleInskrivningsansvarig

Ett första konfidentiellt samtal kan bidra till att klargöra den samlade problematiken och om vår miljö är lämplig.

THE BALANCE
ETT FÖRSTA STEG

Frågor om vår behandling