Att leva med paniksyndrom

Ingen upplever panikattacker på exakt samma sätt som någon annan. Upplevelserna och symtomen vid detta tillstånd kan variera från person till person. Utifrån berättelser om panikattacker är följande dock vanliga upplevelser som många av de drabbade beskriver:

Du tror att du kan dö.

En panikattack innebär ofta symtom som andningssvårigheter, kvävningskänslor och bröstsmärta. Tankarna kan kännas förvirrade och rusa i väg, vilket kan bli överväldigande. Synfältet börjar smalna av eller synen blir suddig, och armar och ben kan kännas stelnade eller för tunga att röra. Eftersom dessa förnimmelser inte hör till vardagen kan de få dig att tro att något är fel. Vissa kan felaktigt tro att de har drabbats av en stroke, en hjärtinfarkt eller ett annat akut, livshotande tillstånd.

Det känns som om du förlorar kontrollen.

Under en pågående panikattack kan det kännas som om du är avskild från eller inte har kontakt med din kropp. Vissa kan tappa verklighetsförankringen och börja tvivla på om det som händer omkring dem är verkligt. För andra går tiden snabbare eller långsammare, och omgivningen blir plötsligt drömlik eller osammanhängande.

När du känner dig avskild från eller utan kontakt med kroppen under en panikattack kan det göra dig orolig för att förlora kontrollen över dina reaktioner. Du inser att du inte kan stoppa den pågående attacken, vilket får dig att känna dig maktlös. Även om panikattackerna kommer mer sällan kan du känna ännu större oro för att förlora kontrollen över dina handlingar, dina känslor eller båda.

Du oroar dig för att få en panikattack bland andra människor.

Många med paniksyndrom vill undvika att få panikattacker på offentliga platser. Det finns ett stigma kring psykiska symtom i allmänhet, och därför kan de oroa sig för att andra inte ska förstå vad som händer. De flesta med paniksyndrom oroar sig för att andra ska tro att attackerna bara är ett sätt att få mer uppmärksamhet. Andra vill slippa hantera känslomässigt lidande och kroppsligt obehag inför andra människor.

Det känns tryggare att undvika situationer som du förknippar med panikattacker.

Att leva med paniksyndrom innebär att mycket tid går åt till att frukta framtida panikattacker och göra allt som går för att förhindra dem. Därför kan du börja undvika olika situationer och sådant som du tror kan utlösa attackerna. Om du till exempel har haft en panikattack på tåget eller när du sprungit i parken kan du bestämma dig för att helt sluta åka tåg eller springa. Detta undvikandebeteende kan påverka livet negativt, göra dig mer rädd och skada viktiga delar av tillvaron.