Uttrycket ”emotionellt instabil” används ibland för att beskriva svårigheter att hantera intensiva eller skiftande känslor. Beskrivningen är inte en diagnos, och känslomässiga svårigheter innebär inte nödvändigtvis att någon har en psykisk sjukdom. Vid ihållande lidande eller svårigheter i vardagen finns det skäl att söka en professionell bedömning. När ett psykiatriskt tillstånd och ett substansbrukssyndrom förekommer samtidigt kan vård vid samsjuklighet samordna behandlingen av båda tillstånden. En bedömning kan hjälpa till att identifiera symtom, möjliga bidragande faktorer och behandlingsbehov. Vilken vårdform som är lämplig och hur behandlingen fungerar varierar mellan individer.

Leder starka känslor ibland till att du säger eller gör saker som du senare ångrar? Det är i sig inte tillräckligt för att fastställa en psykiatrisk diagnos. Överväg att söka stöd om mönstret består, orsakar lidande eller påverkar dina relationer eller din vardag.

Men vad betyder egentligen emotionellt instabil?

Emotionell instabilitet är ett samlingsbegrepp som omfattar extrema känslor och oförutsägbara reaktioner. Att uppleva många olika känslor är helt normalt, men begreppet används vanligtvis för att beskriva personer som har större svårigheter att reglera sina känslor.

Emotionell instabilitet är ett beskrivande begrepp, inte en diagnos i sig. Svårigheter att reglera känslor kan förekomma vid stress utan att det innebär ett psykiatriskt tillstånd, eller tillsammans med tillstånd som borderline personlighetssyndrom, substansbrukssyndrom, depression och ångest. Vid en bedömning beaktas mönstret över tid, dess inverkan, substansbruk och andra möjliga orsaker.

Terminologin beror på diagnossystemet: DSM använder borderline personlighetssyndrom (BPD), medan ICD-10 använder emotionellt instabil personlighetsstörning (EUPD), med impulsiv typ och borderlinetyp. EUPD är inte bara ett nyare namn som har ersatt BPD. BPD kan innebära intensiva, snabbt skiftande känslor, impulsivitet, svårigheter med självbilden och instabila relationer. En del upplever kortvariga stressrelaterade misstänksamma tankar eller dissociation. Tillståndet leder inte oundvikligen till psykos.

Att leva med EUPD kan innebära lidande, men verksam behandling kan hjälpa personer att hantera symtom och fungera bättre i vardagen. Svårigheterna kan omfatta intensiv ilska eller ångest, rädsla för att bli övergiven, förändringar i självbilden och ihållande tomhetskänslor. Hos vissa förekommer självskada, självmordstankar eller suicidalt beteende. Substansbrukssyndrom och ätstörningar kan också förekomma samtidigt med EUPD och behöver bedömas, snarare än att man gör antaganden om deras orsak.

Följande är exempel på svårigheter att diskutera med kvalificerad vårdpersonal, inte en fullständig diagnostisk checklista eller ett självtest för diagnos. Andra drag kan vara intensiv ilska och återkommande suicidala beteenden, hot om självmord eller självskada. Sök en bedömning när symtomen orsakar lidande eller påverkar vardagen. Det krävs inte ett visst antal symtom. Vid tankar på självskada eller självmord behövs hjälp omedelbart. Vid omedelbar fara, eller om du inte kan hålla dig säker, kontakta den lokala akutsjukvården eller ta dig till närmaste akutmottagning. I USA: ring 911 vid en livshotande nödsituation. Ring eller skicka sms till 988 för stöd vid självmordstankar eller en psykisk kris.

En ständig känsla av tomhet.
Intensiv rädsla för att bli övergiven.
En instabil självbild.
Täta skiftningar mellan olika sinnesstämningar, såsom stark rädsla, irritation och nedstämdhet, som varar från några timmar till några dagar
Kortvariga stressrelaterade misstänksamma tankar eller dissociation, till exempel en känsla av att vara avskild från sig själv eller sin omgivning
Impulsiva, potentiellt skadliga beteenden, såsom att göra av med pengar utan att tänka på konsekvenserna, osäkert sex, substansbruk eller hetsätning
Instabila relationer som pendlar mellan extremt förakt och intensiv beundran
Tankar på självskada och självmord

Beroende är ett behandlingsbart hälsotillstånd som innebär fortsatt substansbruk trots skadliga konsekvenser. Det kan påverka fysisk hälsa, känslor och beteende. För personer som redan upplever emotionell obalans kan substansbruk förvärra symtomen, men sambandet behöver bedömas individuellt.

Substansbruk och abstinens kan påverka sinnesstämning och beteende, och vissa använder substanser för att hantera lidande. Fortsatt bruk trots skadliga konsekvenser är ett kännetecken för beroende. Det innebär inte att personen i hemlighet är beroende av lidande eller önskar dessa konsekvenser.

Psykisk ohälsa och substansbruksproblem kan påverka varandra och ha gemensamma riskfaktorer, bland annat stress, trauma och ärftlighet. När båda tillstånden förekommer bör bedömning och samordnad behandling omfatta båda, med prioriteringar utifrån säkerhet och individuella behov.

Om känslomässiga svårigheter består, orsakar lidande eller stör vardagen bör du tala med kvalificerad vårdpersonal. En bedömning kan vägleda behandlingen utan att alla symtom behöver finnas. Många personer med BPD förbättras med lämplig behandling, men resultaten och behovet av fortsatt stöd varierar.

Att tala med någon man litar på eller med vårdpersonal kan vara ett första steg mot stöd. Vården bör präglas av respekt och medkänsla. Rehabilitering är inte automatiskt nödvändig eller det bästa alternativet. Behandlingen bör utgå från personens bedömda behov, önskemål och tillgängliga stöd.

Bedömningen bör omfatta symtom, fysisk hälsa, substansbruk, säkerhet, tidigare vård och personliga mål. En gemensamt utformad behandlingsplan kan sedan omprövas när behoven blir tydligare. En bedömning kan inte garantera ett framgångsrikt resultat. THE BALANCE beskriver en lämplighetsbedömning inför inskrivning och fortlöpande multidisciplinär bedömning som vägleder en individuellt anpassad behandlingsplan i boendemiljö eller identifierar när en annan vårdform behövs.

Ett inledande samtal kan hjälpa till att fastställa vilken stödnivå din närstående behöver. Beroende på bedömning och lokal tillgång kan vården omfatta öppenvårdsbesök, dagbehandling, behandling i boendemiljö eller sjukhusinläggning. Det är olika vårdformer, och alla erbjuds inte av varje vårdgivare. Distansbesök kan vara ett alternativ när det är kliniskt lämpligt och finns tillgängligt.

Nedan beskrivs olika vårdformer. Känslomässiga svårigheter avgör inte ensamma vilken vårdform som är lämplig:

Behandling i boendemiljö och sjukhusvård

Behandling i boendemiljö innebär boende och ett planerat terapeutiskt program. Den omfattar inte nödvändigtvis kontinuerlig medicinsk eller psykiatrisk vård på sjukhusnivå. Slutenvård på sjukhus erbjuder en annan nivå av kliniskt stöd. Vid BPD rekommenderar NICE att alternativ övervägs före akut inläggning och att inläggning begränsas till betydande risker som inte kan hanteras i annan vårdform eller när tillämpliga krav för tvångsvård föreligger. THE BALANCE beskriver behandlingsprogram i boendemiljö på Mallorca och i Zürich, med vårdvägar till sjukhus eller specialistvård när behoven överstiger vad boendeverksamheten kan hantera.

Vissa vårdgivare erbjuder terapeutiska samhällen där individuell terapi eller gruppterapi kombineras med gemensamma aktiviteter. Det är en särskild modell, inte ett inslag i alla behandlingsprogram i boendemiljö. THE BALANCE beskriver individuella behandlingssessioner och aktiviteter snarare än ett terapeutiskt samhälle. I terapeutiska samhällen hos andra verksamheter kan aktiviteterna omfatta:

Vardagliga hushållssysslor, såsom städning och matlagning
Spel och idrott
Fritids- eller avslappningsaktiviteter anpassade till personens hälsa och behandlingsplan
Aktivt deltagande i gemenskapen för att ta upp sådant som oroar och få värdefulla insikter från andra deltagare

Öppenvård och dagbehandling

Öppenvård eller dagbehandling kan erbjuda strukturerad behandling samtidigt som personen fortsätter att bo hemma. Lämpligheten beror på säkerhet, funktionsförmåga, stödbehov och tillgängliga vårdinsatser, inte enbart på symtomens svårighetsgrad. Besökens frekvens och längd varierar. Öppenvård kan också bidra till kontinuitet i fortsatt vård efter behandling i boendemiljö eller på sjukhus. Den garanterar inte återhämtning.

Behandlingen beror på bedömningen och eventuella bakomliggande eller samtidiga tillstånd. Följande metoder kan övervägas vid BPD. De är inte automatiskt indicerade för alla som upplever känslomässiga svårigheter:

Dialektisk beteendeterapi (DBT)

DBT är en strukturerad psykoterapi som används vid BPD. Den förenar acceptans och bekräftelse av känslor med färdighetsträning i att reglera känslor, stå ut i svåra situationer, hantera relationer och förändra skadliga beteenden. Målet är inte att ersätta alla negativa känslor med positiva eller att undanröja emotionell sårbarhet. DBT kan hjälpa vissa personer att minska symtom och självskada, men behandlingssvaret varierar och forskningsunderlaget ger ingen garanti för ett visst resultat.

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT)

MBT är en psykoterapi som används vid BPD och utvecklar förmågan att förstå egna och andra människors mentala tillstånd, däribland känslor, avsikter och föreställningar. Den uppmuntrar till reflektion och insikt om att tolkningar av andra kan vara felaktiga, särskilt vid känslomässig stress. MBT kan ges i öppenvård och andra strukturerade vårdformer. Behandlingen kräver inte inskrivning i boendemiljö. Den kan hjälpa vissa personer, men nyttan är inte garanterad.

Läkemedel

Beslut om läkemedel beror på diagnosen, vilket problem behandlingen riktas mot samt förväntad nytta och risker. NICE rekommenderar inte läkemedel specifikt för BPD eller dess kärnsymtom, däribland emotionell instabilitet. Läkemedel kan användas för ett samtidigt förekommande tillstånd. NICE medger också försiktig korttidsanvändning av lugnande läkemedel under en kris, med en överenskommen behandlingstid på högst en vecka, ett tydligt syfte och en plan för uppföljning eller utsättning. Sluta inte med och ändra inte ordinerad medicinering utan råd från din förskrivare. En behörig förskrivare bör diskutera dessa beslut med personen och ompröva dem över tid.

Källor och resurser

Hur kan jag veta om jag är emotionellt instabil?

Om du upplever att du då och då har svårt att hitta balans i dina känslor kan du ställa dig följande frågor:
Kommer du på dig själv med att handla impulsivt i känsloladdade situationer?
Upplever du att känslorna åker berg- och dalbana? Hur ofta händer det?
Har du svårt att hantera smärtsamma känslor?
Reagerar du på vissa situationer på ett sätt som kan uppfattas som olämpligt och överdrivet?
Har dina närstående någon gång uttryckt oro över hur du hanterar dina känslor?

Frågorna är ett underlag för samtal, inte ett validerat screeningtest. Sök en professionell bedömning om känslomässiga svårigheter består, orsakar lidande eller påverkar vardagen, oavsett hur många frågor du svarar ja på. Svaren fastställer inte i sig EUPD eller någon annan diagnos.

Varför är jag så emotionellt instabil?

Flera faktorer kan bidra till känslomässiga svårigheter, bland annat aktuell stress, tidigare erfarenheter, psykiatriska tillstånd och substansbruk. Trauma är en livserfarenhet, inte i sig en psykiatrisk diagnos. Genetiska faktorer och miljöfaktorer kan påverka sårbarheten för vissa tillstånd, men riskfaktorer avgör inte en individs diagnos. En bedömning kan identifiera aktuella svårigheter och faktorer som kan vara möjliga att förändra, snarare än att utgå från att de flesta orsaker är oföränderliga.

När förekommer emotionell instabilitet samtidigt med beroende?

Substansbrukssyndrom och psykiatriska tillstånd kan förekomma samtidigt, och substansbruk eller abstinens kan påverka känslorna. Detta fastställer inte i sig en personlighetsstörning. Några ospecifika svårigheter som kan förekomma tillsammans med substansbruksproblem är:
Socialt tillbakadragande
Svårigheter att fatta välgrundade beslut i samband med beroendebeteenden
Irritabilitet

Är det lämpligt att använda uttrycket ”emotionellt instabil”?

Att kalla någon ”emotionellt instabil” kan vara dömande och är inte en diagnos. Det skiljer sig från att diskutera en formell diagnosbeteckning, som EUPD, på ett respektfullt och korrekt sätt. Stigmatisering kring psykisk ohälsa kan få människor att avstå från att söka stöd, men man bör inte anta vilken specifik effekt en etikett har på en enskild persons känsloreglering.
Använd respektfulla och konkreta beskrivningar, till exempel ”svårigheter att reglera känslor”, och fråga personen vilka uttryck hen föredrar.

Låt oss prata om ditt nästa steg.

Din konfidentiella förfrågan.

Emotionell obalans

Behandling i boendemiljö och sjukhusvård

Öppenvård och dagbehandling

Dialektisk beteendeterapi (DBT)

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT)

Läkemedel

Källor och resurser

En bra utgångspunkt.

behandlingshem för ångest

behandlingshem för emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS)

behandlingshem för dubbeldiagnos

Bedömning och behandlingsplanering inför privat behandling med boende

Så fungerar inskrivningen

behandlingshem för ångest

För familjer och närstående

Intervention och krisstöd

behandlingshem för ångest

För remitterande yrkesverksamma

Klinisk styrning och säkerhet

behandlingshem för ångest

Vanliga frågor

Kliniskt sammanhang

Individuella faktorer

Nästa steg

Osäker på var situationen passar in?

Frågor om vår behandling

Emotionell obalans

Vad betyder emotionellt instabil? En förklaring av begreppet

Emotionellt instabil personlighetsstörning (EUPD) som orsak till emotionell instabilitet

Beroendets roll vid instabila känslor

Att söka behandling av hög kvalitet vid en professionell verksamhet för en person med emotionell instabilitet

Att välja lämpligt stöd för en närstående

Behandling i boendemiljö och sjukhusvård

Öppenvård och dagbehandling

Vägar till emotionell stabilitet: psykoterapi och läkemedel

Dialektisk beteendeterapi (DBT)

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT)

Läkemedel

Källor och resurser

En bra utgångspunkt.

behandlingshem för ångest

behandlingshem för emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS)

behandlingshem för dubbeldiagnos

Bedömning och behandlingsplanering inför privat behandling med boende

Så fungerar inskrivningen

behandlingshem för ångest

För familjer och närstående

Intervention och krisstöd

behandlingshem för ångest

För remitterande yrkesverksamma

Klinisk styrning och säkerhet

behandlingshem för ångest

Vanliga frågor

Kliniskt sammanhang

Individuella faktorer

Nästa steg

Osäker på var situationen passar in?

Relaterade ämnen