Det är vanligt att ha en eller ett par irrationella rädslor. Vissa är till exempel rädda för spindlar, medan andra känner rädsla inför den årliga tandläkarundersökningen. De flesta har god kontroll över dessa rädslor, eftersom de är lindriga och inte stör vardagen. För vissa kan rädslorna dock bli så svåra att de framkallar mycket stark ångest och börjar påverka det vanliga livet.
Sådana rädslor, som med medicinsk terminologi kallas fobier, är så intensiva att de kan bli förlamande, även när personen vet att det som väcker rädslan innebär liten eller ingen faktisk fara. Rädslor och fobier kan kategoriseras utifrån sin karaktär och variera från lindriga till mycket svåra. Oavsett fobins karaktär och svårighetsgrad är det möjligt att behandla den med en lämplig kombination av läkemedel, psykoterapi och alternativa behandlingsinslag.
American Psychiatric Association definierar en fobi som en irrationell och överdriven rädsla för en situation eller ett föremål. I de flesta fall handlar en fobi om rädsla för att skadas eller en känsla av att vara i fara. Personer med agorafobi kan till exempel vara rädda för att hamna i en situation eller på en plats som de inte kan ta sig ifrån.
De flesta personer med fobier upplever intensiv ångest och rädsla som utlöses av vissa platser, situationer, föremål eller djur. Reaktionen kan vara oproportionerlig i förhållande till den faktiska faran eller det hot som situationen innebär. Sådana situationer behöver inte väcka ångest hos alla, men kan vara påfrestande för den som har en fobi för dem. Symtomen vid detta psykiatriska tillstånd kan kvarstå i minst sex månader och kan åtföljas av panikattacker.
De specifika symtomen kan variera mellan olika typer av fobier, men vissa symtom kan överlappa. Gemensamma symtom är bland annat:
Okontrollerbara ångestkänslor
När en person ställs inför en situation som utlöser fobin kan ångestrelaterade kroppsliga symtom uppstå, såsom svettningar, illamående, hjärtklappning, rodnad och darrningar. Andra symtom kan vara andnöd, förhöjd puls, obehag eller smärta i bröstet, kvävningskänsla, en känsla av att förlora kontrollen, värmevallningar, domningar, frossa och yrsel.
Medvetet undvikande
Personer med fobier kan försöka undvika alla situationer eller omständigheter som får dem att uppleva intensiv ångest och rädsla. Beroende på vilken fobi det gäller kan de till exempel undvika att träffa nya människor, flyga, åka hiss eller lämna hemmet.
Oförmåga att återfå kontrollen
Många personer med fobier inser att deras reaktion är överdriven, men kan ändå inte hantera den utan hjälp från andra. Obehandlade fobier begränsar ofta livet och påverkar relationer och vardagsaktiviteter avsevärt.
Enligt American Psychiatric Association är fobier ångestsyndrom som kan kategoriseras som:
Agorafobi
Denna typ av fobi innebär rädsla för att bli fast i en situation eller på en plats där det är svårt eller omöjligt att ta sig därifrån. Personen kan därför börja undvika sådana situationer helt. Ibland kan den bakomliggande rädslan bli så överväldigande och genomgripande att personen slutar lämna hemmet för att undvika att känna sig instängd någonstans.
Specifika fobier
Dessa innebär rädsla för något specifikt, till exempel nattfjärilar, dagfjärilar eller insekter. Specifika fobier kan vidare delas in i fyra underkategorier:
- Situationsrelaterade: Rädsla för att lämna hemmet, köra bil eller för broar
- Naturrelaterade: Rädsla för vatten, tornador, orkaner eller blixtar
- Medicinska: Rädsla för att besöka läkare
- Djurrelaterade: Rädsla för gnagare, katter, fåglar eller ormar
Olika faktorer som kan öka risken för att utveckla en fobi är bland annat:
Genetik
Forskning har visat att vissa typer av fobier kan förekomma inom samma familj. Om tvillingar växer upp åtskilda i olika hem och miljöer kan de till exempel utveckla samma fobier på grund av sina gemensamma genetiska förutsättningar. Många som utvecklar fobier har dock inga nära anhöriga med liknande tillstånd.
Kulturella faktorer
Många typer av fobier tenderar att förekomma i specifika kulturella grupper. Tajin kyofusho är ett klassiskt exempel på en fobi som är djupt rotad i kulturella faktorer. Denna typ av fobi förekommer uteslutande hos japaner och innebär rädsla för att skada eller förolämpa andra i sociala sammanhang. Tajin kyofusho skiljer sig från det traditionella sociala ångestsyndromet, där personen är rädd för att själv bli förödmjukad eller göra bort sig.
Beteende- och miljöfaktorer
Många fobier har sin grund i verkliga händelser som personen medvetet minns eller inte minns. En hundfobi kan till exempel ha sitt ursprung i att personen blev attackerad av en hund som barn. På liknande sätt utvecklar många socialt ångestsyndrom till följd av den osäkerhet de upplevde under tonåren. Sammantaget kan dessa faktorer göra det mycket sannolikt att en fobi uppstår. Experter behöver dock mer forskning om dessa faktorer innan några definitiva slutsatser kan dras.
Fobier går lyckligtvis ofta bra att behandla, eftersom de flesta känner till vad som utlöser dem. En bra behandlingsplan för rädslor och fobier omfattar en kombination av psykoterapi, läkemedel, gradvis exponering och alternativ behandling.
Gradvis exponering
Gradvis exponering är en vanlig behandlingsmetod som många behandlare använder som huvudsaklig behandling vid olika fobier. Tekniken hjälper klienter att lära sig hantera sin rädsla för en viss situation genom att förstå hur de kan närma sig den. Behandlaren kan uppmuntra klienten att först föreställa sig situationen innan den närmas och hanteras i verkligheten. Interoceptiv exponering är ett inslag i gradvis exponeringsterapi som innebär att utsätta sig för kroppsliga förnimmelser och förstå hur farliga de är. Andra mål med denna typ av terapi är att hjälpa patienter att:
- Framkalla de kroppsliga förnimmelser de är rädda för
- Stanna kvar i de skrämmande kroppsliga förnimmelserna utan att undvika dem eller distrahera sig
- Aktivera ohjälpsamma föreställningar kopplade till de kroppsliga förnimmelserna
- Lära sig något nytt om de kroppsliga förnimmelser som uppstår
Under alla steg av den gradvisa exponeringen fortsätter terapeuten att arbeta tillsammans med klienten för att göra behandlingen mer hjälpsam och effektiv. Sammantaget hjälper terapin patienter med fobier att systematiskt och varsamt lära sig möta sina rädslor på ett kontrollerat och gradvis sätt. Det leder ofta till att de minskar sitt undvikande och lär sig att med tillförsikt möta situationer som utlöser fobin. Vid gradvis exponering utforskas, identifieras och utmanas också de säkerhetsbeteenden som personen kan ha utvecklat för att undvika de situationer som väcker rädsla.
Psykoterapi
En bra behandlingsplan för fobier innehåller nästan alltid ett psykoterapeutiskt inslag med olika terapiformer, såsom:
- Kognitiv beteendeterapi: Denna terapiform hjälper klienter att identifiera och ifrågasätta negativa tankar kopplade till en fobi och ersätta dem med mer hjälpsamma tankar
- Fobimottagningar och gruppterapi: Fobimottagningar ger stöd för att framgångsrikt hantera vanliga fobier, till exempel flygrädsla
- Social färdighetsträning: Detta behandlingsinslag rekommenderas för personer med social fobi och sker i grupp, där personer med liknande rädslor hjälper varandra. Terapeuten använder också modellinlärning och rollspel för att hjälpa klienterna att känna sig mer bekväma och samspela med andra i sociala situationer.
- Stödgrupper: Att dela erfarenheter och information med andra som har liknande problem och upplevelser kan hjälpa till att lindra den ångest och stress som fobier orsakar. Stödgrupper ersätter inte psykoterapi, men kan vara ett värdefullt komplement. För närvarande erbjuder flera stödgrupper i USA hjälp till personer som kämpar med fobier och rädslor.
Läkemedel
Läkemedel förskrivs vanligtvis i kombination med psykoterapi. Några vanliga läkemedel som fungerar bra vid behandling av fobier är:
- Betablockerare: Behandlare kan ordinera en betablockerare, till exempel propranolol, för att minska ångestens kroppsliga effekter inför exponering för möjliga utlösande situationer, såsom att tala inför publik.
- SSRI-antidepressiva: SSRI-antidepressiva omfattar flera läkemedel, såsom mirtazapin, imipramin, venlafaxin och klomipramin, som kan hjälpa till att hantera symtom vid agorafobi.
- Ångestdämpande läkemedel: Dessa omfattar bensodiazepiner, såsom lorazepam, diazepam och klonazepam, som kan lindra symtom vid agorafobi och social ångest. Experter varnar för att kombinera dessa läkemedel med alkohol, eftersom det kan leda till oönskade biverkningar.
Alternativa behandlingar
Allt fler patienter och yrkesverksamma inom psykisk hälsa vänder sig till alternativa behandlingar för att öka effekten av konventionella behandlingsmetoder vid fobier. Det är viktigt att komma ihåg att dessa alternativa metoder inte är förstahandsbehandlingar och kan orsaka vissa biverkningar. Några exempel är:
- Homeopati
- Hypnoterapi
- Växtbaserade medel.
Även om dessa alternativa behandlingar för fobier ännu inte har genomgått den noggranna, kontrollerade prövning som krävs för att få stöd inom den etablerade medicinen, har de gett symtomlindring för många. Det är dock viktigt att rådgöra med en yrkesperson inom psykisk hälsa innan sådana behandlingar påbörjas.
