Att känna sig overklig eller frånkopplad kan vara svårt att beskriva, särskilt när man vet att omgivningen egentligen inte har förändrats. Den här guiden förklarar depersonalisation och derealisation, vad en noggrann bedömning bör ta hänsyn till och hur man kan fatta välgrundade beslut om vård. Den tar också upp praktiskt stöd, närståendes delaktighet och situationer som kräver akut hjälp.
DET HÄR KAN VARA TILL HJÄLP
En bra utgångspunkt.
Privat behandlingshem för psykisk ohälsa
UtforskaFörståbehandlingshem för paniksyndrom
UtforskaFörståbehandlingshem för PTSD
UtforskaBedömning och behandlingsplanering inför privat behandling med boende
UtforskaPlanera din vistelseSå fungerar inskrivningen
UtforskaFörståPrivat behandlingshem för psykisk ohälsa
UtforskaFrågor
Vanliga frågor
Kan jag ha derealisation utan depersonalisation?
Ja. Omgivningen kan kännas overklig utan att du känner dig frånkopplad från dig själv, eller tvärtom. Depersonalisations- och derealisationssyndrom kan omfatta det ena symtomet eller båda. Diagnosen beror också på lidande, vardagsfunktion, bevarad verklighetsprövning och om något annat tillstånd bättre förklarar upplevelsen. [1], [2]
Betyder overklighetskänslor att jag håller på att utveckla en psykos?
Inte nödvändigtvis. Vid depersonalisations- och derealisationssyndrom förstår du att overkligheten är en känsla snarare än en bokstavlig förändring av världen. Den skillnaden är viktig, men kan inte ersätta en bedömning. Nytillkomna hallucinationer, fasta ovanliga övertygelser, svår förvirring eller en stor beteendeförändring behöver snar klinisk bedömning. [1], [7]
Finns det ett tillförlitligt onlinetest för depersonalisation?
Frågeformulär kan hjälpa till att beskriva hur ofta symtomen förekommer och hur svåra de är, men kan inte fastställa orsaken eller utesluta medicinska och substansrelaterade förklaringar. Behandlare kan använda Cambridge Depersonalization Scale tillsammans med en intervju. En hög poängsumma är en anledning att diskutera symtomen, inte en diagnos i sig. [2]
Är antidepressiva en behandling mot själva derealisationen?
De kan behandla samtidig depression, ångest eller panik, men nytta vid dessa tillstånd är inte detsamma som bevisad nytta vid depersonalisations- och derealisationssyndrom. I en placebokontrollerad studie av fluoxetin kunde ingen effekt på själva syndromet påvisas. Diskutera behandlingens avsedda mål, möjliga biverkningar och uppföljningsplanen med förskrivaren. [5], [6]
Måste jag upptäcka ett trauma för att återhämta mig?
Ingen behandling bör kräva att du antar att dolda trauman förklarar dina symtom. Traumarelaterade symtom behöver bedömas när de finns, men terapi kan också inriktas på rädsla, undvikande, uppmärksamhet och vardagsfunktion. Om PTSD diagnostiseras, diskutera lämplig traumafokuserad behandling med en utbildad behandlare i stället för att försöka bearbeta minnen på egen hand. [2], [4], [8]
Hur lång tid tar återhämtningen från depersonalisation och derealisation?
Det finns ingen tillförlitlig individuell tidsram. Symtomen kan variera eller bestå, och de studier som finns kan inte förutsäga ditt utfall. Kom överens om uppföljningstillfällen och mät praktiska förändringar, såsom mindre lidande, bättre koncentration och större delaktighet i vardagen, i stället för att bedöma återhämtningen enbart utifrån om varje förnimmelse har försvunnit. [3], [4], [6]
Redaktionellt underlag
Evidens och källor
Utvalda kliniska riktlinjer, sakkunniggranskad forskning och folkhälsokällor som används i den här artikeln.
Visa alla 11 källorVisa färre källor
Kliniskt sammanhang
Tydlig information sätts in i ett sammanhang av komplex och samsjuklig problematik.
Individuella faktorer
Bedömningen är fortsatt avgörande eftersom behov och risker skiljer sig från person till person.
Nästa steg
Ett konfidentiellt samtal kan bidra till att klargöra den lämpligaste vägen framåt.
Osäker på var situationen passar in?
Ditt inskrivningsteam


Ett första konfidentiellt samtal kan bidra till att klargöra den samlade problematiken och om vår miljö är lämplig.
