Människor kan dricka av många skäl: för att umgås, dela motgångar, fira eller dränka sina sorger. Många dricker för att förändra sitt stämningsläge och känna sig mer avslappnade, självsäkra eller modiga. Men vad de inte vet är att effekten av alkohol bara är tillfällig. Så snart den avtar mår de i stället sämre på grund av alkoholens abstinenseffekter på kroppen och hjärnan.
Sambandet mellan alkohol och depression är förhållandevis komplext, men i de flesta fall förstärker de båda tillstånden varandra. De flesta som kämpar med depression upplever en betydande lindring när de får behandling för alkoholberoende. Det omvända gäller däremot inte, eftersom behandling av depression sällan löser alkoholbrukssyndrom.
Alkohol kan direkt utlösa depressiva känslor, men kan också bidra till vanliga depressionssymtom på andra, indirekta sätt. Nedan beskrivs några vanliga mekanismer genom vilka alkohol kan framkalla ett depressionstillstånd.
Alkohol har en dämpande effekt på nervsystemet.
Många kan känna sig nedstämda efter att ha druckit, eftersom alkohol dämpar det centrala nervsystemet. Alkohol stimulerar hjärnans belöningssystem genom att utlösa frisättning av dopamin. När dopaminnivåerna stiger får det en stimulerande effekt i hjärnan. Denna signalsubstans framkallar också positiva känslor som gör att den som dricker mår bra och förstärker viljan att dricka mer. Men detta är inte det enda sättet som alkohol påverkar det centrala nervsystemet på.
Alkohol stör också frisättningen av vissa andra signalsubstanser, som serotonin och noradrenalin. Dessa signalsubstanser är viktiga för regleringen av stämningsläget, och sjunkande nivåer kan påverka tal, energi och koordinationsförmåga. De långsiktiga effekterna av detta är betydligt allvarligare och kan med tiden försätta hjärnan i ett tillstånd präglat av depression och ångest.
Alkohol stör sömnen.
Många som dricker stora mängder strax före sänggåendet beskriver att de sover dåligt, vrider och vänder på sig, har märkliga drömmar eller får hjärtklappning. Dessa obehagliga sömnupplevelser hänger samman med de förändringar i hjärnans kemi som alkoholen orsakar. Alkohol kan också störa sömn–vakenhetscykeln och hindra den som dricker från att få tillräckligt med REM-sömn, en sömnfas då merparten av kroppens återuppbyggnad och återhämtning sker. Dessutom får drickandet vissa kroppsliga följder, som uttorkning och illamående, som kan förhindra vilsam sömn. Långvariga sömnproblem ökar i sin tur risken för nedstämdhet och depression.
Alkohol förstärker negativa känslor.
Att känna sig nedstämd efter en kväll med mycket alkohol kan vara mycket obehagligt, särskilt för den som redan kämpar med depression, eftersom alkohol kan förstärka känslornas intensitet. Alkohol påverkar också specifika områden i hjärnan som reglerar känslor och kan ge en tillfällig förbättring av humöret. Men när dessa positiva effekter börjar avta kan den som dricker må sämre. Alkohol kan också lätt grumla tankeförmågan och göra det svårt att se hjälpsamma lösningar på de problem personen upplever.
Eftersom alkohol också minskar hämningar kan den förstärka vissa symtom som du har försökt hålla tillbaka, till exempel ilska eller sorg. Det upprätthåller en svårhanterlig cirkel där du fortsätter att dricka för att må bättre och glömma oönskade minnen och känslor, men på sikt i stället blir överväldigad av dem.
Att dricka för att hantera svårigheter blir ett mönster.
När någon regelbundet tar till alkohol för att hantera negativa känslor kan personen börja avstå från andra åtgärder som skulle kunna hantera problemen mer effektivt. Det kan leda till att svårigheter förvärras, oavsett om de beror på en dålig relation eller stress på arbetet.
Personer som brukar förlita sig på alkohol för att lindra social ångest kan också få svårt att ta itu med den egentliga orsaken till obehaget. Hos andra kan drickandet förstärka ilska och våldsamma impulser, vilket kan leda till gräl med en närstående och ytterligare förvärra depressionssymtomen.
Hur omöjligt det än kan verka är återhämtning från depression och alkoholproblem möjlig för alla som kämpar med denna komplexa kombination. Ju tidigare de söker behandling, desto bättre. Eftersom dessa samtidiga tillstånd är komplexa är det bättre att söka behandling vid en professionell behandlingsverksamhet som är specialiserad på att hantera alkoholberoende och depression samtidigt. Programmen vid sådana verksamheter är effektiva och säkra och hjälper människor att återgå till vardagen på ett tryggt sätt. Många sådana center ger också rekommendationer om fortsatt vård för att säkerställa långvarig nykterhet även efter att den formella behandlingen har avslutats.
Nedan beskrivs de vanligaste behandlingsformer som ett behandlingshem för alkoholproblem och depression kan använda:
Läkemedelsassisterad behandling
Denna behandling innebär att receptbelagda läkemedel används för att lindra abstinenssymtom vid alkoholmissbruk och minska alkoholsuget. De flesta behandlare använder främst fyra läkemedel för att kontrollera impulsen att dricka: disulfiram, akamprosat, naltrexon och bensodiazepiner. En behandlare inom psykiatrisk vård kan också använda ett antidepressivt läkemedel för att hantera humörsvängningar och andra depressiva symtom under abstinensen. Även om läkemedel verkligen kan vara till hjälp i återhämtningen bör de kombineras med andra behandlingsformer för att öka möjligheten till ett gott resultat.
Kognitiv beteendeterapi (KBT)
Kognitiv beteendeterapi är en form av psykoterapi som hjälper personen att lära sig ersätta negativa tankar och beteenden med positiva känslor. Detta är en viktig del av återhämtningen, och regelbundna KBT-sessioner kan vara till stor hjälp för att uppnå det. KBT hjälper människor att lära sig känna igen möjliga utlösande faktorer och hitta sätt att hantera alkoholsuget med hjälp av realistiska mål. Kognitiv beteendeterapi ges vanligtvis inom beroendebehandling och kan fortsätta även efter att den formella behandlingen har avslutats, för att stödja långsiktiga resultat i återhämtningen.
Gruppterapi
Gruppterapi hjälper till att inleda och underlätta konstruktiva samtal mellan personer som arbetar med att övervinna alkoholproblem och depression samtidigt. Beroende på vilket behandlingsprogram som väljs kan gruppterapi ges en till två gånger i veckan eller oftare. Den ger patienterna utrymme att dela och diskutera upp- och nedgångar i sitt beroende, söka råd från andra om sina problem och bidra med insikter om hur svårigheter kan övervinnas. Gruppterapi är ett vanligt inslag i många program för fortsatt vård, eftersom den gör det möjligt för patienterna att fortsätta arbeta med sin återhämtning.
Att besluta sig för att söka hjälp med alkoholbruk och depression är det första steget mot att återfå kontrollen över livet. De flesta behandlingsverksamheter erbjuder program för beroendebehandling, men inte alla erbjuder insatser för samtidiga tillstånd som depression. Välj därför alltid ett behandlingscenter som fokuserar på båda problemen samtidigt, för ett lyckligare liv utan alkohol.
Om du är orolig för någon närstående som verkar förlita sig på alkohol för att hantera depression, vänta inte passivt på att personen ska ta sig ur det på egen hand. Din närstående behöver din hjälp. Nedan beskrivs några sätt att ge stöd:
Lär dig känna igen tecknen
Var uppmärksam på om din närstående visar följande tecken utöver sina vanliga depressionssymtom. Dessa tecken tyder på ett brådskande behov av professionell hjälp.
- Dricker stora mängder och/eller oftare
- Fattar riskfyllda eller förhastade beslut under alkoholpåverkan
- Drar sig undan socialt och föredrar att dricka ensam
Erbjud ditt stöd
Det är vanligt att människor tar kontakt med en närstående först när personen har nått botten. Men ju tidigare du agerar, desto bättre. Du kan till exempel säga följande för att visa ditt stöd för en vän eller familjemedlem som behöver hjälp:
- ”Jag har märkt att du verkar mer stressad på sistone. Kan jag hjälpa dig på något sätt?”
- ”Du verkar inte riktigt vara dig själv på sistone. Är det något du vill berätta för mig, om du känner för det?”
Uppmuntra till att söka professionell hjälp
Som närstående är din roll inte att ställa diagnos eller ge behandling. Om personen inte redan har gjort det, uppmuntra till att boka en tid hos en yrkesperson inom psykisk hälsa eller hjälp personen att komma i kontakt med lokala stödresurser.
Hjälp personen att få kontakt med andra familjemedlemmar och vänner
Beroende på hur nära du står den närstående som har det svårt kan du vara mer eller mindre lämpad att ge fortlöpande stöd. Om du inte kan ge det, uppmuntra personen att vända sig till någon som står närmare, som en partner, nära vän eller ett syskon. Om du känner till personer som har nära band till din närstående är det en god idé att kontakta dem och berätta om din oro.
Bidra med kunskap
Det är mycket möjligt att din närstående förlitar sig på alkohol för att dämpa sina depressionssymtom och inte är medveten om att det bara förvärrar dem. Försök i så fall ordna ett samtal med en yrkesperson inom psykisk hälsa eller någon med mer kunskap i ämnet, och uppmuntra din närstående att delta för att få klarhet och perspektiv. Med rätt kunskap och information kan personen hitta motivation att sluta dricka och söka professionell hjälp.
Hjälp personen att hitta hälsosammare strategier
Föreslå hälsosammare sätt för din närstående att hantera depressionssymtom. Uppmuntra till exempel till en kort promenad i stället för att dricka, eller planera en vandring tillsammans. Om personen inte har tillräckligt med energi, uppmuntra till lättare men regelbunden träning hemma. Att bara ta initiativet till att planera något kan vara till mycket stor hjälp, eftersom de flesta som kämpar med depression inte har tillräckligt med motivation eller energi för att göra det själva.
