Har du en ätstörning och känner dig deprimerad? Du är inte ensam. Forskning har visat att upp till 50 % av personer med en ätstörning också har depression. Sambandet mellan tillstånden är obestridligt. Depression är faktiskt ett av de vanligaste samtidiga psykiatriska tillstånden hos personer med ätstörningar [1].
Uppskattningsvis upplever upp till 80 % av personer med bulimia nervosa egentliga depressionsepisoder någon gång i livet [2]. Anorexia nervosa har den högsta dödligheten av alla psykiatriska tillstånd, och depression är en av de främsta dödsorsakerna hos personer med denna ätstörning. Sambandet mellan depression och hetsätningsstörning är tydligt – personer med denna störning löper tre gånger så stor risk att drabbas av depression som personer utan den.
Depression och ätstörningar är ofta nära sammanlänkade. För en varaktig återhämtning är det viktigt att förstå de bakomliggande orsakerna och hur båda tillstånden kan behandlas effektivt.
Ätstörning med depression är en benämning som används för att beskriva samtidig depression och ätstörning [3]. Denna typ av ätstörning klassificeras som ”annan specificerad ätstörning” (OSFED) i Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5) [1]. OSFED används för att beskriva ätstörningar som inte uppfyller kriterierna för andra specifika ätstörningar, såsom anorexia nervosa eller bulimia nervosa.
Sambandet mellan depression och ätstörningar kan ta sig olika uttryck och resultera i OSFED, samtidig depression och anorexi, bulimi med depressiva symtom samt hetsätningsstörning med depressiva symtom. Varje typ har sina särdrag, men alla innebär ett osunt förhållande till mat och negativa känslor [3].
De bakomliggande mekanismer som kopplar samman ätstörningar och depression är komplexa och mångfacetterade. En möjlig förklaring är att ätstörningar och depression kan ha gemensamma genetiska och miljömässiga riskfaktorer, såsom familjehistoria, personlighetsdrag och påfrestande livshändelser [1]. En annan förklaring är att näringsbrist till följd av en ätstörning kan leda till förändringar i hjärnans kemi, vilket kan bidra till att depression utvecklas [4].
Forskning har dessutom visat att personer med ätstörningar ofta har en förvrängd uppfattning om sin kropp och vikt. De kan ha orealistiska och ouppnåeliga skönhetsideal, vilket kan leda till låg självkänsla och känslor av värdelöshet [2]. Denna negativa självbild kan förvärra depressionen och bidra till en ond cirkel av negativa tankar och beteenden.
Vissa riskfaktorer kan öka sannolikheten för att utveckla en ätstörning till följd av depression. Dit hör tidigare trauman eller övergrepp, låg självkänsla, perfektionism, social press att leva upp till skönhetsideal och kulturella faktorer som framhåller smalhet som något eftersträvansvärt [4].
Sammanfattningsvis är sambandet mellan ätstörningar och depression betydande, och det är viktigt att känna igen tecken och symtom på ätstörning med depression. Med rätt behandling och stöd kan personer övervinna detta svåra psykiatriska tillstånd och förbättra sitt allmänna välbefinnande [1]. Att söka hjälp är ett tecken på styrka, inte svaghet. Tveka inte att söka hjälp om du behöver den.
Båda typerna av ätstörningar innebär ett osunt förhållande till mat, men samtidig depression kan ha stor inverkan på ätstörningens karaktär och svårighetsgrad [3]. Här är fem tydliga områden där ätstörningar med depression skiljer sig från ätstörningar utan depression.
Känsloreglering: En av de främsta skillnaderna mellan ätstörningar med och utan depression gäller förmågan att reglera känslor. Depression kan göra det svårt att hantera negativa känslor, vilket kan leda till stört ätbeteende såsom hetsätning, självrensning eller begränsning av matintaget [6]. Personer med ätstörningar utan depression kan också ha svårt med känsloreglering, men det är mindre sannolikt att svårigheterna är genomgripande [5].
Självkänsla: Depression kan också ha stor inverkan på självkänslan. Personer med ätstörningar och depression har ofta en negativ självbild, vilket kan förstärka känslor av värdelöshet och lågt egenvärde [3]. Ätstörningar utan depression kan också påverka självkänslan, men är mindre benägna att vara kopplade till depressiva symtom [5].
Kroppsuppfattning: En förvrängd kroppsuppfattning är vanligt vid ätstörningar både med och utan depression [2]. Personer med ätstörningar och depression kan dock oftare ha allvarliga störningar i kroppsuppfattningen, och dessa kan vara kopplade till depressiva symtom som hopplöshet och självförakt [6].
Samsjuklighet: Personer med ätstörningar och depression har oftare andra psykiatriska tillstånd, såsom ångest, tvångssyndrom (OCD) och substansbrukssyndrom [5]. Ätstörningar utan depression kan också förekomma tillsammans med andra psykiatriska tillstånd, men sannolikheten är lägre [3].
Behandlingsbehov: Ätstörningar med depression kräver ofta en mer omfattande behandlingsstrategi som innefattar både psykologiska insatser och läkemedelsbehandling [6]. Behandling av ätstörningar utan depression kan i större utsträckning fokusera på beteendeinriktade insatser, såsom kostrådgivning och beteendeterapi [5].
Anorexia nervosa, bulimia nervosa och hetsätningsstörning är tre av de vanligaste typerna av ätstörningar, och samtliga kan förekomma med eller utan depression [2]. När depression och anorexia nervosa förekommer samtidigt kan personen uppleva nedstämdhet, hopplöshet och värdelöshet, vilket kan förstärka ett restriktivt ätbeteende [3]. Vid bulimia nervosa kan depressiva symtom vara förknippade med tätare och allvarligare episoder av hetsätning och självrensning [6]. Personer med hetsätningsstörning och depression kan få ett ökat hetsätningsbeteende, vilket kan förvärra de depressiva symtomen [2].
Om du eller någon närstående tidigare har haft depression och en ätstörning är det viktigt att känna till symtomen på ätstörning med depression. Här är åtta vanliga symtom som kan tyda på samtidig ätstörning och depression:
Förändringar i aptit och vikt: Ett av de mest typiska symtomen på ätstörning med depression är förändrade matvanor, exempelvis aptitlöshet eller överätning som leder till viktuppgång.
Låg självkänsla: Negativa tankar om sig själv och en negativ kroppsuppfattning är vanliga vid ätstörningar med depression. Detta kan leda till skam eller skuldkänslor kring ätbeteendet.
Brist på energi: Personer med ätstörningar och depression kan känna sig trötta eller orkeslösa, vilket kan göra vardagliga aktiviteter svårare.
Socialt tillbakadragande: Depression och ätstörningar kan leda till en benägenhet att dra sig undan från sociala aktiviteter, vänner och familj.
Självmordstankar: Depression ökar risken för självmordstankar eller självskadebeteende, och personer med ätstörningar och depression kan löpa större risk för sådana tankar eller beteenden.
Humörsvängningar: Depression kan orsaka betydande humörförändringar, och personer med ätstörningar och depression kan uppleva starkare känslor och humörsvängningar.
Kroppsliga symtom: Ätstörningar med depression kan leda till kroppsliga symtom som förstoppning, magont och sömnsvårigheter.
Tvångstankar: Personer med ätstörningar och depression kan ha tvångsmässiga tankar om mat, vikt eller kroppsform. Tankarna kan bli överväldigande och störa vardagen.
Anorexia nervosa med depression kan ge liknande symtom som ätstörning med depression, däribland rädsla för viktuppgång, förvrängd kroppsuppfattning och låg självkänsla. Personer med anorexi och depression kan dock även få kroppsliga symtom som låg puls, benskörhet och håravfall.
Bulimi med depression kan innebära hetsätning följd av självrensning, vilket kan leda till elektrolytrubbningar, karies och matsmältningsproblem. Personer med bulimi och depression kan dessutom ha självskadebeteende eller missbruka alkohol eller droger.
Hetsätningsstörningar med depression kan leda till snabb viktuppgång, vilket kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom och andra hälsoproblem. Hetsätningsstörning kan också ge skam- eller skuldkänslor som kan förvärra depressiva symtom.
Att leva med en ätstörning och depression kan kännas överväldigande och isolerande. Det är dock viktigt att veta att du inte är ensam och att det finns hjälp. Behandlingen bygger på ett multidisciplinärt arbetssätt som tar hänsyn till både de känslomässiga och kroppsliga delarna av tillståndet. I den här artikeln går vi igenom olika behandlingsformer som används vid ätstörningar med depression, liksom sätt att hantera tillståndet på egen hand. Vi tar också upp vilken hjälp och vilket stöd som finns för personer med ätstörningar till följd av depression.
Behandlingsformer vid ätstörning med depression
Psykoterapi, kostrådgivning, familjeterapi och läkemedelsbehandling är de huvudsakliga behandlingsformerna vid ätstörning med depression.
Psykoterapi: Psykoterapi, även kallad samtalsterapi, innebär samtal med en terapeut eller samtalsbehandlare för att identifiera de bakomliggande känslomässiga svårigheter som bidrar till ätstörningen med depression. En vanlig form av psykoterapi vid dessa tillstånd är kognitiv beteendeterapi (KBT). KBT hjälper personer att identifiera negativa tankar och beteenden, ifrågasätta dem och ersätta dem med positiva.
Kostrådgivning: Kostrådgivning innebär att tillsammans med en legitimerad dietist utforma en hälsosam och balanserad måltidsplan. Det kan vara särskilt hjälpsamt för den som både har en ätstörning med depression och ett problematiskt förhållande till mat. Kostrådgivning hjälper personer att utveckla hälsosamma matvanor och minska sin ångest kring mat.
Familjeterapi: Familjeterapi innebär att familjemedlemmar deltar i behandlingen. Terapiformen fokuserar på att förbättra kommunikationen och relationerna inom familjen. Den kan hjälpa personer med ätstörningar och depression att känna sig stöttade och förstådda av sina familjemedlemmar. Familjeterapi kan också bearbeta samspelsmönster i familjen som kan bidra till ätstörningen eller depressionen.
Läkemedel: Antidepressiva läkemedel ordineras ofta till personer med ätstörningar och depression. Dessa läkemedel kan hjälpa till att lindra symtom på depression, ångest och andra psykiatriska tillstånd. Läkemedel ska dock alltid tas under vägledning av kvalificerad hälso- och sjukvårdspersonal och bör användas tillsammans med andra behandlingsformer.
Att hantera ätstörning med depression på egen hand
Det finns också metoder som kan hjälpa dig att hantera symtom på ätstörning med depression på egen hand. Här är några tips:
Lär dig om tillståndet: Kunskap om ätstörning med depression kan hjälpa personer att förstå sina symtom och deras orsaker. Denna kunskap kan göra det lättare att hantera sjukdomarna.
Identifiera utlösande faktorer: Att identifiera vad som utlöser episoder av ätstörning med depression kan hjälpa till att förebygga dem.
Öva medveten närvaro: Medveten närvaro kan hjälpa till att minska ångest och stress. Fokusera på nuet och använd dina sinnen genom att lägga märke till synintryck, ljud, dofter och hur olika ytor känns. Det kan hjälpa dig att känna dig mer förankrad och närvarande i stunden.
Bygg upp ett stödnätverk: Det är viktigt att bygga upp ett stödnätverk med familjemedlemmar, vänner eller hälso- och sjukvårdspersonal som du har förtroende för. De kan ge uppmuntran, stöd och vägledning under återhämtningen.
Skriv dagbok: Att skriva dagbok kan vara ett hjälpsamt verktyg för personer med ätstörning och depression. Det kan hjälpa till att identifiera specifika utlösande faktorer, känslor och beteenden som hör samman med tillståndet. Informationen kan användas för att utveckla strategier för att hantera det.
Behåll kontakten med andra: Isolering kan förvärra depressiva symtom. Ta kontakt med vänner, familj eller en stödgrupp för att upprätthålla sociala kontakter. Socialt stöd är viktigt för återhämtningen.
Hjälp och stöd vid ätstörningar med depression
Om du har en ätstörning och depression finns det hjälp att få. Här är några former av insatser och stöd:
Professionell behandling: Professionell behandling, såsom psykoterapi eller läkemedel, kan vara mycket effektiv vid ätstörningar med depression. Det är viktigt att söka behandling hos kvalificerad hälso- och sjukvårdspersonal med erfarenhet av att behandla ätstörningar.
Det kan bland annat handla om behandling i boendemiljö, där man vistas på ett specialiserat behandlingscenter som erbjuder vård och stöd dygnet runt. Det kan vara hjälpsamt för personer som behöver intensiv behandling. Öppenvårdsbehandling innebär att regelbundet delta i terapi och rådgivning samtidigt som man bor kvar hemma.
Självhjälpsresurser: Det finns många självhjälpsresurser för personer med ätstörning och depression, bland annat böcker, nätbaserade resurser och appar. De kan ge värdefull information och stöd till personer som lever med tillståndet.
Stödgrupper: Stödgrupper erbjuder en trygg och stödjande miljö där man kan få kontakt med andra som går igenom liknande svårigheter.
Ätstörning med depression är ett allvarligt tillstånd som är vanligare än man ofta tror. Behandlingen innebär ett helhetsinriktat arbetssätt som tar hänsyn till både de känslomässiga och kroppsliga delarna av tillståndet.
Det finns flera behandlingsformer, bland annat psykoterapi, kostrådgivning och läkemedel. Det finns också sätt att hantera symtom på ätstörning med depression på egen hand, såsom att identifiera utlösande faktorer, öva medveten närvaro och behålla kontakten med andra. Många former av hjälp och stöd finns tillgängliga, bland annat behandling i boendemiljö och öppenvård, stödgrupper och familjeterapi. Att söka behandling är avgörande för återhämtningen och kan innebära olika behandlingsformer och arbetssätt.
Det är viktigt att komma ihåg att återhämtning är möjlig och att du med rätt hjälp kan övervinna svårigheterna med detta komplexa tillstånd. Låt inte skam eller stigma hindra dig från att söka den hjälp du behöver. Det är inget skamligt med att be om hjälp, och du förtjänar ett lyckligt och hälsosamt liv fritt från depression och stört ätbeteende.
Kom ihåg att du inte är ensam och att det finns yrkesverksamma och resurser som kan stödja dig på vägen mot återhämtning.
