Emotionell intelligens (EI), som ofta diskuteras med begreppet emotionell intelligenskvot (EQ), handlar om att känna igen, förstå och resonera kring känslor hos sig själv och andra. Definitionen och sättet att mäta den varierar mellan olika modeller.
Emotionell intelligens bör inte ställas i motsats till kognitiv förmåga som något inlärt snarare än ärftligt. Forskning visar genetiska influenser på emotionell intelligens som personlighetsdrag, medan kontrollerade studier tyder på att vissa uppmätta emotionella färdigheter kan förbättras genom träning. Högre EI-poäng har förknippats med vissa gynnsamma utfall inom psykisk hälsa och arbetsliv, men dessa samband visar inte att EI orsakar utfallen.
I dagens sammanlänkade och ständigt föränderliga värld, där människor samspelar allt oftare och lagarbete får en central roll, betraktas emotionell intelligens som en av de viktiga beståndsdelarna i mellanmänskliga relationer och allmänt välbefinnande.
Emotionell intelligens definieras som förmågan att korrekt uppfatta, bedöma och reglera våra egna känslor samt att korrekt uppfatta andras känslor och använda denna information för att vägleda vårt tänkande och handlande [1].
Golemans modell beskriver fem komponenter av emotionell intelligens; andra modeller använder andra ramverk [2]:
- Emotionell självmedvetenhet – medvetenhet om egna känslor, styrkor, svagheter, värderingar och drivkrafter.
- Att reglera känslor och begär, kunna kontrollera sig själv och hantera förändringar.
- Motivation – att sträva efter personligt meningsfulla mål och hålla fast vid dem genom svårigheter.
- Empati – förmågan att leva sig in i och förstå andra människors känslor.
- Sociala färdigheter – att kommunicera, samarbeta och hantera relationer.
EI handlar om hur människor förstår och reagerar på emotionell information i relationer och vid beslut. Förmågebaserade modeller betraktar den som en form av resonemang kring känslor; bredare modeller innefattar även personlighet och sociala kompetenser. Inget av synsätten garanterar framgång.
Hur mäts emotionell intelligens?
EI-bedömningar skiljer sig åt i vad de mäter: upplevda emotionella egenskaper, prestationer i känslorelaterade uppgifter eller andra människors observationer. Poängen från dem är inte utbytbara.
Det finns flera tester och verktyg som kan användas för att bedöma graden av EI. Dessa bedömningar undersöker vanligen olika aspekter av EI med hjälp av olika metoder:
Självskattningsformulär: Här får personer bedöma sina egna emotionella egenskaper eller kompetenser. Exempel är Emotional Quotient Inventory (EQ-i) och Trait Emotional Intelligence Questionnaire (TEIQue). De mäter självuppfattningar snarare än att direkt påvisa emotionella förmågor.
Förmågebaserade tester: Här får personer lösa problem som innefattar emotionell information. Mayer-Salovey-Caruso Emotional Intelligence Test (MSCEIT) är ett exempel, med uppgifter som handlar om att uppfatta, använda, förstå och hantera känslor [3].
360-graders återkoppling: Denna metod innebär att information samlas in från personens kollegor, underställda och överordnade. Återkopplingen ger en samlad bild av personens emotionella kompetenser så som andra uppfattar dem.
Varje metod har begränsningar. Svar i självskattningar kan påverkas av självbild och en benägenhet att ge socialt önskvärda svar. Förmågetester är beroende av de uppgifter och poängsystem som används, medan återkoppling speglar andras observationer. Resultaten behöver tolkas inom den aktuella modellen och i sitt sammanhang; en EI-poäng är inte en psykiatrisk diagnos.
Hur vet man om man är emotionellt intelligent?
Det är inte enkelt att avgöra om man har emotionell intelligens, eftersom det kräver att man analyserar sina handlingar och reaktioner i olika situationer.
Följande exempel kan vara till hjälp vid reflektion; de är inte en validerad checklista för att fastställa en EQ-poäng. Emotionella färdigheter kan variera mellan situationer, och att må dåligt innebär inte att man har låg EI.
Självmedvetenhet: Du kan sätta rätt ord på dina egna känslor och förstå hur de påverkar ditt tänkande och handlande. Du känner till dina styrkor och svagheter utan att bli frustrerad eller skämmas över dem.
Självreglering: Du kan hantera din stressnivå väl och fortsätta prestera bra under press. Du kan tänka igenom saker och agerar inte impulsivt eller ogenomtänkt. Du kan hantera stress utan att låta den ta över, även vid förändringar.
Empati: Du tar hänsyn till andras känslor och har lätt att förstå hur de känner. Du är en god lyssnare och värdesätter andras åsikter och berättelser. Att förstå en annan persons känslor kräver också att man lyssnar och stämmer av sin tolkning, snarare än att förutsätta att man vet hur personen känner.
Motivation: Du drivs av att åstadkomma något, det vill säga att du inte arbetar enbart för slutproduktens skull utan för själva prestationen. Du är målinriktad, ambitiös och uthållig i att nå dina mål trots de utmaningar som kan uppstå. Du är målinriktad och har en positiv inställning till arbetet och andra delar av livet.
Sociala färdigheter: Du utvecklar och upprätthåller goda relationer. Du är bra på både att lyssna och att tala; kommunikation är faktiskt en av dina styrkor. Du kan hantera konflikter effektivt och vara övertygande eller motiverande när det behövs.
EI har studerats i relation till psykiskt välbefinnande, fungerande i arbetslivet och mellanmänskliga relationer. Vissa mått är förknippade med gynnsamma utfall, men dessa samband visar inte att ökad EI förbättrar den psykiska hälsan, organisationsklimatet eller samhället.
Psykisk hälsa
Högre EI-poäng har i observationsstudier förknippats med bättre mått på psykisk hälsa. Det visar inte att hög EI förebygger utbrändhet, depression eller ångest. Dessa svårigheter är inte tecken på personlig svaghet eller låg EI. Träning av emotionella färdigheter ersätter inte bedömning eller behandling; sök professionell hjälp vid ihållande psykiska besvär eller svårigheter att fungera i vardagen.
Arbetsplatsen
Emotionella färdigheter kan vara till hjälp för lyssnande, kommunikation och konflikthantering på arbetet. Forskning har funnit samband mellan EI-mått och vissa utfall i arbetslivet, men resultaten beror på mätmetod, yrke och organisatoriskt sammanhang. Högre EI garanterar inte ökad produktivitet eller lägre personalomsättning, och individuella färdigheter ersätter inte arbetsgivarens ansvar att åtgärda skadliga arbetsförhållanden.
Samhällsfaktorer
Att lyssna på andras känslomässiga erfarenheter och ta hänsyn till olika perspektiv är värdefulla mål i sociala relationer. EI bör dock inte framställas som ett etablerat sätt att undanröja fördomar, förebygga samhällskonflikter eller skapa bättre offentlig politik.
Olika typer och modeller av EI kan användas för att definiera och förklara begreppet. Förmågemodellen, personlighetsdragsmodellen och blandmodellen är några av de modeller som finns. Alla tre ger olika perspektiv på hur EI fungerar och hur den kan mätas och utvecklas.
Förmågemodellen
Förmågemodellen, som utvecklades av Peter Salovey och John Mayer, definierar emotionell intelligens som en mental förmåga att bearbeta och resonera kring emotionell information [1].
Denna modell fokuserar på fyra centrala förmågor:
Att uppfatta känslor: Förmågan att identifiera och uttrycka känslor, till exempel sinnesstämningar, hos sig själv och andra utifrån ansiktsuttryck, röst och gester.
Att använda känslor: Förmågan att använda känslor för att utföra olika kognitiva uppgifter, däribland att resonera och lösa problem. När människor är på gott humör är de till exempel benägna att tänka kreativt.
Att förstå känslor: Förmågan att förstå innebörden av de ord som används för att uttrycka känslor, liksom orsakerna bakom känslorna. Detta innefattar att förstå hur känslor förändras över tid och vilka känslor som sannolikt följer.
Att hantera känslor: Att hantera känslor hos sig själv och andra för att nå vissa mål. Det innebär att kunna behålla lugnet inför utmaningar och hjälpa andra att göra detsamma.
Förmågemodellen fokuserar på prestationer i resonemang kring känslor. Träningsstudier tyder på att vissa uppmätta EI-färdigheter kan förbättras, men förändringens omfattning och varaktighet varierar.
Personlighetsdragsmodellen
Personlighetsdragsmodellen, utvecklad av Konstantinos V. Petrides och kollegor, definierar EI som personlighetsdrag i form av känslorelaterade självuppfattningar och dispositioner inom personligheten. Detta skiljer sig från prestationsbaserad emotionell förmåga.
Denna modell handlar om känslorelaterade självuppfattningar inom personligheten. Exemplen nedan beskriver hur människor uppfattar sina emotionella egenskaper, inte förmågor som har påvisats oberoende av självskattning:
Självmedvetenhet: Självmedvetenhet är den kunskap man har om sina känslor och hur de påverkar en själv.
Känslouttryck: Färdigheten att dela känslor med andra, eller med andra ord förmågan att förmedla sitt känslotillstånd.
Känsloreglering: Förmågan att reglera sina egna känslomässiga reaktioner.
Självmotivation: Ansträngningarna för att nå mål och behålla entusiasmen även när hinder uppstår.
Empati: Förmågan att uppleva andras känslor som om de vore ens egna och att förmedla detta till andra.
Sociala färdigheter: De kompetenser som behövs för att samspela med människor och vårda relationer.
EI som personlighetsdrag mäts vanligtvis med självskattningsformulär där deltagarna bedömer sina emotionella egenskaper. Att dessa egenskaper placeras inom personligheten innebär inte att de är oföränderliga.
Blandmodellen
Blandmodeller kombinerar emotionella kompetenser med bredare personliga och sociala egenskaper. Golemans ramverk är ett exempel, utvecklat med anknytning till ledarskap och fungerande i arbetslivet [2].
Golemans modell omfattar fem huvudkomponenter:
Självmedvetenhet: Förmågan att identifiera och skilja mellan känslor, färdigheter och begränsningar.
Självreglering: Förmågan att hantera känslomässiga reaktioner och styra om störande impulser, snarare än att undanröja negativa känslor.
Motivation: Motivation definieras som en önskan att nå vissa mål och en beslutsamhet att fortsätta trots motgångar.
Empati: Empati innebär att förstå andras känslor och kunna leva sig in i dem.
Sociala färdigheter: Förmågan att bygga och upprätthålla mellanmänskliga relationer, förhandla och lösa konflikter mellan människor samt övertyga andra.
Golemans ramverk har tillämpats inom ledarskapsutveckling. Vissa EI-mått förbättras efter strukturerad träning, men att EI går att träna visar inte att den saknar genetiska influenser eller att träning förbättrar alla utfall på arbetsplatsen.
Begreppet emotionell intelligens blir lättare att förstå med några exempel. Här är fem situationer som illustrerar hur emotionell intelligens fungerar i vardagen:
1. Att hantera kritik
Anta att du är på arbetet och din chef kommer och berättar att rapporten du nyligen lämnade in inte håller måttet.
Ett möjligt sätt att reagera: Du kan känna dig arg eller sårad, men stannar upp för att uppmärksamma reaktionen, lyssna och be om konkret återkoppling. Du kan överväga vad som är användbart utan att automatiskt acceptera kritik som är felaktig eller orättvis.
2. Att hantera konflikter
Du och en kollega är oense om hur en uppgift bäst ska utföras.
Du avbryter inte samtalet och är mottaglig för det kollegan säger. Du framför din åsikt artigt och försöker hitta en medelväg som passar er båda. På så sätt undviker du att konflikten trappas upp, eftersom du kan hantera dina egna känslor samtidigt som du försöker förstå kollegans.
3. Att stötta en vän
När man stöttar en vän behöver man vara särskilt varsam och förstående, inte minst när vännen går igenom en svår period.
En vän har det svårt och verkar dra sig undan.
Du ringer dina vänner för att höra hur de mår och visa att du bryr dig. Du lyssnar utan att kritisera eller vilja tala om hur saker borde göras. Att du visar empati gör att din vän känner sig stöttad under en svår tid.
4. Att anpassa sig till förändring
Ditt företag beslutar om en omfattande omorganisation, vilket skapar oro och spänningar på arbetsplatsen.
Du bekräftar din oro, söker tydlig information och överväger både möjliga fördelar och nackdelar. Du lyssnar på kollegor utan att förutsätta att varje förändring är positiv eller att de bör undertrycka befogad oro.
5. Att motivera sig själv
Detta kan inträffa när du arbetar med ett svårt projekt som verkar ha kört fast och du känner dig frustrerad.
Ibland blir du frustrerad och arg, men då behöver du påminna dig om varför du gör detta och varför projektet är viktigt. Du delar upp dina mål i små, mätbara delar för att hålla motivationen uppe och få belöning även för små framsteg. Din förmåga att fatta beslut hjälper dig att övervinna utmaningar, och din förmåga att motivera dig själv hjälper dig att fortsätta även när det är svårt.
Att utveckla emotionell intelligens är ett livslångt arbete som innebär att vara medveten om sina känslor, hantera känslomässiga reaktioner, förstå andras känslor och samspela med andra på ett lämpligt sätt.
Förslagen nedan beskriver sätt att öva känslomedvetenhet och kommunikation. Vissa strukturerade EI-program förbättrar uppmätta färdigheter, men det visar inte att varje övning, kurs eller coachningstjänst är effektiv [4].
Tips för ökad självmedvetenhet
1. Reflektera över dina känslor:
- Gör det till en vana att varje dag avsätta en stund för att reflektera över hur du känner och vad som kan ha orsakat det.
- En rekommendation är att föra dagbok där du kan dokumentera dina olika känslotillstånd och vad som utlöser dem.
2. Be om återkoppling:
- Be andra beskriva hur de uppfattar ditt känslotillstånd; det kan vara vänner, släktingar eller kollegor.
- Denna återkoppling hjälper dig att förstå hur andra uppfattar dina känslor.
3. Övningar i medveten närvaro:
- Öva meditation med medveten närvaro för att kunna känna igen känslor i stunden.
- Man kan prova djupandningsövningar för att lugna sinnet och få bättre kontakt med sina känslor.
Strategier för självreglering
1. Utveckla strategier för att hantera påfrestningar:
- Skriv ner positiva sätt att hantera stress, som att motionera, skapa konst eller prata med en vän.
- Svara inte omedelbart på något någon har sagt till dig, utan räkna till fem innan du säger något.
2. Öva positivt tänkande:
- När du befinner dig i en besvärlig situation, kom ihåg att också se livets ljusare sidor.
- Medveten närvaro innebär att uppmärksamma upplevelser i nuet snarare än att försöka undanröja negativa tankar. Meditation kan ibland öka psykiska besvär; avbryt och sök råd om det händer, och använd inte meditation för att ersätta eller skjuta upp vård som behövs.
3. Sätt upp personliga mål:
- Sätt upp realistiska mål som kräver din disciplin och tid.
- För att uppmärksamma att du har nått dina mål och uppmuntra mer av sådant beteende, se till att belöna dig själv.
Att utveckla empati
1. Aktivt lyssnande
- Det är mycket viktigt att lyssna utan att avbryta den som talar.
- Nicka, sammanfatta det som sagts och ställ frågor som kan reda ut oklarheter.
2. Sätt dig in i andras situation:
- Det handlar om förmågan att sätta sig in i andra människors situation och se, höra och känna det de upplever under olika omständigheter.
- Om man ska bedöma andra eller fatta beslut som rör dem bör man ta hänsyn till hur de känner och vad de tänker.
3. Uppmärksamma icke-verbala signaler:
- För att bli bättre på att lyssna, lägg märke till signaler som kan hjälpa dig att förstå samtalspartnerns sinnesstämning: gester, ansiktsuttryck och tonfall.
- Bemöt dessa gester på ett lämpligt sätt för att förmedla att du förstår och är villig att hjälpa.
Att förbättra sociala färdigheter
1. Utveckla din kommunikationsförmåga:
- Var artig och tydlig när du uttrycker dina idéer och åsikter, och undvik att vara otrevlig eller nedlåtande.
- Lär dig att kommunicera tydligt och självhävdande genom att använda ”jag-budskap” som beskriver dina känslor och behov utan anklagelser.
2. Bygg relationer:
- Försök hitta sätt att ta kontakt med andra, både i privatlivet och i arbetslivet.
- Visa intresse för människor genom att fråga om deras liv och vara villig att lyssna på deras berättelser.
3. Konfliktlösning:
- Det är alltid viktigt att närma sig konflikter med ett öppet sinne och samla tankarna innan man går in i en konflikt.
- Konfliktlösning bör bygga på lösningar som gynnar båda parter och respekt för alla inblandade.
Insatser och träningsprogram
1. Workshoppar om emotionell intelligens:
- Delta i kurser, utbildningar och workshoppar som är inriktade på att utveckla EI-kompetenser.
- Ägna dig åt aktiviteter och övningar som fokuserar på ökad medvetenhet om dig själv och andra, till exempel förmågan att förstå andras känslor och uttrycka dig själv.
2. Coachning och mentorskap:
- Sök en coach eller mentor som kan hjälpa dig att identifiera vilka områden av din EI som behöver utvecklas och ge förslag på hur du kan göra det.
- Boka regelbundna möten för att utvärdera dina framsteg och de problem som uppstår.
3. Kurser och resurser på nätet:
- Det finns många kurser, videor och artiklar på nätet som kan ge användbara tips och idéer om hur man kan förbättra sin EI.
- I dessa resurser finns praktiska övningar och tekniker som kan användas för fortsatt träning.
Regelbunden träning och reflektion
1. Kontinuerlig träning:
- Skapa en rutin för att dagligen använda EI-färdigheter, däribland att lyssna, känna och hantera känslor.
- Avsätt tid för självreflektion och fundera över ditt samspel med andra och vilka områden du skulle kunna förbättra.
2. Reflekterande dagboksskrivande:
- För dagbok för att reflektera över dina känslor och över vad som har fungerat bra eller mindre bra när du har hanterat dem.
- Ta dig tid att tänka på vad du har lärt dig och hur denna kunskap kan vara användbar i liknande situationer framöver.
3. Sträva efter fortsatt utveckling:
- Var öppen för nya idéer, lärande och utveckling.
- Se regelbundet över och justera dina strategier för att försäkra dig om att de fortfarande fungerar för dig.


