THE BALANCEhttps://thebalance.clinic/sv/resurser/beroende/droger-beroende/kokain/kan-man-overdosera-kokain/

Schweiziska rötter. Internationell expertis. Personlig vård, med integritet och diskretion.

THE BALANCE

Konfidentiell rådgivning

Låt oss prata om ditt nästa steg.

Prata med vårt inskrivningsteam om behandling för dig eller någon som står dig nära.

Integritet och diskretion från det första samtalet.

Ditt inskrivningsteam

Jil Moore
Jil MooreChef för klientrelationer
Cynthia Nakhle
Cynthia NakhleInskrivningsansvarig
Ring vårt inskrivningsteam+41 44 500 5111 Skriv till oss på WhatsAppStarta ett samtal

Klinisk resurs

Kan man överdosera kokain?

Kokain är en kraftigt centralstimulerande drog, känd för sina intensiva effekter och de risker som är förknippade med användningen. Men kan man överdosera kokain?  Ja. Kokain kan orsaka livshotande förgiftning, inklusive hjärtinfarkt, stroke, krampanfall…

Kliniskt granskad avDr. Sarah Boss, MD
Stenhus med pool, gräsmatta och palmer

Kokain är en kraftigt centralstimulerande drog, känd för sina intensiva effekter och de risker som är förknippade med användningen. Men kan man överdosera kokain? 

Ja. Kokain kan orsaka livshotande förgiftning, inklusive hjärtinfarkt, stroke, krampanfall eller farlig överhettning. Ring 112 i Spanien/EU eller det lokala larmnumret vid misstänkt överdos. Vänta inte med att ringa för att först räkna ut hur mycket som har tagits.

Att känna igen varningssignaler och få omedelbar hjälp kan rädda liv. Det finns ingen tillförlitligt säker dos av illegalt kokain, och innehåll och styrka kan vara okända.

Kokain kan orsaka allvarlig skada redan vid första användningstillfället eller vid sporadisk användning. Risken beror på många faktorer och kan inte uteslutas utifrån tidigare tolerans eller en till synes liten mängd.

Vad är en kokainöverdos?

En kokainöverdos är en toxisk reaktion som kan påverka hjärtat, hjärnan, kroppstemperaturen, andningen och andra organ. Det finns ingen bestämd dos som skiljer säker användning från förgiftning. Misstänkt överdos kräver akut medicinsk bedömning.

Hur och varför uppstår en överdos?

Det finns flera orsaker till att en kokainöverdos kan uppstå:

Hög dos: Att ta en stor mängd kokain under kort tid ökar risken för överdos.

Renhetsgrad: Kokainets renhetsgrad kan variera, och högre styrka ökar sannolikheten för överdos.

Blandning av substanser: Att kombinera kokain med andra droger eller alkohol kan förstärka effekterna och öka sannolikheten för överdos.

Individuell tolerans: Frekvent kokainanvändning kan med tiden leda till toleransutveckling, vilket kan göra att personen tar högre doser och därmed ökar risken för överdos [1].

Vilka riskerar att överdosera kokain?

Personer som använder kokain ofta: Personer som regelbundet använder kokain löper större risk att utveckla tolerans och behöver då större mängder för att uppnå önskad effekt. Detta kan leda till en oavsiktlig överdos.

Personer som använder flera droger: Personer som blandar kokain med andra substanser, såsom opioider eller alkohol, löper större risk för överdos. Kombinationens effekter på kroppen kan förstärka varandra och öka faran [1].

Personer med intensiv användning under kort tid: Upprepad kokainanvändning under en kort tidsperiod kan öka risken för överdos [1].

Bristande kunskap: Att känna igen varningssignaler på överdos och veta hur man får akut hjälp kan bidra till ett snabbt agerande, men kunskap i sig förhindrar inte en överdos [2].

Sök akut hjälp vid bröstsmärta, krampanfall, svår huvudvärk, kraftig överhettning, förvirring, kollaps eller andningsproblem. Vissa av tecknen nedan kan förekomma vid kokainanvändning utan att detta i sig visar att det rör sig om en överdos. Förlita dig inte på en checklista för att avgöra att någon är utom fara.

Symtom på kokainöverdos

Kroppsliga symtom

  • Snabb eller oregelbunden hjärtrytm
  • Högt blodtryck
  • Andningssvårigheter
  • Smärta eller tryck över bröstet
  • Kraftiga svettningar
  • Illamående och kräkningar
  • Skakningar eller muskelspasmer
  • Krampanfall [1].

Psykiska symtom

  • Extrem ångest eller panik
  • Agitation eller rastlöshet
  • Paranoia eller hallucinationer
  • Förvirring eller desorientering
  • Kraftiga humörsvängningar
  • Aggressivitet eller våldsamt beteende
  • Delirium eller psykos [1].

Tecken på kokainanvändning som inte i sig visar att det rör sig om en överdos

Beteendeförändringar

  • Oberäkneligt eller oförutsägbart beteende
  • Hyperaktivitet eller överdriven energi
  • Snabbt eller oavbrutet tal
  • Riskfyllda aktiviteter utan hänsyn till konsekvenserna [2].

Andra tecken på användning som inte i sig visar att det rör sig om en överdos

  • Vidgade pupiller (förstorade svarta cirklar i mitten av ögonen)
  • Rinnsnuva eller näsblod (vid snortning)
  • Stickmärken eller spår efter upprepade injektioner (vid injicering)
  • Brännskador eller blåsor på läppar eller fingrar (från rökning av crackkokain) [4].

Tecken på ett akut medicinskt tillstånd

  • Medvetslöshet eller avsaknad av reaktion
  • Andningssvårigheter eller andningsstopp
  • Svår bröstsmärta eller hjärtklappning
  • Krampanfall eller kramper
  • Blåaktiga läppar eller fingertoppar
  • Medvetslöshet eller koma [1][2].

En dosberäkning kan inte på ett tillförlitligt sätt förutsäga eller utesluta kokainförgiftning. Renhetsgrad, andra substanser, hälsotillstånd och hur kokainet används kan påverka risken.

Faktorer som spelar in

Olika faktorer påverkar vilken dos kokain som orsakar en överdos. Här följer en översikt:

  1. Individuell tolerans:

Kroppen reagerar olika på kokain hos olika personer, och toleransnivåerna varierar. Frekvent kokainanvändning kan med tiden leda till toleransutveckling, så att större mängder krävs för att uppnå önskad effekt.

  1. Kokainets renhetsgrad:

Kokainets styrka och renhetsgrad kan variera kraftigt. Kokain med högre renhetsgrad ökar risken för överdos eftersom det ger en starkare effekt.

  1. Intagssätt:

Intagssättet påverkar hur intensivt och snabbt kokainet verkar. Rökt kokain tas snabbt upp genom lungorna, medan intravenös injektion tillför det direkt till blodbanan. Båda kan ge snabbare effekter än snortning [1, 2].

Var går gränsen för fara?

Det finns ingen tillförlitlig gräns för dödlig dos hos människor som lämpar sig för egenbedömning. Resultat från laboratorie- eller djurstudier får inte användas för att beräkna hur mycket en person kan ta utan risk.

  1. Ingen säker dos:

Det är viktigt att förstå att det inte finns någon garanterat ”säker” dos kokain. Även små mängder kan få allvarliga konsekvenser, särskilt vid blandning med andra substanser [1].

  1. Gräns för överdos:

En mängd som en person tidigare har överlevt kan ändå orsaka allvarlig förgiftning vid ett annat tillfälle. Sök akut vård utifrån symtom och oro för exponering, inte utifrån ett gränsvärde i milligram per kilogram.

  1. Var uppmärksam och sök hjälp:

Det är viktigt att inte enbart fokusera på mängden kokain som har tagits. Varje persons reaktion på drogen är individuell, och faktorer som allmänt hälsotillstånd och andra substanser som har använts kan påverka risken.

Ett aktivt agerande, insatser i rätt tid och lämplig behandling är avgörande för att rädda liv vid kokainöverdos. 

Här går vi igenom de olika behandlingsalternativ som finns för personer som har tagit en kokainöverdos.

Akut medicinsk vård

Ring omedelbart larmnumret. Stanna hos personen om det är säkert, minska ljud och andra stimuli och följ larmoperatörens instruktioner. Om personen är medvetslös men andas normalt, lägg personen i stabilt sidoläge. Om personen inte reagerar och inte andas normalt, påbörja hjärt-lungräddning med vägledning av larmoperatören. Ge inte ytterligare droger eller alkohol, ge inte mat eller dryck och försök inte framkalla kräkning.

  • Akutsjukvårdspersonal bedömer situationen och ger livsuppehållande stöd, till exempel genom att:
  • Säkerställa fria luftvägar och vid behov hjälpa till med andningen.
  • Ge läkemedel för att stabilisera vitalparametrar och hantera symtom.
  • Övervaka hjärtaktiviteten och behandla eventuella relaterade komplikationer  

Kokain kan innehålla opioider som fentanyl. Om opioidexponering är möjlig och andningen är långsam eller saknas, ge naloxon om det finns tillgängligt samtidigt som akut vård ordnas. Naloxon häver opioideffekter, inte kokainförgiftning. Medicinsk bedömning är fortfarande nödvändig.

Långsiktig behandling

Kokainberoende kan medföra långvariga komplikationer utöver akuta överdoser. Fortlöpande behandling kan stödja återhämtning och minska ytterligare skada, men redan uppkomna organskador kan kvarstå och kräva specialistvård. Långsiktiga insatser kan omfatta beroendebehandling, stöd för psykisk hälsa och fortsatt vård.

Behandlingsprogram vid substansproblem:

Efter en överdos bör personen erbjudas en bedömning av substansanvändning, fysisk hälsa och psykisk hälsa, med behandling eller remiss utifrån personens behov. En överdos räcker inte i sig för att ställa en beroendediagnos.

Behandlingsalternativen kan omfatta:

  • Rehabilitering på behandlingshem kan erbjuda strukturerad terapi och stöd när det är lämpligt. Slutenvård på sjukhus är en annan vårdnivå för personer som behöver medicinsk eller psykiatrisk stabilisering. Valet av vårdmiljö bör utgå från en individuell bedömning.
  • Öppenvårdsprogram som erbjuder stödsamtal, beteendeterapier och stödgrupper.
  • Beteendeinriktade behandlingar, särskilt belöningsbaserad behandling (contingency management) där sådan finns tillgänglig, kan stödja återhämtning. Det finns inget läkemedel som är godkänt av FDA specifikt för kokainbrukssyndrom. Behandlande läkare kan behandla samtidiga tillstånd eller efter individuell bedömning överväga utvalda läkemedel utanför godkänd indikation.

Stöd för psykisk hälsa:

Personer som har varit med om en kokainöverdos kan ha nytta av stöd för psykisk hälsa för att hantera eventuella samtidiga tillstånd, såsom ångest, depression eller trauma.

Fortsatt vård och återfallsprevention:

Fortlöpande stöd och strategier för återfallsprevention är avgörande för att bibehålla återhämtningen. Detta kan innebära deltagande i stödgrupper, stödsamtal och utveckling av hälsosamma hanteringsstrategier [1].

Om du eller någon du känner har problem med kokainanvändning eller har varit med om en överdos, tveka inte att söka professionell hjälp. Kontakta vårdpersonal, behandlare inom beroendevården eller stödlinjer för vägledning och stöd.

Redaktionellt underlag

Evidens och källor

Utvalda kliniska riktlinjer, sakkunniggranskad forskning och folkhälsokällor som används i den här artikeln.

01Substance Abuse and Mental Health Services Administration. (u.å.). Hitta behandling för substansbrukssyndrom. Behandlingsresurser i USA.Visa källa
02Richards, J. R., & Le, J. K. (Uppdaterad 8 juni 2023). Kokainförgiftning. StatPearls. NCBI Bookshelf.Visa källa
03NHS. (u.å.). Förgiftning. Akut första hjälpen och bedömning på sjukhus.
Visa alla 12 källorVisa färre källor
04Världshälsoorganisationen. (u.å.). Droger. Allmän bakgrund om psykoaktiva substanser.Visa källa
05National Institute of Mental Health. (u.å.). Att hitta hjälp vid samtidiga substansbrukssyndrom och psykiska sjukdomar.Visa källa
06American Society of Addiction Medicine och American Academy of Addiction Psychiatry. ASAM/AAAP:s kliniska riktlinje för behandling av centralstimulantiabrukssyndrom. Se referens 2. Kompletterande referens 4: Fernandes, C. H., m.fl. (2013). Handkirurgi och personer som använder crackkokain. En fallrapport. Journal of Hand and Microsurgery, 5(2), 87–88. doi:10.1007/s12593-011-0056-5. PMCID: PMC3827648.
07NHS. (Granskad 13 februari 2023). Drogberoende: att få hjälp. Behandlingsinformation för Storbritannien.Visa källa
08Substance Abuse and Mental Health Services Administration. (u.å.). Nationell stödlinje. Amerikansk tjänst för behandlingshänvisning och information, inte en larmtjänst.Visa källa
09Substance Abuse and Mental Health Services Administration. (2006). Kapitel 4 – Medicinsk avgiftning vid abstinens från specifika substanser. Avgiftning och behandling av substansproblem, TIP 45. Historisk referens om abstinensbehandling, inte ett aktuellt behandlingsprotokoll för kokainöverdos.Visa källa
10Mittleman, M. A., Mintzer, D., Maclure, M., Tofler, G. H., Sherwood, J. B., & Muller, J. E. (1 juni 1999). Kokain som utlösande faktor för hjärtinfarkt. Circulation, 99(21), 2737–2741.Visa källa
11MedlinePlus. (u.å.). Kokainförgiftning. Medicinsk encyklopedi.Visa källa
12MedlinePlus. (Uppdaterad 24 januari 2024). Kokain.Visa källa
Det här ingår
01

Kliniskt sammanhang

Tydlig information sätts in i ett sammanhang av komplex och samsjuklig problematik.

02

Individuella faktorer

Bedömningen är fortsatt avgörande eftersom behov och risker skiljer sig från person till person.

03

Nästa steg

Ett konfidentiellt samtal kan bidra till att klargöra den lämpligaste vägen framåt.

Osäker på var situationen passar in?

Ditt inskrivningsteam

Jil Moore
Jil MooreChef för klientrelationer
Cynthia Nakhle
Cynthia NakhleInskrivningsansvarig

Ett första konfidentiellt samtal kan bidra till att klargöra den samlade problematiken och om vår miljö är lämplig.

THE BALANCE
ETT FÖRSTA STEG

Frågor om vår behandling