Protein bidrar till tillväxt, vävnadsreparation och till att bibehålla muskler. Det är en del av ett tillräckligt näringsintag, tillsammans med kolhydrater, fett, vitaminer, mineraler och tillräckligt med energi totalt sett. Att en kost betecknas som proteinrik visar inte att den tillgodoser en persons behov, och gör inte ett restriktivt ätmönster lämpligt vid återhämtning från en ätstörning.
Vad gör protein i kroppen?
Kroppen bryter ned protein från maten till aminosyror, som används för att underhålla och bygga upp vävnader och utföra många andra funktioner. Vissa aminosyror måste tillföras via maten. I MedlinePlus guide om protein förklaras dessa grundläggande funktioner och vilka olika livsmedel som innehåller protein.
Proteinintaget bör ses i relation till kosten som helhet. Att fokusera på ett enda näringsämne kan göra att andra behov inte tillgodoses. Protein ersätter inte kolhydrater som energikälla, fett i kosten eller den bredd av näringsämnen som en varierad kost ger.
Livsmedel som ger protein
- Bönor, ärter, linser och andra baljväxter.
- Tofu, tempeh och andra sojaprodukter.
- Nötter, frön samt nöt- eller frösmör.
- Ägg, mejeriprodukter och lämpliga alternativ.
- Fisk, fågel och kött, när dessa passar personliga preferenser och kostbehov.
Både vegetabiliska och animaliska livsmedel kan bidra. Det är möjligt att tillgodose proteinbehovet utan animaliska produkter om kosten som helhet är lämpligt planerad. Produkternas sammansättning varierar, även bland växtbaserade alternativ. Allergier, tillgänglighet, kulturella preferenser och medicinska tillstånd kan vägleda valet av lämpliga livsmedel.
Hur mycket protein är lämpligt?
Behovet varierar med ålder, tillväxt, graviditet, aktivitetsnivå, sjukdom och näringsstatus i stort. En mängd som beräknats utifrån kroppsvikten eller hämtats från ett kostupplägg för idrott är inte automatiskt lämplig. En legitimerad dietist kan bedöma hela kosten och eventuella kliniska faktorer i stället för att enbart fokusera på protein.
Personer med njursjukdom eller andra tillstånd som påverkar näringsbehovet bör följa råden från sitt vårdteam. Barn, gravida, sköra vuxna och personer som återhämtar sig från en ätstörning kan behöva ett annat upplägg än det som ges i allmänna kostråd för vuxna.
Protein och återhämtning från ätstörningar
Ätstörningsbehandling syftar till att återställa den fysiska hälsan och skapa en stabilare relation till mat. Restriktiva måltidsplaner, strikt registrering av matintag eller försök att dämpa hunger kan motverka dessa mål. En meny för sju dagar eller två veckor på nätet kan inte ligga till grund för en säker eller tillräcklig plan för återhämtning.
Vid hetsätningsstörning inriktas behandlingen vanligen på regelbundna måltider och på att förstå vad som utlöser hetsätningsepisoder. NICE avråder från att försöka gå ned i vikt genom bantning under behandlingen, eftersom begränsning av matintaget kan utlösa hetsätning. Vård vid anorexi, bulimi eller andra ätstörningar har sina egna krav och kan omfatta medicinsk uppföljning samt nutritionsstöd och psykologiskt stöd.
Om du har eller tidigare har haft en ätstörning bör du diskutera planerade förändringar av kost eller träning med ditt behandlingsteam. Sök en bedömning om regler kring mat, skuldkänslor, begränsat matintag, hetsätning eller kompensatorisk träning börjar orsaka lidande. En ätstörning kan förekomma oavsett kroppsstorlek.
Att utforma en individuell plan
I NHS Eatwell Guide finns allmän information om livsmedelsgrupper. Den är inte en behandlingsplan för undernäring eller ätstörningar. En klinisk plan kan behöva andra portionsstorlekar, måltidstider eller livsmedel, tillsammans med stöd för att hantera praktiska hinder och oro kring ätandet.
Relevanta frågor till en dietist är bland annat om ditt nuvarande intag tillgodoser energi- och näringsbehovet, hur medicinska tillstånd påverkar planen och om registrering av matintaget är till hjälp eller ökar obehaget. Målet är ett fungerande ätmönster som stödjer hälsan och vardagen.


