THE BALANCEhttps://thebalance.clinic/sv/resurser/psykisk-halsa/adhd-psykisk-halsa/adhd-statistik/

Schweiziska rötter. Internationell expertis. Personlig vård, med integritet och diskretion.

THE BALANCE

Konfidentiell rådgivning

Låt oss prata om ditt nästa steg.

Prata med vårt inskrivningsteam om behandling för dig eller någon som står dig nära.

Integritet och diskretion från det första samtalet.

Ditt inskrivningsteam

Jil Moore
Jil MooreChef för klientrelationer
Cynthia Nakhle
Cynthia NakhleInskrivningsansvarig
Ring vårt inskrivningsteam+41 44 500 5111 Skriv till oss på WhatsAppStarta ett samtal

Klinisk resurs

Statistik om ADHD

ADHD-uppskattningar varierar med ålder, land och metod. Läs vad diagnosstatistik mäter och hur historiska och nyare siffror ska förstås.

Kliniskt granskad avDr. Sarah Boss, MD
Stenhus med pool, gräsmatta och palmer

ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kan påverka uppmärksamhet, aktivitetsnivå och impulskontroll. Symtom och behov av stöd varierar.

ADHD upptäcks ofta i barndomen, men vissa får diagnosen först som vuxna. Diagnos kräver bedömning av symtom, bakgrund och påverkan på vardagen.

I USA:s National Survey of Children’s Health 2016 uppgav föräldrar att uppskattningsvis 6,1 miljoner barn i åldern 2–17 år någon gång hade fått en ADHD-diagnos, motsvarande 9,4 % av åldersgruppen. Det är en historisk uppskattning, inte en aktuell förekomstsiffra.

Siffrorna nedan gäller bestämda undersökningar och befolkningar. De är ingen världsomfattande räkning eller prognos. År, åldersgrupp och definition av ADHD är viktiga vid jämförelser.

USA-undersökningen 2016 skilde mellan barn som någon gång fått diagnos och barn som hade ADHD vid undersökningen: 6,1 miljoner (9,4 %) respektive 5,4 miljoner (8,4 %) bland 2–17-åringar.

Analysen av undersökningen 2022 gällde 3–17-åringar: 7,1 miljoner (11,4 %) hade någon gång fått diagnos och 6,5 miljoner (10,5 %) hade då ADHD. Diagnoserna rapporterades av föräldrar; åldersgrupperna i de två huvuduppskattningarna skiljer sig. 2016 NSCH. 2022 NSCH.

En procentandel inom en åldersgrupp beskriver vilka i gruppen som uppfyller undersökningens mått. Den visar inte åldern när alla diagnoser ställdes. Förskolebarn, skolbarn och tonåringar bör därför redovisas separat.

Rastlöshet ensam fastställer inte ADHD. Bedömningen tar hänsyn till utveckling, symtom i olika miljöer och andra möjliga förklaringar.

USA:s National Comorbidity Survey–Adolescent Supplement från 2001–2004 uppskattade livstidsprevalensen till 8,7 % hos 13–18-åringar; 4,2 % av åldersgruppen uppfyllde måttet för svår funktionspåverkan. Det är historiska intervjuuppgifter, inte aktuella siffror eller individuella prognoser. NIMH.

USA:s National Comorbidity Survey Replication från 2001–2003 uppskattade då aktuell ADHD till 4,4 % hos 18–44-åringar: 5,4 % av männen och 3,2 % av kvinnorna i urvalet. Siffrorna är inte aktuella för alla vuxna eller hela världen.

ADHD kan påverka vuxnas arbete, organisation och relationer. Påverkan behöver bedömas individuellt och är inte automatiskt mild för att personen är äldre. NIMH.

Skolstöd bör utgå från barnets faktiska svårigheter. Det kan omfatta anpassade instruktioner, lärmiljö och hjälp med planering, tillsammans med en individuell behandlingsplan. Diagnosen ensam visar inte vilka anpassningar som hjälper.

Ett utvalt skol- eller vårdurval motsvarar inte andelen av alla barn med ADHD som får stöd eller lämnar utbildningen. NICE NG87.

Siffror för länder och delstater är jämförbara endast om år, åldersgrupper, diagnosmått och urvalsmetoder är jämförbara. En vuxenstudie gäller inte hela landets befolkning, och barnuppgifter ersätter inte vuxenuppgifter.

Kontrollera population, år och diagnosmått i originalstudien innan du jämför en regional uppskattning med en annan källa.

I amerikanska barnundersökningar har pojkar oftare rapporterats ha en ADHD-diagnos. En kvot från en undersökning gäller inte alla åldersgrupper eller länder.

ADHD kan förekomma utan tydlig hyperaktivitet. Flickor och kvinnor kan förbises; bedömningen bör fokusera på symtom och funktionspåverkan, inte på en stereotyp om störande beteende. NICE NG87.

Vissa studier redovisar skillnader i registrerade diagnoser mellan rasifierade och etniska grupper. Det visar inte i sig biologiska skillnader eller förklarar betydelsen av tillgång till utredning.

Diagnos fram till tolv års ålder i en födelsekohort är ett annat mått än förekomst i en nationell årsundersökning. Måtten är inte utbytbara.

ADHD kan förekomma tillsammans med ångest, depression, inlärningssvårigheter och andra utvecklingsrelaterade eller psykiska tillstånd. I USA-undersökningen 2022 hade 77,9 % av 3–17-åringarna med då aktuell ADHD minst en rapporterad samtidig diagnos. Uppgiften gäller den undersökta gruppen, inte varje person med ADHD.

Bland 2–17-åringarna med då aktuell ADHD i undersökningen 2016 tog 62,0 % ADHD-läkemedel; 46,7 % hade fått beteendebehandling det föregående året och 23,0 % ingetdera. Behandlingsgrupperna överlappar.

Behandlingen beror på ålder, symtom, funktionspåverkan, önskemål och samtidiga tillstånd. Statistiska samband med olyckor, substansbruk eller skolproblem innebär inte att sådana följder är oundvikliga. 2016 NSCH. 2022 NSCH.

Frågor

Vanliga frågor

Hur stor andel av befolkningen har ADHD?
Det finns ingen enda procentsats för alla befolkningar. I USA-undersökningen 2016 hade 9,4 % av 2–17-åringarna någon gång fått diagnos; 2022 var uppskattningen 11,4 % hos 3–17-åringar. Det är historiska föräldrauppgifter, inte siffror för hela befolkningen.
Hur många personer i USA har ADHD?
USA-undersökningen 2016 uppskattade 6,1 miljoner någon gång diagnostiserade barn i åldern 2–17 år; 2022 var det 7,1 miljoner i åldern 3–17 år. Ingen siffra omfattar alla vuxna och åldersgrupperna skiljer sig.
Varför har så många ADHD?
Flera faktorer bidrar till ADHD, bland annat ärftlighet. Ändrade diagnossiffror kan också spegla igenkänning, tillgång till utredning och undersökningsmetoder. En ökning ensam förklarar inte orsaken och förutsäger inte framtida förekomst.

Redaktionellt underlag

Evidens och källor

Utvalda kliniska riktlinjer, sakkunniggranskad forskning och folkhälsokällor som används i den här artikeln.

01Danielson et al. (2024). ADHD Prevalence Among U.S. Children and Adolescents in 2022: Diagnosis, Severity, Co-Occurring Disorders, and Treatment.Visa källa
02Danielson et al. (2018). Prevalence of Parent-Reported ADHD Diagnosis and Associated Treatment Among U.S. Children and Adolescents, 2016.Visa källa
03National Institute of Mental Health. Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD): Statistics.Visa källa
Visa alla 6 källorVisa färre källor
04American Psychiatric Association. (2023). Vad är ADHD?Visa källa
05National Institute for Health and Care Excellence. (2018). Uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet: diagnostik och behandling.Visa källa
06Faraone et al. (2021). The World Federation of ADHD International Consensus Statement: 208 Evidence-based Conclusions about the Disorder. Neuroscience & Biobehavioral Reviews, 128, 789–818. doi:10.1016/j.neubiorev.2021.01.022.Visa källa
Det här ingår
01

Kliniskt sammanhang

Tydlig information sätts in i ett sammanhang av komplex och samsjuklig problematik.

02

Individuella faktorer

Bedömningen är fortsatt avgörande eftersom behov och risker skiljer sig från person till person.

03

Nästa steg

Ett konfidentiellt samtal kan bidra till att klargöra den lämpligaste vägen framåt.

Osäker på var situationen passar in?

Ditt inskrivningsteam

Jil Moore
Jil MooreChef för klientrelationer
Cynthia Nakhle
Cynthia NakhleInskrivningsansvarig

Ett första konfidentiellt samtal kan bidra till att klargöra den samlade problematiken och om vår miljö är lämplig.

THE BALANCE
ETT FÖRSTA STEG

Frågor om vår behandling