Visste du att ungefär en tredjedel av alla vuxna med adhd också har depression? Studier tyder på att upp till 70 % av barn med adhd kommer att uppleva depression någon gång i livet. Forskning har visat att personer med både adhd och depression löper större risk för substansmissbruk, svaga studie- eller arbetsprestationer samt sociala svårigheter och relationsproblem än personer som bara har ett av dessa tillstånd.
Om du kämpar med de utmaningar som depression och adhd innebär är du inte ensam. Med rätt diagnos och behandling kan du lära dig att hantera dina symtom och förbättra din livskvalitet.
Depression och adhd är skilda psykiatriska tillstånd, men de överlappar i betydande utsträckning. Många personer med adhd upplever ofta depressiva symtom, som kan vara svåra att diagnostisera och hantera.
Depression är ett förstämningssyndrom som påverkar en persons tankar, känslor och beteende. Det delas in i olika typer, däribland egentlig depression, ihållande depression, bipolär sjukdom och årstidsbunden depression.
Adhd är däremot en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kännetecknas av ouppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet. Den delas in i tre former: huvudsakligen ouppmärksam form, huvudsakligen hyperaktiv och impulsiv form samt kombinerad form.
Mekanismerna bakom överlappningen mellan depression och adhd är komplexa och ännu inte helt klarlagda, men flera teorier och faktorer kan förklara sambandet.
Bakomliggande mekanismer
Studier har funnit gemensamma bakomliggande mekanismer som skulle kunna bidra till sambandet mellan adhd och depression. En teori är att båda tillstånden innefattar en störd reglering av signalsubstanser, särskilt dopamin och serotonin, som har en central roll i regleringen av stämningsläge och beteende [1,2]. Detta skulle kunna förklara varför personer med adhd är mer sårbara för depression, eftersom de kan ha lägre nivåer av dessa signalsubstanser än personer utan adhd.
En annan teori är att sambandet mellan adhd och depression skulle kunna bero på gemensamma genetiska faktorer. Vissa gener har identifierats som är förknippade med både adhd och depression, vilket tyder på en möjlig genetisk överlappning mellan de två tillstånden [3].
Riskfaktorer
Personer med adhd löper större risk att uppleva sociala svårigheter, som att bli avvisade av jämnåriga och att bli socialt isolerade [4]. Detta skulle kunna leda till ensamhetskänslor och låg självkänsla, vilket i sin tur skulle kunna öka risken för depression.
Studiesvårigheter är också vanliga hos personer med adhd och skulle kunna bidra till utvecklingen av depression [5]. Svaga studieresultat kan leda till frustration, låg självkänsla och känslor av hopplöshet, som alla är riskfaktorer för depression.
Relationer till jämnåriga och studieresultat har visat sig spela en roll i sambandet mellan adhd i barndomen och depression i tonåren. En studie fann att barn med adhd som hade dåliga relationer till jämnåriga och svaga studieresultat löpte större risk att utveckla depression under tonåren [5]. Detta tyder på att insatser för dessa svårigheter potentiellt skulle kunna minska risken för depression hos personer med adhd.
Miljöfaktorer
Miljöfaktorer som påfrestande livshändelser och trauma har också identifierats som möjliga riskfaktorer för både adhd och depression [1]. Att utsättas för övergrepp eller omsorgssvikt i barndomen har till exempel visat sig öka risken för både adhd och depression i vuxen ålder [3]. Personer med adhd kan dessutom vara känsligare för stress och ha svårare att hantera påfrestningar, vilket skulle kunna bidra till utvecklingen av depression.
Den exakta mekanismen bakom sambandet mellan adhd och depression är ännu inte klarlagd. Forskare har dock föreslagit flera hypoteser. En teori är att signalsubstanserna dopamin och noradrenalin, som är involverade vid adhd, också kan ha ett samband med depression. Personer med adhd har lägre nivåer av dessa signalsubstanser, vilket kan orsaka depressiva symtom [3].
En annan hypotes är att symtomen vid adhd, som koncentrationssvårigheter och impulsivitet, kan leda till svårigheter att fungera socialt och till sämre studieresultat. Detta kan i sin tur leda till låg självkänsla, social isolering och andra riskfaktorer för depression [5]. Studier tyder dessutom på att genetiska faktorer och miljöfaktorer också kan bidra till sambandet mellan adhd och depression [4].
Kombinationen av depression och adhd kan leda till svårare symtom och större svårigheter att fungera i vardagen. Här går vi igenom vanliga symtom vid samtidig depression och adhd.
Brist på motivation: Ett av de mest framträdande symtomen vid samtidig depression och adhd är brist på motivation. Personen kan uppleva att energin inte räcker till för att slutföra uppgifter eller koncentrera sig på arbets- eller skoluppgifter [1].
Koncentrationssvårigheter: Personer med adhd har ofta svårt att koncentrera sig och hålla fokus, men depression kan förvärra dessa symtom. Depression kan göra det svårt att koncentrera sig på något alls, vilket kan leda till sämre prestationer på arbetet eller i skolan [6].
Sömnsvårigheter: Depression kan störa sömnmönstret och leda till sömnlöshet eller överdriven sömnighet. Sömnproblem kan göra det ännu svårare att koncentrera sig och genomföra vardagliga uppgifter [1].
Glömska: Adhd kan leda till glömska och svårigheter att organisera vardagen, och depression kan förvärra dessa symtom. Personen kan glömma viktiga möten, förlägga tillhörigheter eller ha svårt att fullfölja åtaganden [2].
Nedstämdhet: Depression kännetecknas av nedstämdhet, hopplöshet och förtvivlan. Personer med samtidig depression och adhd kan känna sig överväldigade av dessa känslor, vilket kan leda till brist på energi och motivation [6].
Impulsivitet: Impulsivitet är ett utmärkande symtom vid adhd, men depression kan öka impulsiva beteenden, som att spendera för mycket pengar, äta för mycket eller ägna sig åt riskfyllda aktiviteter [6].
Kroppsliga symtom: Depression kan yttra sig som kroppsliga symtom, till exempel huvudvärk, magont och muskelvärk. Dessa symtom kan ytterligare försvåra vardagliga aktiviteter och öka stress och frustration [6].
Socialt tillbakadragande: Både depression och adhd kan leda till socialt tillbakadragande, men när de förekommer samtidigt kan personen få ännu svårare att upprätthålla relationer med andra. Detta kan leda till känslor av ensamhet och isolering [3].
Det är viktigt att notera att dessa symtom kan variera från person till person och inte alltid förekommer hos personer med samtidig depression och adhd. För att få en korrekt diagnos och lämplig behandling är det viktigt att rådfråga kvalificerad vårdpersonal med kompetens inom psykisk hälsa.
Sambandet mellan adhd och depression är väl undersökt, och de två tillstånden förekommer ofta samtidigt. Frågan om adhd direkt kan orsaka depression är dock komplex.
Det finns belägg som tyder på att personer med adhd kan vara mer sårbara för att utveckla depression än befolkningen i allmänhet. Detta kan bero på flera faktorer, exempelvis de utmaningar som följer med att leva med adhd, däribland svårigheter i relationer, arbete och utbildning, som kan leda till frustration och hopplöshet [6]. De svårigheter att reglera känslor som ofta är förknippade med adhd kan dessutom göra det svårare att hantera sitt stämningsläge, vilket kan bidra till utvecklingen av depression [7].
Det är dock viktigt att notera att inte alla personer med adhd utvecklar depression, och att inte alla personer med depression har adhd [8]. Det är också möjligt att sambandet mellan de två tillstånden är dubbelriktat, vilket innebär att adhd kan öka risken för att utveckla depression och att depression kan förvärra symtomen vid adhd [9].
Det bör noteras att det exakta sambandet mellan adhd och depression fortfarande inte är helt klarlagt och att ytterligare forskning behövs för att belysa frågan. Sambandet mellan de två tillstånden är sannolikt komplext och mångfacetterat, och individuella faktorer som genetik, miljö och livserfarenheter kan spela en roll [6].
Sammantaget finns det belägg som tyder på att adhd kan öka risken för att utveckla depression, men det är osannolikt att adhd direkt orsakar depression. Personer med adhd kan dock vara mer sårbara för de negativa effekterna av stress och livshändelser, vilket kan öka risken för att utveckla depression [7].
Adhd och depression är två skilda psykiatriska tillstånd som kan förekomma samtidigt. Uppskattningsvis upplever omkring 20–30 % av personer med adhd också depression [6].
Det kan vara svårt att diagnostisera samtidig depression och adhd, eftersom symtomen vid dessa två tillstånd kan överlappa och skapa oklarhet. Här går vi igenom diagnoskriterierna för samtidig depression och adhd samt de olika metoder som används vid diagnostik.
Diagnoskriterier
Enligt Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5) måste en person uppfylla diagnoskriterierna för både adhd och egentlig depression (MDD) för att få båda diagnoserna [6]. Diagnoskriterierna för adhd omfattar varaktig ouppmärksamhet och/eller hyperaktivitet–impulsivitet som påverkar funktionsförmågan i vardagen. Diagnoskriterierna för egentlig depression omfattar nedstämdhet eller minskat intresse eller minskad glädje i nästan alla aktiviteter, tillsammans med andra symtom som aptitförändringar, sömnstörningar, trötthet, känslor av värdelöshet och självmordstankar.
Det är viktigt att notera att diagnoskriterierna för både adhd och egentlig depression kan variera beroende på ålder och utvecklingsnivå [8]. Hos barn med adhd kan exempelvis hyperaktivitet vara mer framträdande än ouppmärksamhet, medan ouppmärksamhet hos vuxna kan vara mer framträdande än hyperaktivitet. En korrekt diagnos kräver därför en omfattande bedömning av personens symtom.
Diagnostiska metoder
Det finns flera metoder för att diagnostisera samtidig depression och adhd. Dessa omfattar:
Kliniska intervjuer – Kliniska intervjuer med vårdpersonal inom psykisk hälsa kan hjälpa till att identifiera symtom på både adhd och depression. Behandlaren kan ställa frågor om personens kroppsliga och psykiska sjukdomshistoria, aktuella symtom och hur dessa påverkar vardagen [7].
Skattningsskalor – Skattningsskalor är standardiserade frågeformulär som kan hjälpa till att identifiera symtom på adhd och depression. De kan fyllas i av personen själv eller av en omsorgsperson, lärare eller partner [9]. Exempel på skattningsskalor för adhd är Adult ADHD Self-Report Scale (ASRS) och Conners’ Adult ADHD Rating Scales (CAARS). Exempel på skattningsskalor för depression är Beck Depression Inventory (BDI) och Patient Health Questionnaire (PHQ-9).
Neuropsykologisk testning – Neuropsykologisk testning kan hjälpa till att identifiera kognitiva funktionsnedsättningar som kan vara förknippade med adhd, exempelvis problem med uppmärksamhet, minne och exekutiva funktioner. Dessa tester kan också identifiera känslomässiga och beteendemässiga svårigheter relaterade till depression [10].
Medicinsk bedömning – En medicinsk bedömning kan hjälpa till att utesluta andra sjukdomstillstånd som kan orsaka symtom på adhd eller depression. Personen kan till exempel ha en sköldkörtelsjukdom eller vitaminbrist som bidrar till symtomen.
Samtidig depression och adhd kan vara svårbehandlat, eftersom symtomen vid dessa tillstånd kan förstärka varandra. Med rätt behandlingsplan kan personen dock lära sig att hantera sina symtom och förbättra sin övergripande livskvalitet. Här går vi igenom olika behandlingsalternativ vid samtidig depression och adhd.
Läkemedelsbehandling
Läkemedel är ett vanligt behandlingsalternativ vid samtidig depression och adhd. De läkemedel som används för att behandla adhd, såsom centralstimulerande och icke-centralstimulerande läkemedel, kan också bidra till att lindra depressionssymtom [6]. Det är dock viktigt att notera att vissa antidepressiva läkemedel kan förvärra adhd-symtom, så en noggrann bedömning av personens symtom behövs innan läkemedel förskrivs [12].
Psykoterapi
Psykoterapi, som kognitiv beteendeterapi (KBT) och interpersonell psykoterapi (IPT), kan hjälpa personer med samtidig depression och adhd att lära sig hanteringsstrategier och förbättra sin problemlösningsförmåga [8]. KBT kan hjälpa personen att identifiera negativa tanke- och beteendemönster, medan IPT kan bidra till bättre relationer och kommunikationsförmåga.
Livsstilsförändringar
Livsstilsförändringar, som regelbunden motion, hälsosam kost och goda sömnvanor, kan också bidra till att lindra symtom vid samtidig depression och adhd [7]. Motion kan bidra till ett bättre stämningsläge och ökad uppmärksamhet, medan en hälsosam kost kan ge de näringsämnen som behövs för att hjärnan ska fungera optimalt. Goda sömnvanor, som regelbundna sovtider och en avkopplande kvällsrutin, kan förbättra det allmänna välbefinnandet och minska symtomen vid depression och adhd.
Stödgrupper
Stödgrupper, som de som erbjuds av CHADD (Children and Adults with Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder), kan ge personer med samtidig depression och adhd ett tryggt sammanhang där de kan dela sina erfarenheter och lära av andra [10]. Stödgrupper kan också ge en känsla av gemenskap och minska känslor av isolering.
Samtidig depression och adhd kan vara en svår kombination att hantera, men det finns hopp. Den som misstänker att hen har båda tillstånden behöver söka professionell hjälp.
En grundlig bedömning, som innefattar en omfattande genomgång av kroppslig och psykisk sjukdomshistoria samt diagnostiska tester, kan hjälpa till att identifiera om båda tillstånden förekommer.
Behandlingsalternativ vid samtidig depression och adhd omfattar läkemedel, psykoterapi, livsstilsförändringar och stödgrupper. En individuellt anpassad behandlingsplan är avgörande för att tillgodose varje persons unika behov.
Det är viktigt att komma ihåg att det kan krävas tid och tålamod att hantera symtomen, men med rätt behandling och stöd kan personen lära sig att hantera båda tillstånden på ett fungerande sätt och förbättra sin övergripande livskvalitet
