THE BALANCEhttps://thebalance.clinic/sv/resurser/psykisk-halsa/schizofreni-psykisk-halsa/hallucinationer/

Schweiziska rötter. Internationell expertis. Personlig vård, med integritet och diskretion.

THE BALANCE

Konfidentiell rådgivning

Låt oss prata om ditt nästa steg.

Prata med vårt inskrivningsteam om behandling för dig eller någon som står dig nära.

Integritet och diskretion från det första samtalet.

Ditt inskrivningsteam

Jil Moore
Jil MooreChef för klientrelationer
Cynthia Nakhle
Cynthia NakhleInskrivningsansvarig
Ring vårt inskrivningsteam+41 44 500 5111 Skriv till oss på WhatsAppStarta ett samtal

Klinisk resurs

Hallucinationer: typer, orsaker och när du bör söka hjälp

Hallucinationer kan ha flera orsaker. Läs om olika sinnesupplevelser, bedömning, behandling och varningssignaler som kräver snabb hjälp.

Kliniskt granskad avDr. Sarah Boss, MD
Stenhus med pool, gräsmatta och palmer

Kort sammanfattning

  • Hallucinationer kan ha medicinska, neurologiska, sömnrelaterade, substansrelaterade eller psykiatriska orsaker. De betyder inte automatiskt schizofreni.
  • Nya eller förändrade upplevelser behöver bedömas. Plötslig förvirring, risk för skada eller svår alkoholabstinens kräver akut hjälp.
  • Behandlingen beror på orsaken och kan omfatta medicinsk vård, läkemedelsgenomgång, psykologiskt stöd eller specialistpsykiatrisk behandling.

En hallucination är en sinnesupplevelse som uppstår utan att det finns en motsvarande källa i omgivningen. En person kan höra en röst när ingen talar, se en bild som andra inte ser eller uppleva en oförklarlig beröring, lukt eller smak. Upplevelsen kan kännas verklig även när personen förstår att den inte kommer från något i omgivningen. [2]

Hallucinationer beskriver en upplevelse, inte en diagnos. De kan förekomma i olika medicinska, neurologiska, sömnrelaterade och psykiatriska sammanhang. Förekomsten av hallucinationer räcker inte i sig för att fastställa schizofreni. Genom att förstå när de uppstår, vad som mer har förändrats och hur vardagen påverkas kan vårdpersonalen bedöma vad nästa steg bör vara. [3]

När ska du söka hjälp snabbt?

Kontakta vården snarast om hallucinationerna är nya, återkommer, är påfrestande eller förändras. Sök akut hjälp omedelbart vid plötslig förvirring, snabbt förvärrade symtom, svår agitation, tal som inte längre är begripligt, en avsikt att skada dig själv eller någon annan eller röster som uppmanar dig att skada dig själv eller någon annan. Ring det lokala larmnumret eller ta dig till en akutmottagning med hjälp av någon annan. Kör inte själv. [1], [4]

Hallucinationer efter att du slutat dricka alkohol eller minskat kraftigt kan vara ett tecken på svår abstinens och kräver akut vård. Om du kan vara beroende av alkohol ska du rådgöra med vården innan du försöker sluta tvärt. Abstinens är ett medicinskt tillstånd som kan behöva behandlas under övervakning. [9]

Olika typer av hallucinationer

Hallucinationer kan beröra ett eller flera sinnen. Exempel är: [2]

  • Hörselhallucinationer: att höra röster, musik eller andra ljud utan en yttre ljudkälla.
  • Synhallucinationer: att se former, ljus, föremål, personer eller scener som inte finns där.
  • Känselhallucinationer: att känna beröring eller rörelse på huden utan motsvarande kontakt.
  • Lukt- eller smakhallucinationer: att känna en lukt eller smak utan en motsvarande källa.

En ovanlig förnimmelse säger inte i sig vad orsaken är. Beskriv vad du märker i stället för att utgå från att det bevisar en viss sjukdom. Vårdpersonalen kan överväga andra förklaringar tillsammans med tidpunkten och eventuella samtidiga symtom. [2]

Vad är skillnaden mellan hallucinationer och vanföreställningar?

En hallucination handlar om sinnesupplevelser. En vanföreställning är en fast övertygelse som inte stämmer med verkligheten, till exempel att ett tv-program skickar privata meddelanden till en själv. De kan förekomma tillsammans vid psykos, men är olika upplevelser. Psykos innebär en bredare störning i hur en person tolkar verkligheten. Bedömningen omfattar därför tankar, beteende, stämningsläge och vardagsfunktion, liksom sinnesupplevelser. [3]

Vad kan orsaka hallucinationer?

Det finns ingen enda förklaring som gäller för alla. Omständigheterna spelar roll: om du är helt vaken, kroppsligt sjuk, tar ett nytt läkemedel, använder någon substans eller märker förändringar i syn, sömn eller stämningsläge. Flera möjliga orsaker kan behöva övervägas. [1]

Medicinska och neurologiska tillstånd

Hallucinationer kan förekomma vid tillstånd som epilepsi, Parkinsons sjukdom eller demens. Plötslig förvirring, som ibland kallas delirium, kan uppstå vid akut sjukdom eller andra medicinska problem. En person som plötsligt blir desorienterad, har svårt att vara uppmärksam eller inte kan tala tydligt behöver bedömas omedelbart, även om personen redan har en psykiatrisk diagnos. [2], [4]

Förändrad syn

En betydande synnedsättning kan leda till synhallucinationer som kallas Charles Bonnets syndrom. Personen kan se mönster, människor eller andra bilder och vet ofta att bilderna inte finns där på riktigt. Syndromet är inte i sig ett tecken på demens eller psykisk sjukdom. En bedömning behövs ändå för att kontrollera förklaringen och diskutera synvård och stöd. [5]

Sömn och uppvaknande

Korta upplevelser kan förekomma när du somnar eller vaknar. Sömnparalys kan innebära att du inte kan röra dig eller tala, samtidigt som du känner någons närvaro eller ett tryck. Upplevelserna betyder inte automatiskt att du har en psykossjukdom. Tala med vården om episoderna är återkommande eller skrämmande, om du har ihållande sömnighet på dagen eller om upplevelserna också förekommer när du är helt vaken. [6], [1]

Läkemedel, alkohol och andra droger

Vissa läkemedel och substanser kan bidra till hallucinationer. Berätta för den som gör bedömningen vad du tar, inklusive receptbelagda och receptfria produkter, och nämn förändringar som skett nyligen. Ändra inte ordinerad behandling på egen hand. Be förskrivaren bedöma om den kan bidra till symtomen. Alkoholabstinens kräver särskild försiktighet, eftersom det kan vara farligt att sluta tvärt om du är beroende. [1], [8], [9]

Psykiatriska tillstånd

Hallucinationer kan förekomma vid psykos som är förknippad med schizofreni, bipolär sjukdom eller svår depression. Varken hallucinationer eller en psykotisk episod betyder dock automatiskt schizofreni. En professionell bedömning ser till hela symtombilden och överväger också kroppsliga orsaker samt förklaringar kopplade till läkemedel och substanser. [3]

Vad händer vid en bedömning?

Vårdpersonalen frågar vad du upplever, när det började, hur ofta det händer och om du märker att upplevelsen skiljer sig från omgivningen. Du kan få frågor om sömn, stämningsläge, sjukdomar du nyligen haft, läkemedel, alkohol eller droger samt förändringar i relationer, arbete eller egenvård. Försök vara så konkret som möjligt. Du behöver inte hitta rätt diagnostiska ord innan du ber om hjälp. [7]

Du kan förbereda dig genom att anteckna när episoderna uppstår, om du håller på att somna eller är helt vaken och vad som förändrades ungefär när de började. Ta med en aktuell läkemedelslista. Om du vill kan någon du litar på hjälpa till att beskriva förändringar som hen har märkt. Bedömningen bör också ta hänsyn till hur påfrestande upplevelserna är och om någon är i omedelbar fara. [7]

Det finns inget enskilt test som fastställer psykos. Beroende på sjukdomshistorien och undersökningen kan vårdpersonalen ordna undersökningar av en möjlig medicinsk orsak eller en specialistbedömning. Undersökningar väljs för att besvara en klinisk fråga. Alla behöver inte samma uppsättning bildundersökningar eller tester. [7], [2]

Hur behandlas hallucinationer?

Behandlingen utgår från den bakomliggande förklaringen. Vård vid hallucinationer som är kopplade till synnedsättning kan till exempel inriktas på synen och praktiskt stöd, medan en akut kroppslig sjukdom behöver behandlas i sig. Det finns inget läkemedel som passar alla som upplever en hallucination. [5], [4]

När psykos har diagnostiserats kan behandlingen omfatta antipsykotiska läkemedel, psykologisk behandling och socialt stöd. Kognitiv beteendeterapi kan hjälpa personen att förstå och hantera påfrestande upplevelser, och insatser tillsammans med familjen kan underlätta kommunikation och sätt att hantera situationen. Vid val av läkemedel bör man väga in nytta, biverkningar och personens behov. Diskutera besvärande effekter med behandlingsteamet i stället för att avbryta behandlingen tvärt. [8]

Fråga hur utvecklingen ska följas upp och vad du bör göra om symtomen förändras. En vårdplan kan omfatta sömn, relationer, utbildning eller arbete, liksom själva upplevelserna. Den som får vård bör vara delaktig i besluten och i att sätta upp mål som är viktiga för personen. [3]

Att stödja någon som hallucinerar

Behåll lugnet, ge personen utrymme och använd ett enkelt och respektfullt språk. Lyssna på hur upplevelsen påverkar personen utan att argumentera eller påstå att du delar en sinnesupplevelse som du inte delar. Du kan till exempel säga: ”Jag hör inte det, men jag ser att du är rädd.” Fråga vad som skulle hjälpa och om personen har en vårdplan eller någon i vården som hen litar på. [10]

Om någon plötsligt blir förvirrad ska du stanna hos personen om det är säkert, försöka lugna hen och söka akut hjälp. Undvik att överväldiga personen med frågor. Försök inte hantera en omedelbar fara ensam. Behovet av hjälp beror på personens tillstånd och säkerhet, inte på stereotyper om människor som hör röster. [4], [8]

Frågor

Vanliga frågor

Betyder hallucinationer alltid schizofreni?

Nej. Hallucinationer kan ha flera förklaringar, och psykos kan i sig förekomma vid olika tillstånd. En diagnos bygger på en bredare bedömning av symtom, hälsa, läkemedel och omständigheter. [3]

Kan hallucinationer uppstå när man somnar?

Ja. Korta sinnesupplevelser kan förekomma kring insomnande och uppvaknande, ibland tillsammans med sömnparalys. Sök råd om de är återkommande, skrämmande, förknippade med uttalad sömnighet på dagen eller också uppstår när du är helt vaken. [6], [1]

Kan synnedsättning orsaka synhallucinationer?

Ja. Charles Bonnets syndrom kan uppstå efter en betydande synnedsättning och betyder inte i sig att personen har demens eller en psykisk sjukdom. Nya synupplevelser behöver ändå bedömas för att orsaken ska kunna fastställas. [5]

Ska jag sluta med ett läkemedel om jag tror att det orsakar hallucinationer?

Kontakta förskrivaren snarast för råd och berätta när symtomen började. Ändra inte och sluta inte med ordinerad behandling på egen hand. Sök akut vård om symtomen är svåra, om du plötsligt blir förvirrad eller om det finns risk för skada. [8], [4]

Är hallucinationer vid alkoholabstinens ett akut tillstånd?

Ja. Hallucinationer efter att man slutat dricka alkohol eller minskat mängden kan vara ett tecken på svår abstinens. Sök akut hjälp, särskilt vid förvirring, kraftiga skakningar eller ett krampanfall. Om du kan vara beroende av alkohol ska du få medicinskt stöd innan du försöker sluta tvärt. [9]

Hur kan jag hjälpa någon som hör röster?

Lyssna lugnt, bekräfta att upplevelsen är påfrestande och fråga vilket stöd personen skulle ha hjälp av. Undvik att argumentera om upplevelsen eller låtsas höra samma sak. Hjälp personen att kontakta sitt vårdteam. Kontakta akutsjukvården om det finns omedelbar fara. [10]

Redaktionellt underlag

Evidens och källor

Utvalda kliniska riktlinjer, sakkunniggranskad forskning och folkhälsokällor som används i den här artikeln.

02MedlinePlus, U.S. National Library of Medicine. Hallucinationer.Visa källa
03National Institute of Mental Health. Att förstå psykos.Visa källa
Visa alla 10 källorVisa färre källor
10Black Country Healthcare NHS Foundation Trust. Tidiga insatser vid psykos: närstående.Visa källa
Det här ingår
01

Kliniskt sammanhang

Tydlig information sätts in i ett sammanhang av komplex och samsjuklig problematik.

02

Individuella faktorer

Bedömningen är fortsatt avgörande eftersom behov och risker skiljer sig från person till person.

03

Nästa steg

Ett konfidentiellt samtal kan bidra till att klargöra den lämpligaste vägen framåt.

Osäker på var situationen passar in?

Ditt inskrivningsteam

Jil Moore
Jil MooreChef för klientrelationer
Cynthia Nakhle
Cynthia NakhleInskrivningsansvarig

Ett första konfidentiellt samtal kan bidra till att klargöra den samlade problematiken och om vår miljö är lämplig.

THE BALANCE
ETT FÖRSTA STEG

Frågor om vår behandling