Skydd vid psykisk ohälsa och beroende: att hitta tryggt stöd

Att söka vård för psykisk ohälsa eller beroende ska inte innebära att acceptera övergrepp, tvång, försummelse eller utnyttjande. Du har rätt till stöd som tar hänsyn till både din hälsa och din säkerhet. Den här guiden förklarar hur du kan ta upp oro, hitta oberoende hjälp och förstå skillnaden mellan behandling och skyddsinsatser. Om du eller någon annan befinner sig i omedelbar fara i USA, ring 911. För stöd vid självmordskris eller psykisk kris, ring eller skicka sms till 988. ^[1]

Vad skyddsarbete innebär vid psykisk ohälsa och beroende

Skyddsarbete innebär att uppmärksamma och agera vid övergrepp, försummelse, utnyttjande och hot mot en persons säkerhet. Inom vården i USA kan man i stället höra termer som barnskydd, skyddsinsatser för vuxna, stöd vid våld i nära relationer eller patientsäkerhet. Den praktiska frågan är om någon behöver skydd utöver behandling. Psykiatrisk vård ska inte förbise att någon far illa i hemmet, i en relation eller i en vårdmiljö. ^{[2], [3], [4]}

Exempel är hot, sexuellt tvång, att undanhålla nödvändig vård, ekonomiskt utnyttjande och att kontrollera tillgången till vård eller kontakten med andra människor. Den som orsakar skadan kan vara en partner, anhörig, omsorgsgivare eller yrkesutövare. En diagnos bevisar inte att övergrepp förekommer, men den ska inte heller användas för att avfärda en persons berättelse. Bedömningen behöver ta hänsyn till både hälsosymtom och omständigheter. ^{[4], [12]}

Den här guiden beskriver stödvägar i USA. NICE:s riktlinjer kommer från Storbritannien och ger stöd för kliniska principer, inte för juridiska slutsatser i USA. WHO:s vägledning ger ett internationellt ramverk. Lokala yrkesutövare måste bedöma frågor om anmälan, samtycke och skyldigheter att vidta skyddsåtgärder inom den berörda jurisdiktionen.

Omedelbar fara: när akut hjälp behövs

I USA ska du ringa 911 vid omedelbar fara eller ett medicinskt nödläge, exempelvis allvarlig skada, misstänkt överdos eller ett omedelbart hot om våld. Om någon riskerar att agera på självmordstankar eller inte kan hålla sig säker, sök akut bedömning. Vänta inte på ett planerat besök eller inskrivning i privat behandling. För stöd vid självmordskris, psykisk kris eller substansrelaterad kris, ring eller skicka sms till 988. ^[1]

Om det är säkert, be en person du litar på och som inte är delaktig i det som skadar dig att stanna hos dig medan hjälp ordnas. Konfrontera inte den som hotar dig och be inte en anhörig att ingripa fysiskt. Berätta för dem som kommer för att hjälpa om även barn, vuxna som är beroende av hjälp eller någon som behöver nödvändig vård är utsatta för risk. Specialiserat stöd kan hjälpa till att bedöma vilka nästa steg som är säkrare. ^{[3], [8]}

THE BALANCE är inte en akutverksamhet. Vår guide till krisstöd och säkerhet vid psykisk ohälsa ger ytterligare bakgrund, men att läsa en artikel ersätter inte en akut bedömning.

Att uppmärksamma oro utan att dra förhastade slutsatser

Ett behov av skydd kan bli tydligt genom ett mönster snarare än en enstaka händelse. En äldre person kan bli tillbakadragen, ha oförklarliga skador, sakna nödvändiga läkemedel eller få obetalda räkningar trots tillräckligt med pengar. Dessa tecken behöver uppmärksammas, men de fastställer inte i sig någon orsak. Hälso- och sjukvårdspersonal kan väga samman sjukdom, omsorgsbehov och möjlig utsatthet. ^[4]

Du kanske också märker att någon inte kan tala ostört, verkar rädd för att söka vård eller beskriver hot kopplade till behandlingsbeslut. Be om ett enskilt samtal i stället för att försöka bevisa vad som händer. Ett sätt att inleda är: 'Jag behöver prata om något som rör min säkerhet utan att personen som följer med mig är närvarande.' Klinisk personal bör tidigt uppmärksamma möjliga skyddsbehov och ge möjlighet till enskilda samtal. ^[12]

Skilj tydligt mellan observation och tolkning. Beskriv uteblivna besök eller ord du har hört i stället för att ställa en diagnos utan grund. Du behöver inte övervaka någon, fråga ut grannar eller samla bevis innan du kontaktar en lämplig yrkesutövare. ^{[4], [5]}

Barn och ungdomar som kan behöva skydd

Ett barns säkerhet kräver separata insatser även när den vuxna i hushållet får behandling. Psykisk sjukdom eller beroende hos en förälder innebär inte automatiskt att övergrepp eller försummelse förekommer. Oro uppstår när ett barns omsorg, tillsyn eller skydd brister. Ring 911 vid ett akut nödläge i USA. Kontakta annars den berörda delstatens barnskyddsmyndighet. Childhelp erbjuder vägledning via telefon eller sms på 1-800-422-4453. ^{[3], [5]}

Om ett barn berättar något oroande, lyssna lugnt och undvik upprepade eller ledande frågor. Bekräfta att det var rätt att berätta och att barnet inte bär ansvar för det som har hänt. Lova inte att hålla allt hemligt. Förklara på ett åldersanpassat sätt att du kan behöva hjälp av personer vars arbete är att skydda barnet. Överlåt den närmare utredningen till utbildade yrkesutövare. ^[5]

En barnläkare, skolans kontaktperson för skyddsfrågor eller en behandlare inom barnpsykiatrin kan hjälpa till att samordna lämpligt stöd. Vår guide till att hitta stöd för barns och ungdomars psykiska hälsa tar upp åldersanpassad vård. Det innebär inte att THE BALANCE tar emot minderåriga. Vid planering av behandling för vuxna bör trygga arrangemang för barn som är beroende av dem ingå. ^[5]

Vuxna som behöver skydd, inklusive äldre

Vuxna kan behöva skydd därför att någon annan utnyttjar deras beroende av bostad, pengar, läkemedel eller daglig omsorg. Äldre och personer med minnessvårigheter eller funktionsnedsättningar kan vara särskilt utsatta för övergrepp och försummelse. Skyddet bör ändå så långt det är möjligt värna varje persons rätt att komma till tals, i stället för att betrakta beroendet av hjälp som ett tillstånd för andra att fatta alla beslut. ^{[4], [6]}

Adult Protective Services kan bedöma oro för övergrepp, försummelse och utnyttjande som rör vuxna som omfattas av den aktuella delstatens kriterier för vilka som kan få stöd. För personer på vårdhem eller i andra former av långvarig vård och omsorg kan en ombudsman hjälpa till med frågor om brister i omsorgen. Vid omedelbar fara gäller fortfarande 911. En lokal yrkesutövare kan klargöra vilken myndighet som ansvarar när det är oklart vilka åldersgränser eller andra kriterier för rätt till stöd som gäller. ^[4]

Fråga hur personen kommunicerar, vilken hjälp personen behöver och vem personen litar på. Tolk, tillgänglig information eller kommunikationshjälpmedel kan göra det möjligt att delta på ett meningsfullt sätt. Vår guide till psykisk hälsa hos äldre tar upp vård och kognition utan att betrakta enbart ålder som bevis för oförmåga att fatta beslut. ^[6]

Vad en omsorgsfull klinisk bedömning bör omfatta

Bedömningen bör undersöka fysisk hälsa, aktuellt psykiskt lidande, substansbruk, läkemedel, självskada eller självmordstankar samt den berörda personens livssituation. Den bör också beakta om någon annan kontrollerar tillgången till vård och om barn eller vuxna som är beroende av hjälp påverkas. Vid det första mötet kan du berätta tillräckligt för att förklara säkerhetsproblemet utan att redogöra för hela din traumahistoria. ^{[2], [12], [13]}

För personer som har skadat sig själva avråder NICE från att använda riskpoäng eller övergripande kategorier som 'låg, medelhög, hög' för att förutsäga självmord eller avgöra tillgången till behandling. En behovsbaserad bedömning och en individuellt anpassad förståelse av säkerheten är mer användbara än en lugnande etikett. Den här rekommendationen gäller vård vid självskada, inte alla tänkbara bedömningar av skyddsbehov. ^[2]

Fråga vad som händer härnäst, vem som samordnar vården och hur brådskande remisserna är. Du kan be om en förklaring i hanterbara steg och be behandlaren kontrollera att du har förstått. En plan bör skilja mellan medicinsk behandling, stöd för psykisk hälsa, skyddsåtgärder och praktiska behov i stället för att behandla dem som utbytbara. ^{[8], [14]}

Samtycke, beslutsfattande och sekretess

Samtycke bör bygga på begriplig information och en verklig möjlighet att välja. En psykiatrisk diagnos, tidigare substansbruk eller ett beslut som andra ogillar visar inte i sig att beslutsförmågan är nedsatt. När en bedömning behövs bör klinisk personal beakta det specifika beslutet och de aktuella omständigheterna, inklusive kommunikationshinder och eventuella påtryckningar från andra. NICE:s vägledning om beslutsförmåga återspeglar brittisk lag, så vilka rättsliga befogenheter som gäller i USA måste kontrolleras lokalt. ^[6]

Innan du berättar kan du fråga: 'Vad omfattas av sekretess, vad kan ni behöva anmäla och vem skulle få information?' Anmälningsskyldigheter i USA varierar beroende på jurisdiktion och omständigheter. Vissa journaluppgifter från behandling av substansbrukssyndrom omfattas också av särskilda federala sekretesskydd enligt 42 CFR Part 2. Fråga vårdgivaren vilka skydd och undantag som gäller för dina journaluppgifter i stället för att anta att sekretessen är absolut. ^{[3], [7]}

Berätta för verksamheten om meddelanden, fakturor, tillgång till patientportalen eller kontakt med anhöriga skulle kunna utsätta dig för skada. Fråga vilka kommunikationslösningar verksamheten faktiskt kan erbjuda. Utgå inte från att en webbplats, ett frågeformulär eller en behandlingsförfrågan är osynlig för någon som övervakar din åtkomst. Planeringen för att skydda din integritet bör anpassas till dina omständigheter. ^[13]

Oberoende stöd och råd för den aktuella jurisdiktionen

Oberoende stöd kan vara till hjälp när du känner att du inte kan tala fritt med anhöriga eller en behandlingsverksamhet. En stödperson med inriktning på våld i nära relationer kan hjälpa till med säkerhetsplanering, hänvisning till boendelösningar och tillgång till lokala juridiska resurser. Ett patientombud eller en ombudsman för långvarig vård och omsorg har en annan roll. Fråga vem stödpersonen företräder och om personen är oberoende av den person eller organisation som din oro gäller. ^{[4], [8]}

I USA nås National Domestic Violence Hotline på 1-800-799-7233 eller genom att skicka START via sms till 88788. Använd ett kommunikationssätt som du bedömer som säkert. Du behöver inte konfrontera en förövare eller meddela att du söker råd. En specialist kan diskutera alternativ utan att kräva att du löser hela situationen omedelbart. ^{[3], [8], [13]}

Vid frågor om anmälningsskyldighet, rättsligt ställföreträdarskap, tvångsvård eller kontaktförbud, sök råd från en lokalt behörig yrkesutövare eller kvalificerad jurist. Om behandlingen berör en annan delstat eller ett annat land, fråga vilken jurisdiktion som gäller för respektive fråga. Den här artikeln kan inte avgöra dina juridiska rättigheter eller om en viss anmälan krävs. ^{[3], [6], [7]}

Att välja vård när psykisk ohälsa och substansbruk förekommer samtidigt

Säkerhetsfrågor och behandlingsbehov bör hanteras tillsammans. En person kan behöva vård för depression, traumarelaterade symtom och substansbruk och samtidigt behöva skydd mot utnyttjande. SAMHSA rekommenderar samordnad eller integrerad bedömning och behandling vid samtidig psykisk sjukdom och substansbrukssyndrom. Fråga hur vårdgivarna ska kommunicera och vem som säkerställer att skyddsfrågorna inte faller mellan stolarna vid remittering. ^[9]

En säker behandlingsplan måste också ta hänsyn till abstinens. Att plötsligt sluta med alkohol efter långvarig hög konsumtion kan orsaka allvarliga, ibland livshotande komplikationer. Svår förvirring, krampanfall eller hallucinationer kräver akut hjälp. Sök medicinsk bedömning i stället för att försöka genomföra avgiftning utan medicinsk övervakning eller följa ett nedtrappningsschema på nätet. ^[10]

Vården kan omfatta öppenvårdsbehandling, stabilisering på sjukhus eller behandling i en boendemiljö med lämpliga resurser. Vår europeiska guide som jämför privat behandling i boendemiljö med slutenvård på sjukhus förklarar skillnader i förutsättningar, men tillståndskrav och inskrivningskriterier i USA behöver bekräftas lokalt. Behandling som bygger på KBT kan hjälpa vissa vuxna som skadar sig själva, även om evidensen varierar mellan insatser och uppföljningsperioder. På sidan om KBT förklaras metoden; terapi ersätter inte skydd mot pågående övergrepp eller annan skada. ^{[10], [11]}

Familjens delaktighet och återhämtning efter en säkerhetsrisk

Familjens delaktighet är till hjälp endast när den är säker och lämplig. Fråga personen vem hen vill involvera och utgå inte från att den närmaste anhöriga är den tryggaste kontakten. En betrodd stödperson kan hjälpa till att boka besök, förklara praktiska hinder eller följa med till vården utan att styra samtalet. Vår guide till stöd för familjer vid psykisk ohälsa och beroende ger ytterligare bakgrund. ^{[6], [13]}

Planeringen för återhämtning bör omfatta både symtom och de förhållanden personen ska leva under. Det kan handla om samordnad uppföljning, hänvisning till trygga boendelösningar, tillförlitlig tillgång till läkemedel och fortsatt specialiserat stöd för att tillvarata personens intressen. Kom överens om vem som kan kontaktas om omständigheterna förändras. Vid oro för självskada bör en individuell säkerhetsplan tas fram gemensamt, inte betraktas som en garanti eller ett löfte om att aldrig få det svårt igen. ^{[2], [8], [9]}

Evidensen har begränsningar. Vissa rekommendationer om skydd bygger på etablerad praxis och expertkonsensus eftersom den direkta forskningen är begränsad. Ingen behandling garanterar säkerhet, och förbättrade symtom bevisar inte att övergrepp har upphört. Följ upp både den kliniska utvecklingen och de fortsatta skyddsbehoven, med oberoende medverkan när det behövs. ^{[11], [12]}