THE BALANCEhttps://thebalance.clinic/sv/resurser/psykisk-halsa/trauma-och-ptsd-psykisk-halsa/adhd-och-ptsd/

Schweiziska rötter. Internationell expertis. Personlig vård, med integritet och diskretion.

THE BALANCE

Konfidentiell rådgivning

Låt oss prata om ditt nästa steg.

Prata med vårt inskrivningsteam om behandling för dig eller någon som står dig nära.

Integritet och diskretion från det första samtalet.

Ditt inskrivningsteam

Jil Moore
Jil MooreChef för klientrelationer
Cynthia Nakhle
Cynthia NakhleInskrivningsansvarig
Ring vårt inskrivningsteam+41 44 500 5111 Skriv till oss på WhatsAppStarta ett samtal

Klinisk resurs

ADHD och PTSD

Både ADHD och PTSD har många utmärkande symtom, men flera av dem kan överlappa. [2] Här beskrivs sex vanligare symtom hos vuxna vid ADHD respektive trauma som kan förekomma vid båda tillstånden.

Kliniskt granskad avDr. Sarah Boss, MD
Stenhus med pool, gräsmatta och palmer

Det är vanligt att yrkesverksamma inom psykisk hälsa feltolkar symtom och blandar ihop två likartade diagnoser. Problemet är särskilt utbrett vid tillstånd med en mer komplex symtombild, som uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet (ADHD). Många har exempelvis blandat ihop ångestsymtom med ADHD-symtom eller felaktigt diagnostiserat en bakomliggande inlärningssvårighet som ADHD. Det som gör frågan mer komplicerad är att ADHD kan förekomma samtidigt med nästan alla kända psykiatriska tillstånd.

Posttraumatiskt stressyndrom, eller PTSD, är kanske den differentialdiagnos som är svårast för yrkesverksamma inom psykisk hälsa att skilja från eller behandla parallellt med ADHD som ett samtidigt förekommande tillstånd. [1]Den betydande överlappningen mellan de båda tillstånden kan förvirra även erfarna behandlare och göra det svårt att urskilja skillnaderna. Missuppfattningar om båda tillstånden bidrar dessutom till förvirringen.

När ADHD och PTSD jämförs, eller när en kombination av båda misstänks, är det viktigt att närma sig varje fall med ett öppet sinne och en beredskap att överväga alla möjligheter. Ökad kunskap om överlappningen mellan ADHD och PTSD är också avgörande för att uppmärksamma problem i tid och möjliggöra effektivare behandling.

Både ADHD och PTSD har många utmärkande symtom, men flera av dem kan överlappa. [2] Nedan beskrivs sex vanligare symtom hos vuxna vid ADHD respektive trauma som kan förekomma vid båda tillstånden och leda till sammanblandning eller feldiagnostik:

Sömnproblem

Personer med ADHD har ofta svårt att somna eller att sova sammanhängande. En del kan också ha svårt att vakna om de väl har lyckats somna. Det främsta problemet bakom dessa sömnsvårigheter är att de har svårt att varva ned och slappna av, både mentalt och kroppsligt. Den sömnbrist som följer kan förvärra ADHD-symtomen avsevärt.

Personer med PTSD rapporterar också ofta insomni och andra sömnstörningar, främst på grund av symtom som mardrömmar. Precis som vid ADHD förvärras symtomen av dålig eller otillräcklig sömn.

Koncentrationssvårigheter

PTSD och ADHD kan orsaka svårigheter med koncentration och fokus, men orsakerna kan skilja sig åt. Svårigheter med exekutiva funktioner, såsom bristande fokus, är en central del av symtombilden vid ADHD och kan göra det svårt att koncentrera sig på vardagliga aktiviteter. Ibland kan det också vara svårt att flytta uppmärksamheten från en uppgift till en annan.

Posttraumatiskt stressyndrom ger däremot upphov till påträngande tankar och ångest, som båda kan försämra koncentrationen. Allt som påminner personen om tidigare trauman, däribland lukter, ljud och starka känslor, kan utlösa dessa symtom.

Negativ självbild

Både komplex PTSD och ADHD hos vuxna kan påverka självkänslan. Utmaningarna vid ADHD kan vara svåra att hantera och skapa problem inom olika delar av livet. Personen kan exempelvis ofta hamna i svårigheter på arbetet eller i skolan och känna att hen inte passar in. Att ständigt behöva kämpa med sådant som verkar enklare för jämnåriga kan leda till negativa känslor inför den egna personen.

PTSD är också känt för att orsaka liknande problem med självkänslan. Tillståndet kan göra att personer som överlevt trauma utvecklar överdrivet negativa föreställningar om sig själva och tror att de förtjänade det de utsattes för. PTSD kan också få dem att känna sig skadade eller ansvariga för det de tvingades genomleva.

Risktagande eller impulsivitet

Personer med ADHD har ofta svårt med självkontrollen. Impulsiva beteenden kan leda till riskfyllda situationer eller självdestruktiva handlingar. PTSD kan också få en person att agera vårdslöst, vilket kan likna den impulsivitet som ses vid ADHD. Personer med bakomliggande trauma kan agera riskfyllt när de upplever att tiden inte räcker till eller när något utlöser en traumareaktion. Det skapar en panikartad situation som gör det ännu svårare att kontrollera farliga impulser. [3]

Svårigheter med känsloreglering

Personer med ADHD kan ha svårt att hantera sina känslor. Ofta kan känslorna upplevas starkare eller vara längre än hos andra, vilket kan påverka vardagen. Personer med PTSD möter liknande svårigheter med känsloreglering. Eftersom PTSD kan ge episoder av nedstämdhet, ångest, ilska och självmordstankar kan det vara svårt att förväxla detta med svårigheter med känsloreglering till följd av ADHD.

Minnesproblem

Svårigheter med arbetsminnet innebär att personer med ADHD kan ha svårt att ta till sig ny information och hålla kvar den tillräckligt länge för att kunna använda den effektivt. Dessa problem kan också förekomma hos personer med PTSD, och stressen från det bakomliggande traumat kan påverka arbetsminnet negativt. Personer med PTSD har dessutom många påträngande minnen och återkommande flashbacks, som kan störa tidsuppfattningen och försämra minnet ytterligare.

Utöver den möjliga överlappningen av symtom mellan ADHD och PTSD finns flera tydliga skillnader som behandlare kan använda för att skilja tillstånden åt.

Skillnader i debut och utveckling

Tidpunkten då symtomen utvecklas är en avgörande skillnad som experter använder för att skilja symtom vid PTSD från symtom vid ADHD.

  • ADHD: Tillståndet börjar vanligtvis under barndomen, och symtomen brukar bli märkbara före 12 års ålder. Tillståndet är långvarigt och kvarstår hos många i vuxen ålder. [4]
  • PTSD: Tillståndet kan utvecklas i alla åldrar efter att personen utsatts för trauma. Symtomen behöver inte märkas omedelbart utan kan ibland uppträda månader eller år efter den utlösande händelsen.

Bakomliggande orsaker

De bakomliggande orsakerna till ADHD och PTSD kan skilja sig åt i grunden.

  • ADHD: Det är främst en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning med en betydande genetisk komponent. Forskning med hjärnavbildning har visat betydande skillnader i funktion och struktur i de hjärnområden som reglerar impulskontroll, exekutiva funktioner och uppmärksamhet.
  • PTSD: Som traumarelaterat tillstånd är PTSD ett resultat av ett samspel mellan genetiska, miljömässiga och psykologiska faktorer. Tillståndet har också samband med förändringar i särskilda hjärnområden som bearbetar rädsla, såsom hippocampus och amygdala. [5]

Symtomgrupper

Även om ADHD och PTSD delar många symtom och uttryck kan de specifika symtomgrupperna skilja sig avsevärt åt.

  • ADHD: Tillståndet omfattar en triad av impulsivitet, hyperaktivitet och ouppmärksamhet.
  • PTSD: Tillståndet kännetecknas av undvikande, påträngande återupplevande, förändrad reaktivitet och överspändhet samt negativ påverkan på stämningsläge och kognition.

De olika symtomgrupperna vid ADHD och PTSD tyder på att olika mekanismer och processer ligger bakom respektive tillstånd.

Forskning har visat att ADHD och PTSD kan förekomma samtidigt, särskilt hos personer som utsatts för omfattande trauma. Det gäller bland annat militär personal, personer som överlevt övergrepp och personer som varit med om allvarliga olyckor. När båda tillstånden förekommer samtidigt kan diagnostik och behandling bli avsevärt mer komplicerade.

ADHD och PTSD: gemensamma riskfaktorer

Flera riskfaktorer kan öka risken för att ha både PTSD och ADHD. Dessa omfattar:

  • Genetisk sårbarhet: Det finns belägg som tyder på att psykiatriska tillstånd i familjen kan öka risken för att en person har både ADHD och PTSD. Genetiska studier har också bekräftat flera variationer som gör denna samtidiga förekomst mer sannolik.
  • Miljörelaterade stressfaktorer: Tidig exponering för trauma, stress eller andra negativa upplevelser under barndomen kan öka risken för att utveckla PTSD och ADHD. Dessa faktorer kan påverka hjärnans utveckling och funktion och leda till att symtom uppstår.

Komplex PTSD och ADHD: klinisk betydelse

När ADHD och PTSD överlappar anpassas behandlingen för att hantera båda tillstånden tillsammans:

  • Diagnostik: En ingående klinisk bedömning blir avgörande för att skilja ADHD från PTSD. Processen omfattar ofta anamnes, symtomskattning och neuropsykologisk testning.
  • Integrerad behandling: Det finns lyckligtvis många behandlingsstrategier för att hantera svårigheter kopplade till ADHD och PTSD. Exempel är desensibilisering och bearbetning genom ögonrörelser (EMDR) och traumafokuserad KBT. Målet är att hantera symtomen vid båda tillstånden och samtidigt förbättra den övergripande funktionsförmågan och livskvaliteten.

Det kan vara mycket svårt att skilja PTSD från ADHD på grund av den betydande överlappningen av symtom. Följande aspekter kan dock ge behandlare vägledning till rätt diagnos:

  • Sammanhang och tidsförlopp: ADHD-symtom förekommer vanligtvis från tidig ålder och är bestående över tid. PTSD kan däremot börja när som helst efter en traumatisk händelse. Att kartlägga symtomens tidsförlopp och sammanhang kan därför hjälpa kliniker att ställa diagnos.
  • Samsjuklighet: Vid diagnostik är det viktigt att ta hänsyn till andra samtidiga tillstånd, såsom depression, ångest och andra traumarelaterade tillstånd. Dessa kan komplicera den samlade kliniska bilden och kräva integrerade behandlingsprogram.

När ADHD döljs bakom komplex PTSD behövs en lämplig behandling som tar hänsyn till båda tillstånden.

Läkemedelsbehandling

Läkemedel är nödvändiga vid behandling av ADHD, PTSD och båda tillstånden tillsammans.

  • ADHD: Centralstimulerande läkemedel, såsom amfetaminer och metylfenidat, används ofta för att hålla symtomen under kontroll. Ibland kan även icke-centralstimulerande läkemedel, såsom guanfacin och atomoxetin, vara effektiva. [6]
  • PTSD: Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI), såsom paroxetin och sertralin, är ofta till hjälp vid behandling av ångest och depression. Andra läkemedel, som prazosin, kan ibland förskrivas för att hantera mardrömmar och sömnproblem.

Psykoterapeutiska insatser

Psykoterapeutiska insatser utgör grunden i behandlingen och kan omfatta följande vid både ADHD och PTSD:

  • Desensibilisering och bearbetning genom ögonrörelser: Denna terapi, förkortad EMDR, hjälper patienter att minska den känslomässiga påverkan från traumatiska minnen genom bearbetning. EMDR har varit särskilt effektivt vid PTSD men kan också ge stöd till personer med bakomliggande ADHD-symtom. [7]
  • Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi: TF-KBT har utvecklats för att hjälpa personer att bearbeta traumatiska minnen och hantera tillhörande symtom. [8]
  • Färdighetsträning & beteendeterapi: Detta omfattar föräldraträning, KBT och social färdighetsträning för att hantera ADHD. Behandlingarna kan individanpassas och inkludera traumamedvetna arbetssätt för att hantera båda tillstånden samtidigt.

Integrativa strategier

Utöver läkemedel och psykoterapi rekommenderar experter integrativa strategier som komplement för att förbättra behandlingsresultaten. Dessa kan omfatta:

  • Psykoedukation: Det är avgörande att ge patienter och närstående kunskap om PTSD och ADHD. Förståelse för tillstånden kan minska stigma, främja en stödjande miljö och förbättra strategier för att hantera svårigheter. Psykoedukation kan också hjälpa personer att aktivt och motiverat delta i sin behandling.
  • Medveten närvaro & stressreduktion: Övningar i medveten närvaro, såsom yoga, meditation och andningsövningar, kan ha en gynnsam inverkan på symtom vid PTSD och ADHD. Dessa metoder kan hjälpa personer att förbättra koncentrationen och känsloregleringen samt hantera stress. Exempelvis kan mindfulnessbaserad kognitiv terapi och mindfulnessbaserad stressreduktion vara särskilt hjälpsamma vid depression och ångest som ofta förekommer vid ADHD och PTSD.

ADHD och PTSD är kroniska tillstånd som kräver fortlöpande behandling och stöd. Följande aspekter kan bidra till att hålla symtomen under kontroll på längre sikt:

  • Regelbunden uppföljning: Regelbundna återbesök hos vårdpersonal kan hjälpa till att följa symtom, läkemedlens effekt och eventuella nya problem.
  • Att stärka motståndskraften: Att utveckla nya strategier för att hantera svårigheter, skapa ett stödjande nätverk och förbättra problemlösningsförmågan är avgörande för att hantera både ADHD och PTSD effektivt.
  • Anpassning av behandlingsplaner: Behandlingsplaner måste vara flexibla och kunna anpassas till förändrade behov. Detta är viktigt eftersom symtomen kan förändras när en person går igenom olika skeden i livet.
  • Att främja välbefinnande: Uppmuntra aktiviteter som stärker välbefinnandet, såsom fritidsintressen, fysisk träning och sociala aktiviteter, för att förbättra psykisk hälsa och livskvalitet.

Att välja ett program som bygger på en terapeutisk gemenskap är det bästa sättet att hantera ADHD och PTSD både i det akuta skedet och på lång sikt. Våra heltäckande program kan på bästa möjliga sätt hjälpa personer som kämpar med ett av tillstånden eller båda samtidigt och stödja långsiktig återhämtning.

Att förstå skillnaderna och likheterna mellan ADHD och PTSD är avgörande för effektiv diagnostik och behandling av båda tillstånden. Även om de delar många symtom skiljer sig deras symtomgrupper och bakomliggande orsaker åt. Tillstånden kan ändå lätt blandas ihop, framför allt eftersom de kan förekomma samtidigt. Effektiv behandling för personer som har både PTSD och ADHD omfattar en kombination av psykoterapi, läkemedel och andra stödjande insatser. Stöd från omgivningen och familjens delaktighet är hörnstenar i återhämtningen. Därför väljer många personer med dessa tillstånd rehabiliteringsprogram som bygger på en terapeutisk gemenskap. Våra program har ett empatiskt helhetsperspektiv för att hjälpa deltagarna att hantera utmaningarna vid PTSD och ADHD och främja återhämtning, motståndskraft och ett meningsfullt liv.

Frågor

Vanliga frågor

Kan PTSD orsaka ADHD?
PTSD och ADHD kan förekomma samtidigt och medföra liknande svårigheter, såsom nedsatt koncentration, rastlöshet och sömnproblem. Ett samband mellan dem bevisar inte att PTSD orsakar ADHD. ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning där barndomshistoriken ingår i utredningen. Traumarelaterade förändringar i uppmärksamheten behöver bedömas noggrant och ska inte automatiskt ges en annan diagnostisk beteckning. NIMH:s information om ADHD.
Hur kan ADHD och PTSD påverka funktionsförmågan i vardagen?
ADHD kan orsaka svårigheter med organisation, koncentration, impulsivitet och tidsplanering, vilket direkt påverkar det sociala livet, arbetslivet och studierna. PTSD leder däremot till undvikandebeteenden, påträngande minnen, sömnstörningar, känslomässiga svårigheter och nedsatt koncentration, vilket kan påverka arbete, relationer och vardagliga aktiviteter.
När bör jag misstänka att ADHD och PTSD förekommer samtidigt?
Bestående förändringar i uppmärksamhet, sömn, stämningsläge eller vardaglig funktionsförmåga är skäl att söka en bedömning. Överlappande symtom räcker inte i sig för att fastställa två diagnoser. En kliniker kan undersöka utvecklingshistorik, traumaexponering, symtomens tidsförlopp, läkemedel, substansbruk och andra möjliga förklaringar.
Vad kommer först: PTSD eller ADHD?
Det finns ingen ordningsföljd som gäller för alla. ADHD-symtom börjar under utvecklingsåren, även om tillståndet kan upptäckas senare. PTSD utvecklas efter en traumatisk upplevelse som uppfyller diagnosens traumakriterium. En person kan ha haft ADHD länge före traumat, eller ha traumarelaterade symtom som liknar ADHD. Åldern vid diagnos visar inte nödvändigtvis när symtomen började. NIMH: ADHD; WHO: PTSD.

Redaktionellt underlag

Evidens och källor

Utvalda kliniska riktlinjer, sakkunniggranskad forskning och folkhälsokällor som används i den här artikeln.

01National Center for Biotechnology Information. (u.å.). Posttraumatiskt stressyndrom – StatPearls – NCBI Bookshelf.Visa källa
02Koenen, K. C., Ratanatharathorn, A., Ng, L., McLaughlin, K. A., Bromet, E. J., Stein, D. J., Karam, E. G., Meron Ruscio, A., Benjet, C., Scott, K., Atwoli, L., & Kessler, R. C. (2017). Posttraumatiskt stressyndrom i World Mental Health Surveys. Psychological Medicine, 47(13), 2260–2274. Hämtad 5 februari 2026 från PubMedVisa källa
03National Center for Biotechnology Information. (u.å.). ADHD – StatPearls – NCBI Bookshelf.Visa källa
Visa alla 20 källorVisa färre källor
04National Center for PTSD. (u.å.). PTSD och sömn. Hämtad 5 februari 2026 från U.S. Department of Veterans Affairs webbplatsVisa källa
05American Psychiatric Association. (2013). ADHD. I Diagnostic and statistical manual of mental disorders (5:e uppl.). American Psychiatric Publishing.
06National Institute of Mental Health. (u.å.). Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).Visa källa
07National Health Service. (u.å.). Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).Visa källa
08Centers for Disease Control and Prevention. (2024). Data och statistik om ADHD.Visa källa
09American Psychiatric Association. (u.å.). Vad är posttraumatiskt stressyndrom?Visa källa
11MedlinePlus. (u.å.-a). Posttraumatiskt stressyndrom. Hämtad 5 februari 2026 från MedlinePlus webbplatsVisa källa
12Department of Veterans Affairs & Department of Defense. (2023). VA/DoD:s kliniska riktlinje för behandling av posttraumatiskt stressyndrom och akut stressyndrom. Hämtad 5 februari 2026 från U.S. Department of Veterans Affairs webbplatsVisa källa
13Kessler, R. C., Adler, L., Barkley, R., Biederman, J., Conners, C. K., Demler, O., Faraone, S. V., Greenhill, L. L., Howes, M. J., Secnik, K., Spencer, T., Ustun, T. B., Walters, E. E., & Zaslavsky, A. M. (2006). Förekomst av och faktorer förknippade med ADHD hos vuxna i USA: resultat från National Comorbidity Survey Replication. American Journal of Psychiatry, 163(4), 716–723. Hämtad 5 februari 2026 från PubMedVisa källa
14National Health Service. (u.å.-a). ADHD. Hämtad 5 februari 2026 från NHS webbplatsVisa källa
15Bisson, J. I., Cosgrove, S., Lewis, C., & Roberts, N. P. (2015). Posttraumatiskt stressyndrom. BMJ, 351, h6161. Hämtad 5 februari 2026 från BMJVisa källa
16National Institute of Mental Health. (u.å.-b). ADHD. Hämtad 5 februari 2026 från National Institute of Mental Healths webbplatsVisa källa
18van der Kolk, B. A. (2014). Posttraumatiskt stressyndrom: kroppen håller räkningen. Hämtad 5 februari 2026 från National Center for Biotechnology Informations webbplatsVisa källa
19Faraone, S. V., Banaschewski, T., Coghill, D., Zheng, Y., Biederman, J., Bellgrove, M. A., Newcorn, J. H., Gignac, M., Al Saud, N. M., Manor, I., Rohde, L. A., Yang, L., Cortese, S., Almagor, D., Stein, M. A., Albatti, T. H., Aljoudi, H. F., Alqahtani, M. M. J., Asherson, P., … Wang, Y. (2021). World Federation of ADHD:s internationella konsensusuttalande: 208 evidensbaserade slutsatser om tillståndet. Neuroscience & Biobehavioral Reviews, 128, 789–818. Hämtad 5 februari 2026 från PubMedVisa källa
20National Institute for Health and Care Excellence. (2018). ADHD: diagnostik och behandling. Hämtad 5 februari 2026 från NICE:s webbplatsVisa källa
Det här ingår
01

Kliniskt sammanhang

Tydlig information sätts in i ett sammanhang av komplex och samsjuklig problematik.

02

Individuella faktorer

Bedömningen är fortsatt avgörande eftersom behov och risker skiljer sig från person till person.

03

Nästa steg

Ett konfidentiellt samtal kan bidra till att klargöra den lämpligaste vägen framåt.

Osäker på var situationen passar in?

Ditt inskrivningsteam

Jil Moore
Jil MooreChef för klientrelationer
Cynthia Nakhle
Cynthia NakhleInskrivningsansvarig

Ett första konfidentiellt samtal kan bidra till att klargöra den samlade problematiken och om vår miljö är lämplig.

THE BALANCE
ETT FÖRSTA STEG

Frågor om vår behandling