Att bevittna eller uppleva ett trauma kan lämna spår för livet. Ibland handlar traumat om en enstaka händelse, medan det i andra fall kan vara något som pågår över tid. Att drabbas av ett sådant tillstånd kan göra oss psykiskt sårbara och påverka livet på många sätt. PTSD är ett medicinskt erkänt tillstånd som kan uppstå efter en traumatisk upplevelse. PTSD, eller posttraumatiskt stressyndrom, är en medicinskt erkänd psykiatrisk sjukdom. Dess mer komplexa form har på senare tid också börjat erkännas och kallas komplex PTSD. I den här artikeln går vi igenom de två psykiska tillstånden.
Trauma kan ha en djupgående inverkan på livet. Efter en traumatisk händelse kan man känna sig på helspänn och uppleva stark sorg, skuld och rädsla. Komplex posttraumatisk stress har symtom som överlappar dem vid posttraumatiskt stressyndrom. PTSD och komplex PTSD (CPTSD) är båda ångestsyndrom som har sitt ursprung i traumatiska händelser. I grunden är komplex PTSD en mer omfattande form av PTSD. Det kan ta flera år innan symtomen blir tydliga, men de kan fortlöpande påverka barnets eller den vuxnes personlighet och beteende.
PTSD orsakar stark ångest och rädsla samt andra besvärande symtom. PTSD kan ofta uppstå efter en svår händelse, exempelvis ett dödsfall i familjen, en bilolycka, en jordbävning eller sexuella trakasserier. När traumat upprepas eller pågår över tid klassificeras tillståndet som komplex posttraumatisk stress. Både CPTSD och PTSD skapar känslor av ångest, ilska och rädsla trots att den traumatiska händelsen ligger i det förflutna. Även om de två tillstånden verkar likna varandra finns det vissa skillnader mellan CPTSD och PTSD.
Vad är TMS-behandling och vilka fördelar har den?
PTSD orsakas av att man bevittnar eller upplever en mycket traumatisk händelse i livet. Vanliga händelser som kan utlösa PTSD är bilolyckor, sexuellt våld, krig, naturkatastrofer, att utsättas för terrorism, en närståendes död eller någon annan allvarlig händelse som orsakar skada eller sjukdom. Händelser som ofta kan orsaka CPTSD är övergrepp, omsorgssvikt, att bli övergiven, våld i nära relationer, tortyr eller kidnappning, att leva under krig och liknande. Vanligtvis är det händelser som pågår eller bevittnas under en längre tid.
Som nämnts uppstår PTSD efter en traumatisk händelse. Personen kan sedan reagera starkt och få plågsamma symtom när något liknande inträffar eller när personen påminns om den specifika händelsen. Här ligger den mest grundläggande skillnaden mellan de två tillstånden. Komplex PTSD innefattar trauma som pågår och/eller kan upprepas ofta. Exempel på sådant som kan ligga bakom CPTSD är prostitution, långvariga fysiska övergrepp, omsorgssvikt under barndomen, våld i nära relationer och människohandel.
PTSD kan uppstå hos en person som har varit med om en trafikolycka, våldsamma trakasserier och/eller överfall eller svår kroppslig sjukdom. Det kan även drabba mödrar efter en förlossning. Efter var och en av dessa händelser kan PTSD uppstå antingen omedelbart eller först efter veckor, månader eller år. Naturligtvis utvecklar inte alla PTSD efter en svår händelse. En av tre personer riskerar att utveckla PTSD efter en traumatisk händelse. Vissa drabbas alltså av PTSD medan andra inte gör det. Orsaken till denna skillnad är ännu inte klarlagd. Kvinnor löper också större risk än män att utveckla PTSD.
Komplex PTSD är vanligtvis en följd av barndomstrauma, till skillnad från PTSD, som kan uppstå på grund av en händelse i vilket skede av livet som helst. Dessutom är det mer sannolikt att komplex PTSD snarare än PTSD utvecklas om traumat inträffade i tidig ålder och orsakades av någon närstående, till exempel en omsorgsperson, särskilt någon som personen träffar regelbundet. CPTSD blir sannolikt allvarligare om personen var ensam när den traumatiska händelsen inträffade, om den som orsakade traumat fortfarande har kontakt med personen och om traumat pågick under lång tid.
PTSD identifierades också tidigare än CPTSD, närmare bestämt 1980. Psykologer har dragit slutsatsen att PTSD uppstår efter en traumatisk händelse, medan komplex PTSD uppstår efter upprepad utsatthet för trauma, som också kan vara långvarigt eller pågående.
Symtom vid PTSD är bland annat skrämmande återupplevanden, mardrömmar, skuldkänslor och en känsla av isolering. Personen kan också ha sömnsvårigheter och svårt att hålla koncentrationen. Dessa till synes harmlösa symtom är tillräckligt allvarliga för att skapa hinder i vardagen.
Symtomen vid komplex PTSD innefattar också skam- och skuldkänslor samt koncentrationssvårigheter, men därutöver tillkommer symtom som känslomässig instabilitet och svårigheter att reglera känslor, att dra sig undan från vänner och familj och ha svårigheter i relationer, magont, yrsel och bröstsmärtor. Misstro är ett annat symtom, liksom känslor av hopplöshet – dessa är några av de ytterligare symtom på en negativ självbild som personen utvecklar.
Komplex PTSD kan också leda till självmordstankar och destruktiva beteenden, som att söka tröst i droger, alkohol och självskada. En känsla av frånkoppling från sig själv och omvärlden kan också uppstå. Det kan göra att personen glömmer sitt trauma samtidigt som de förödande symtomen finns kvar. Ett barn med komplex PTSD kan få problem med självförtroendet och genomgå stora beteendeförändringar. Barnet kan också gradvis dra sig undan från andra och sluta lita på dem och i stället finna lugn i isolering.
Läs också: Psykolog jämfört med psykiater
Komplex PTSD har större psykologisk och utvecklingsmässig påverkan än PTSD, och följderna av CPTSD är därför betydligt mer långvariga och varierande. Det beror på att barndomsupplevelser, särskilt sådana som är frekventa och återkommande, exempelvis pågående övergrepp, påverkar en person betydligt allvarligare än sådant som bara inträffar en gång, exempelvis en bilolycka. Påverkan på livet är så stor att CPTSD till och med kan göra en person helt likgiltig inför och ointresserad av sådant som tidigare varit betydelsefullt, såsom egna övertygelser, värderingar och religion.
Vid diagnostik sammanför diagnosmanualen Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM) symtomen vid PTSD och CPTSD, trots att CPTSD har allvarligare symtom och symtomen vid PTSD är mer grundläggande och inte återspeglar den verkliga intensiteten i symtomen vid CPTSD.
Slutligen kräver både komplex posttraumatisk stress och posttraumatiskt stressyndrom professionell uppmärksamhet, vägledning och stöd. Av uppenbara skäl kräver dock komplex PTSD mer omfattande, intensiva och täta behandlingssessioner än behandlingssessioner vid PTSD.
Behandlingen vid CPTSD och PTSD är likartad. Fysioterapi, läkemedel eller en kombination av de två används för att behandla personer med PTSD. Att gå i terapi kan ge större insikt i traumat och kan hjälpa personen att bearbeta det. Det kan också stärka förmågan att hantera svårigheter och hjälpa till att identifiera de verktyg som behövs för att lindra symtomen.
Slutenvårdsbehandling vid PTSD och trauma
Läkemedel som antidepressiva kan vara till hjälp för att hantera symtomen. En skillnad i behandlingen är att personer med CPTSD kan behöva längre tid för återhämtning och kan behöva långvarig terapi.
