THE BALANCEhttps://thebalance.clinic/sv/resurser/psykisk-halsa/trauma-och-ptsd-psykisk-halsa/bryta-traumaband/

Schweiziska rötter. Internationell expertis. Personlig vård, med integritet och diskretion.

THE BALANCE

Konfidentiell rådgivning

Låt oss prata om ditt nästa steg.

Prata med vårt inskrivningsteam om behandling för dig eller någon som står dig nära.

Integritet och diskretion från det första samtalet.

Ditt inskrivningsteam

Jil Moore
Jil MooreChef för klientrelationer
Cynthia Nakhle
Cynthia NakhleInskrivningsansvarig
Ring vårt inskrivningsteam+41 44 500 5111 Skriv till oss på WhatsAppStarta ett samtal

Klinisk resurs

Så bryter man ett traumaband

För att bättre förstå vad ett traumaband innebär kan man föreställa sig en plågsam relation med våld och övergrepp, avbruten av korta stunder av positiv förstärkning. I en sådan relation finns en stark anknytning mellan förövaren och den som utsätts.

Kliniskt granskad avDr. Sarah Boss, MD
Stenhus med pool, gräsmatta och palmer

I en relation präglad av våld och övergrepp kan det verka som det enda förnuftiga valet att lämna sin partner. Ändå upplever många utsatta att det är omöjligt att ta sig ur en destruktiv relation. Varför verkar det vara så svårt att avsluta en sådan relation, och varför återvänder vissa gång på gång?

Om du någon gång har undrat varför människor inte lämnar smärtsamma relationer trots det trauma de orsakar, är det viktigt att känna till begreppet traumabindning. Den här artikeln belyser traumabindning, vanliga tecken och hur man kan ta sig ur den med professionell hjälp och egna insatser.

För att bättre förstå vad ett traumaband innebär kan man föreställa sig en plågsam relation med våld och övergrepp, avbruten av korta stunder av positiv förstärkning. I en sådan relation finns en stark anknytning mellan förövaren och den som utsätts. Relationer med traumaband kännetecknas av återkommande dramatiska upp- och nedgångar och är komplicerade och svåra att leva i. För att klara sig utvecklar den utsatta ofta en stark uppmärksamhet på allt som förövaren säger, vill eller gör. Detta långvariga och intensiva fokus på förövaren gör att många som överlevt trauma till slut förlorar kontakten med sig själva, sina värderingar och sina behov.

För att upprätthålla traumabandet och få kontroll över den utsatta kan förövaren använda en eller flera av följande metoder:

Skrämsel

Det innebär att göra eller säga sådant som väcker rädsla hos den utsatta, till exempel att förstöra saker eller visa upp vapen.

Psykiskt våld

Detta omfattar förolämpningar, förödmjukelser, kritik, gaslighting och psykologisk manipulation. Ett exempel är att förvränga ord eller fakta så att den utsatta börjar tvivla på sina upplevelser och minnen.

Isolering

Detta innebär att avskärma den utsatta från familj, vänner och andra former av stöd.

Skuldbeläggning, förringande och förnekande

Förövaren avfärdar, förringar eller förnekar den utsattas upplevelser och känslor och säger ständigt att personen förtjänade övergreppen.

Beslutsfattande

Förövaren fattar ensam alla viktiga beslut utan att låta den utsatta komma till tals.

Ekonomiskt våld

Förövaren kontrollerar all ekonomi, och den som utsätts har ingen ekonomisk frihet.

Tvång och hot

Förövaren hotar ständigt med våld mot den utsatta och dennes närstående. Förövaren kan också hota med självmord för att få den utsatta att göra som förövaren vill.

Det är ofta svårt för personer som överlevt trauma att känna igen tecken på traumabindning. Vanligtvis är det deras närstående som först uppmärksammar dessa tecken och berättar om dem för den utsatta.

Här är några av de vanligaste tecknen på traumabindning:

  • Att ha symtom på posttraumatiskt stressyndrom
  • Att förneka övergreppen eller rättfärdiga dem genom att tro att man förtjänar dem
  • Att hålla med om och acceptera förövarens synsätt
  • Att utveckla ett starkt känslomässigt band till förövaren trots det trauma personen orsakar
  • Att vara överdrivet fokuserad på förövarens behov och önskemål
  • Att känna tacksamhet för små vänliga handlingar från förövaren
  • Att se alla som uppmuntrar en att lämna relationen som fiender
  • Att handla i strid med sina egna värderingar enbart för att blidka den våldsutövande partnern
  • Att ha svårt att lämna relationen med traumaband av rädsla för repressalier från förövaren

Om du eller någon i din omgivning visar ovanstående tecken är det viktigt att söka professionell hjälp eller uppmuntra personen att göra det.

Traumabindning uppstår inte över en natt. Processen sker långsamt och gradvis och går igenom flera stadier innan förövaren kan få full kontroll över den utsatta och relationen. Dessa stadier omfattar:

Stadium ett: Kärleksbombning

I detta stadium överöser narcissisten sin partner med bekräftelse och kärlek.

Stadium två: Tillit och beroende

Den utsatta börjar gradvis lita på narcissisten och tro att kärleken kommer att vara för evigt, vilket gör personen beroende av förövaren för kärlek och bekräftelse.

Stadium tre: Kritiken börjar

I det tredje stadiet börjar förövaren gradvis minska den bekräftelse och kärlek som partnern får. Förövaren börjar kritisera partnern, ställa krav och lägga skulden för olika saker på partnern.

Stadium fyra: Gaslighting

Förövaren säger till sin partner att alla problem de möter är partnerns fel. Förövaren får den utsatta att tvivla på sina egna upplevelser och acceptera förövarens version av verkligheten.

Stadium fem: Kontrollen etableras

Den förvirrade utsatta personen vet inte vad den ska tro och tänker att det enda sättet att känna sig lycklig är att följa partnerns anvisningar.

Stadium sex: Uppgivenhet och förlust av sig själv

De utsatta försöker göra motstånd när situationen förvärras, men det får vanligtvis motsatt effekt och övergreppen blir bara värre. Till slut slutar de kämpa och nöjer sig med att få lugn och ro.

Stadium sju: Beroende

Under detta sista stadium börjar den utsattas familj och vänner uttrycka oro för personens säkerhet. Den utsatta kan inse hur illa situationen har blivit men kan inte lämna, eftersom förövaren nu betyder allt. Det enda personen kan tänka på är olika sätt att vinna tillbaka förövarens kärlek.

Traumaband leder ofta till återkommande upp- och nedgångar och är problematiska för alla. För att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande är det viktigt att undvika eller bryta sådana band när det är möjligt.
Här är några steg som du kan överväga för att bryta ett traumaband och påbörja fysisk och psykisk återhämtning:

Förstå vad du befinner dig i


Ibland är det svårt att identifiera ett traumaband, särskilt när förövaren framställer relationen som sund och fungerande. Det är viktigt att känna igen mönster av övergrepp och trauma och att vara uppriktig och tydlig mot sig själv om situationen.

Prata med någon närstående


Det kan vara komplicerat att prata med någon om traumaband. Andra kanske inte förstår ditt perspektiv eller din oro, eller har svårt att förstå hur de kan hjälpa till i situationen. Försök ändå att få synpunkter, hjälp och stöd från någon du litar på. Om det inte går att få stöd från en närstående kan du överväga professionell hjälp.

Planera för att lämna på ett säkert sätt


När du har identifierat en relation med traumaband och fått kontakt med stöd är nästa steg att planera hur du ska lämna. Att ta sig därifrån är sannolikt det bästa alternativet, snarare än att tänka att förövaren kan rehabiliteras eller förändras. Ta kontakt med personer som bryr sig för att ta fram en säker och praktiskt genomförbar plan för att bryta dig loss från ett traumatiserande band.

Lägg inte skulden på dig själv


En förövare i ett traumaband försöker sannolikt övertyga sin partner om att lidandet och den dysfunktionella situation som partnern uthärdar är partnerns eget fel. Denna ständiga skam, osäkerhet och skuldkänsla upprätthåller förövarens kontroll och tvingar den utsatta att stanna. Påminn dig i sådana situationer om att du gör rätt som lämnar. Ingen förtjänar att bli illa behandlad.

Bryt all kontakt


Det är ytterst osannolikt att utveckla en sund relation med någon som du har haft ett traumaband till. Även om det finns positiva inslag i relationen väger de i de flesta fall inte upp det negativa. Därför är det bästa sättet att avsluta relationen helt genom att bryta all kontakt, inklusive meddelanden, telefonsamtal och sociala medier. Detta avståndstagande hjälper dig också att lättare skapa ett nytt, självständigt liv.

Sök professionell hjälp


Oavsett om du har haft en vänskapsrelation eller en kärleksrelation med traumaband är professionell hjälp inom psykisk hälsa sannolikt till nytta. De yrkesverksamma som erbjuder sådan hjälp kan stödja människor med traumabindning i alla skeden av livet och bidra till återhämtningen.

För att bearbeta ett traumaband behöver den som utsatts komma i kontakt med en terapeut som förstår hur komplexa sådana relationer är. En bra terapeut kan erbjuda en empatisk och icke-dömande miljö där den utsatta kan utforska sin känslomässiga anknytning till förövaren utan skam.

Behandlingsprogram inriktade på återhämtning efter traumabindning innehåller följande två delar:

Terapi

Traumamedvetna terapier kan vara till hjälp för personer som överlevt trauma när de ska bearbeta sin anknytning till en förövare. Terapin följer vanligtvis ett upplägg i tre steg:

  • Att ta fram en säkerhetsplan, ge kunskap om trauma, hantera eventuella pågående kriser, mobilisera stöd och etablera en terapeutisk relation
  • Att identifiera strategier för att bearbeta trauma och sorg, hantera stress och utforska relationer med traumaband
  • Att hjälpa den utsatta att återknyta till sin identitet och sina behov, återta kontrollen över sin kropp och sitt liv samt fatta beslut oberoende av sina relationer

Även om det saknas forskning med särskilt fokus på hantering av traumabindning har vissa terapier visat sig vara till nytta för återhämtning. Dessa omfattar:

  • Kognitiv beteendeterapi
  • Traumafokuserad terapi
  • Narrativ exponeringsterapi
  • Kort eklektisk psykoterapi
  • Förlängd exponeringsterapi
  • Desensibilisering och bearbetning genom ögonrörelser (EMDR)
  • Narrativ exponeringsterapi

Den som utsatts för trauma bestämmer vilket resultat behandlingen ska syfta till. Personen formulerar också sina terapimål och behöver ge informerat samtycke till hur terapin ska genomföras. Vissa som har upplevt traumabindning kan söka samtalsstöd för att få hjälp att lämna en relation. Om målet är att ta sig ur ett traumaband omfattar behandlingen vanligtvis hantering av starkt psykiskt obehag, stabilisering, säkerhetsplanering och mobilisering av relevant stöd och relevanta resurser.

Stödgrupper

Det finns många stödgrupper för personer som har fastnat i traumabindning och osunda relationer. En sådan grupp är Codependents Anonymous, som använder ett tolvstegsprogram utvecklat av Alcoholics Anonymous för att hjälpa personer som överlevt trauma. Om du föredrar stödgrupper med en sekulär inriktning kan du överväga specialiserade träffar på plats eller online vid behandlingscenter med denna inriktning.

Frågor

Vanliga frågor

Vilka personer hamnar i relationer med traumaband?
Traumabindning kan drabba vem som helst, oavsett etnisk bakgrund, ålder eller könsidentitet. Trauma som uppstår när en person utsätter en annan i en relation kan snabbt bidra till att upprätthålla den destruktiva relationen. Studier tyder på att de flesta dokumenterade fallen av sådana relationer förekommer bland personer som tidigare har överlevt situationer som:
våld i nära relationer
religiösa sekter
kidnappning
fångenskap
bordeller
slavarbetsläger
våld i nära relationer eller övergrepp mot barn
koncentrationsläger
allvarligt dysfunktionella familjer
Vilka konsekvenser kan traumabindning till en narcissist få?
Personer som har fastnat i ett traumaband kan sannolikt uppleva:
 
Långvariga övergrepp från en person som använder kontrollmetoder och makt för att hålla dem isolerade, undergivna och fast i situationen
Ökad skräck till följd av pågående våld eller hot om våld
Förlust av kontroll över kroppens funktioner eftersom förövaren bestämmer hur och när de får sova
Att förövaren tvingar dem att delta i eller bevittna övergrepp mot andra
Förlust av känslan av självständighet och identitet
Social isolering från alla utom den narcissistiska förövaren, så att den utsatta enbart knyter känslomässiga band till förövaren
Hur skiljer sig ett traumaband från kärlek?
Traumabindning uppstår i en relation där en person använder sin makt för att kontrollera, utsätta och kränka sin partner. Även om en sådan relation inte är sund utvecklar den utsatta sannolikt kärlekskänslor för förövaren, vilka paradoxalt nog kan finnas samtidigt som hat. Rädsla och kontroll driver relationen, och även den minsta vänliga handling från förövaren kan väcka tacksamhet och kärlek hos den utsatta.
 
En kärleksfull relation skiljer sig däremot tydligt från en relation med traumaband eftersom den inte innehåller övergrepp och våld. I stället bygger den på ömsesidig respekt, ärlighet, tillit och stöd, rättvisa, delat ansvar samt känslomässig och fysisk trygghet. Människor i sunda relationer är villiga att arbeta sig igenom konflikter för att tillgodose varandras behov.

Redaktionellt underlag

Evidens och källor

Utvalda kliniska riktlinjer, sakkunniggranskad forskning och folkhälsokällor som används i den här artikeln.

01National Health Service. (u.å.). Att få hjälp vid våld i nära relationer.Visa källa
02National Institute for Health and Care Excellence. (2014). Våld och övergrepp i nära relationer: Hur hälso- och sjukvården, socialtjänsten och deras samarbetsorganisationer kan agera effektivt (PH50).Visa källa
03American Psychiatric Association. (u.å.). Vad är PTSD?Visa källa
Visa alla 22 källorVisa färre källor
04StatPearls. (2023). Våld i parrelationer. I StatPearls [Internet]. StatPearls Publishing.Visa källa
05Substance Abuse and Mental Health Services Administration. (u.å.). FindTreatment.gov.Visa källa
06American Psychological Association. (u.å.). Övergrepp. American Psychological Association.Visa källa
07World Health Organization. (2021). Våld mot kvinnor. World Health Organization.Visa källa
08Centers for Disease Control and Prevention. (2024). Att förebygga våld i parrelationer. Centers for Disease Control and Prevention.Visa källa
09National Institute of Mental Health. (2024). Posttraumatiskt stressyndrom. National Institute of Mental Health.Visa källa
10Substance Abuse and Mental Health Services Administration. (u.å.). Nationell stödlinje. Substance Abuse and Mental Health Services Administration.Visa källa
11U.S. Department of Veterans Affairs, National Center for PTSD. (u.å.). Grunderna i behandling av PTSD. U.S. Department of Veterans Affairs.Visa källa
12American Psychological Association. (u.å.). Relationer präglade av våld och övergrepp.Visa källa
13Substance Abuse and Mental Health Services Administration. (u.å.). Traumamedveten vård.Visa källa
14StatPearls. (2023). Posttraumatiskt stressyndrom. I StatPearls [Internet]. StatPearls Publishing.Visa källa
15Dutton, D. G., & Painter, S. (1993). Känslomässig anknytning i relationer med övergrepp: En prövning av teorin om traumabindning. Violence and Victims, 8(2), 105u2013120. Violence and Victims.Visa källa
16American Psychiatric Association. (2022). Vad är trauma- och stressrelaterade syndrom? American Psychiatric Association.Visa källa
17Cochrane. (2013). Psykologiska behandlingar för kvinnor som utsätts för våld i parrelationer. Cochrane Library.Visa källa
18Centers for Disease Control and Prevention. (2024). Kortfakta: Att förebygga våld i parrelationer. Centers for Disease Control and Prevention.Visa källa
19World Health Organization. (2013). Att bemöta våld i parrelationer och sexuellt våld mot kvinnor: WHO:s kliniska riktlinjer och policyriktlinjer. World Health Organization.Visa källa
20National Institute of Mental Health. (2024). Att få hjälp vid psykisk sjukdom. National Institute of Mental Health.Visa källa
21MedlinePlus. (u.å.). Våld i nära relationer. MedlinePlus.Visa källa
22U.S. Preventive Services Task Force. (2018). Slutlig rekommendation: Våld i parrelationer, övergrepp mot äldre och övergrepp mot utsatta vuxna: Screening. U.S. Preventive Services Task Force.Visa källa
Det här ingår
01

Kliniskt sammanhang

Tydlig information sätts in i ett sammanhang av komplex och samsjuklig problematik.

02

Individuella faktorer

Bedömningen är fortsatt avgörande eftersom behov och risker skiljer sig från person till person.

03

Nästa steg

Ett konfidentiellt samtal kan bidra till att klargöra den lämpligaste vägen framåt.

Osäker på var situationen passar in?

Ditt inskrivningsteam

Jil Moore
Jil MooreChef för klientrelationer
Cynthia Nakhle
Cynthia NakhleInskrivningsansvarig

Ett första konfidentiellt samtal kan bidra till att klargöra den samlade problematiken och om vår miljö är lämplig.

THE BALANCE
ETT FÖRSTA STEG

Frågor om vår behandling