I en relation präglad av våld och övergrepp kan det verka som det enda förnuftiga valet att lämna sin partner. Ändå upplever många utsatta att det är omöjligt att ta sig ur en destruktiv relation. Varför verkar det vara så svårt att avsluta en sådan relation, och varför återvänder vissa gång på gång?
Om du någon gång har undrat varför människor inte lämnar smärtsamma relationer trots det trauma de orsakar, är det viktigt att känna till begreppet traumabindning. Den här artikeln belyser traumabindning, vanliga tecken och hur man kan ta sig ur den med professionell hjälp och egna insatser.
För att bättre förstå vad ett traumaband innebär kan man föreställa sig en plågsam relation med våld och övergrepp, avbruten av korta stunder av positiv förstärkning. I en sådan relation finns en stark anknytning mellan förövaren och den som utsätts. Relationer med traumaband kännetecknas av återkommande dramatiska upp- och nedgångar och är komplicerade och svåra att leva i. För att klara sig utvecklar den utsatta ofta en stark uppmärksamhet på allt som förövaren säger, vill eller gör. Detta långvariga och intensiva fokus på förövaren gör att många som överlevt trauma till slut förlorar kontakten med sig själva, sina värderingar och sina behov.
För att upprätthålla traumabandet och få kontroll över den utsatta kan förövaren använda en eller flera av följande metoder:
Skrämsel
Det innebär att göra eller säga sådant som väcker rädsla hos den utsatta, till exempel att förstöra saker eller visa upp vapen.
Psykiskt våld
Detta omfattar förolämpningar, förödmjukelser, kritik, gaslighting och psykologisk manipulation. Ett exempel är att förvränga ord eller fakta så att den utsatta börjar tvivla på sina upplevelser och minnen.
Isolering
Detta innebär att avskärma den utsatta från familj, vänner och andra former av stöd.
Skuldbeläggning, förringande och förnekande
Förövaren avfärdar, förringar eller förnekar den utsattas upplevelser och känslor och säger ständigt att personen förtjänade övergreppen.
Beslutsfattande
Förövaren fattar ensam alla viktiga beslut utan att låta den utsatta komma till tals.
Ekonomiskt våld
Förövaren kontrollerar all ekonomi, och den som utsätts har ingen ekonomisk frihet.
Tvång och hot
Förövaren hotar ständigt med våld mot den utsatta och dennes närstående. Förövaren kan också hota med självmord för att få den utsatta att göra som förövaren vill.
Det är ofta svårt för personer som överlevt trauma att känna igen tecken på traumabindning. Vanligtvis är det deras närstående som först uppmärksammar dessa tecken och berättar om dem för den utsatta.
Här är några av de vanligaste tecknen på traumabindning:
- Att ha symtom på posttraumatiskt stressyndrom
- Att förneka övergreppen eller rättfärdiga dem genom att tro att man förtjänar dem
- Att hålla med om och acceptera förövarens synsätt
- Att utveckla ett starkt känslomässigt band till förövaren trots det trauma personen orsakar
- Att vara överdrivet fokuserad på förövarens behov och önskemål
- Att känna tacksamhet för små vänliga handlingar från förövaren
- Att se alla som uppmuntrar en att lämna relationen som fiender
- Att handla i strid med sina egna värderingar enbart för att blidka den våldsutövande partnern
- Att ha svårt att lämna relationen med traumaband av rädsla för repressalier från förövaren
Om du eller någon i din omgivning visar ovanstående tecken är det viktigt att söka professionell hjälp eller uppmuntra personen att göra det.
Traumabindning uppstår inte över en natt. Processen sker långsamt och gradvis och går igenom flera stadier innan förövaren kan få full kontroll över den utsatta och relationen. Dessa stadier omfattar:
Stadium ett: Kärleksbombning
I detta stadium överöser narcissisten sin partner med bekräftelse och kärlek.
Stadium två: Tillit och beroende
Den utsatta börjar gradvis lita på narcissisten och tro att kärleken kommer att vara för evigt, vilket gör personen beroende av förövaren för kärlek och bekräftelse.
Stadium tre: Kritiken börjar
I det tredje stadiet börjar förövaren gradvis minska den bekräftelse och kärlek som partnern får. Förövaren börjar kritisera partnern, ställa krav och lägga skulden för olika saker på partnern.
Stadium fyra: Gaslighting
Förövaren säger till sin partner att alla problem de möter är partnerns fel. Förövaren får den utsatta att tvivla på sina egna upplevelser och acceptera förövarens version av verkligheten.
Stadium fem: Kontrollen etableras
Den förvirrade utsatta personen vet inte vad den ska tro och tänker att det enda sättet att känna sig lycklig är att följa partnerns anvisningar.
Stadium sex: Uppgivenhet och förlust av sig själv
De utsatta försöker göra motstånd när situationen förvärras, men det får vanligtvis motsatt effekt och övergreppen blir bara värre. Till slut slutar de kämpa och nöjer sig med att få lugn och ro.
Stadium sju: Beroende
Under detta sista stadium börjar den utsattas familj och vänner uttrycka oro för personens säkerhet. Den utsatta kan inse hur illa situationen har blivit men kan inte lämna, eftersom förövaren nu betyder allt. Det enda personen kan tänka på är olika sätt att vinna tillbaka förövarens kärlek.
Traumaband leder ofta till återkommande upp- och nedgångar och är problematiska för alla. För att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande är det viktigt att undvika eller bryta sådana band när det är möjligt.
Här är några steg som du kan överväga för att bryta ett traumaband och påbörja fysisk och psykisk återhämtning:
Förstå vad du befinner dig i
Ibland är det svårt att identifiera ett traumaband, särskilt när förövaren framställer relationen som sund och fungerande. Det är viktigt att känna igen mönster av övergrepp och trauma och att vara uppriktig och tydlig mot sig själv om situationen.
Prata med någon närstående
Det kan vara komplicerat att prata med någon om traumaband. Andra kanske inte förstår ditt perspektiv eller din oro, eller har svårt att förstå hur de kan hjälpa till i situationen. Försök ändå att få synpunkter, hjälp och stöd från någon du litar på. Om det inte går att få stöd från en närstående kan du överväga professionell hjälp.
Planera för att lämna på ett säkert sätt
När du har identifierat en relation med traumaband och fått kontakt med stöd är nästa steg att planera hur du ska lämna. Att ta sig därifrån är sannolikt det bästa alternativet, snarare än att tänka att förövaren kan rehabiliteras eller förändras. Ta kontakt med personer som bryr sig för att ta fram en säker och praktiskt genomförbar plan för att bryta dig loss från ett traumatiserande band.
Lägg inte skulden på dig själv
En förövare i ett traumaband försöker sannolikt övertyga sin partner om att lidandet och den dysfunktionella situation som partnern uthärdar är partnerns eget fel. Denna ständiga skam, osäkerhet och skuldkänsla upprätthåller förövarens kontroll och tvingar den utsatta att stanna. Påminn dig i sådana situationer om att du gör rätt som lämnar. Ingen förtjänar att bli illa behandlad.
Bryt all kontakt
Det är ytterst osannolikt att utveckla en sund relation med någon som du har haft ett traumaband till. Även om det finns positiva inslag i relationen väger de i de flesta fall inte upp det negativa. Därför är det bästa sättet att avsluta relationen helt genom att bryta all kontakt, inklusive meddelanden, telefonsamtal och sociala medier. Detta avståndstagande hjälper dig också att lättare skapa ett nytt, självständigt liv.
Sök professionell hjälp
Oavsett om du har haft en vänskapsrelation eller en kärleksrelation med traumaband är professionell hjälp inom psykisk hälsa sannolikt till nytta. De yrkesverksamma som erbjuder sådan hjälp kan stödja människor med traumabindning i alla skeden av livet och bidra till återhämtningen.
För att bearbeta ett traumaband behöver den som utsatts komma i kontakt med en terapeut som förstår hur komplexa sådana relationer är. En bra terapeut kan erbjuda en empatisk och icke-dömande miljö där den utsatta kan utforska sin känslomässiga anknytning till förövaren utan skam.
Behandlingsprogram inriktade på återhämtning efter traumabindning innehåller följande två delar:
Terapi
Traumamedvetna terapier kan vara till hjälp för personer som överlevt trauma när de ska bearbeta sin anknytning till en förövare. Terapin följer vanligtvis ett upplägg i tre steg:
- Att ta fram en säkerhetsplan, ge kunskap om trauma, hantera eventuella pågående kriser, mobilisera stöd och etablera en terapeutisk relation
- Att identifiera strategier för att bearbeta trauma och sorg, hantera stress och utforska relationer med traumaband
- Att hjälpa den utsatta att återknyta till sin identitet och sina behov, återta kontrollen över sin kropp och sitt liv samt fatta beslut oberoende av sina relationer
Även om det saknas forskning med särskilt fokus på hantering av traumabindning har vissa terapier visat sig vara till nytta för återhämtning. Dessa omfattar:
- Kognitiv beteendeterapi
- Traumafokuserad terapi
- Narrativ exponeringsterapi
- Kort eklektisk psykoterapi
- Förlängd exponeringsterapi
- Desensibilisering och bearbetning genom ögonrörelser (EMDR)
- Narrativ exponeringsterapi
Den som utsatts för trauma bestämmer vilket resultat behandlingen ska syfta till. Personen formulerar också sina terapimål och behöver ge informerat samtycke till hur terapin ska genomföras. Vissa som har upplevt traumabindning kan söka samtalsstöd för att få hjälp att lämna en relation. Om målet är att ta sig ur ett traumaband omfattar behandlingen vanligtvis hantering av starkt psykiskt obehag, stabilisering, säkerhetsplanering och mobilisering av relevant stöd och relevanta resurser.
Stödgrupper
Det finns många stödgrupper för personer som har fastnat i traumabindning och osunda relationer. En sådan grupp är Codependents Anonymous, som använder ett tolvstegsprogram utvecklat av Alcoholics Anonymous för att hjälpa personer som överlevt trauma. Om du föredrar stödgrupper med en sekulär inriktning kan du överväga specialiserade träffar på plats eller online vid behandlingscenter med denna inriktning.
