THE BALANCEhttps://thebalance.clinic/sv/resurser/beroende/beteendeberoenden-beroende/arbetsberoende/

Schweiziska rötter. Internationell expertis. Personlig vård, med integritet och diskretion.

THE BALANCE

Konfidentiell rådgivning

Låt oss prata om ditt nästa steg.

Prata med vårt inskrivningsteam om behandling för dig eller någon som står dig nära.

Integritet och diskretion från det första samtalet.

Ditt inskrivningsteam

Jil Moore
Jil MooreChef för klientrelationer
Cynthia Nakhle
Cynthia NakhleInskrivningsansvarig
Ring vårt inskrivningsteam+41 44 500 5111 Skriv till oss på WhatsAppStarta ett samtal

Klinisk resurs

Arbetsberoende

Arbetsberoende, även kallat arbetsnarkomani, är en term som beskriver en okontrollerbar drift att ständigt arbeta. En arbetsnarkoman är alltså en person som lider av detta tillstånd.

Kliniskt granskad avDr. Sarah Boss, MD
Stenhus med pool, gräsmatta och palmer

Den föränderliga ekonomin har påverkat alla lika, men många arbetar nu betydligt hårdare än tidigare och känner sig därför överarbetade. För vissa handlar dock drivkraften att arbeta allt hårdare om mer än att bara betala räkningarna: den finns där på grund av ett beroende.

Att sträva efter tillfredsställelse, karriärutveckling och framgång är helt normalt, men när drivkraften bakom denna inställning är ett tvångsmässigt behov av att arbeta kan andra delar av livet börja påverkas negativt. Arbetsberoende är ett verkligt problem, och oavsett hur mycket det förnekas fortsätter en stor majoritet av de drabbade att lida i tysthet. Lyckligtvis är det numera möjligt att få hjälp med detta relativt vanliga problem genom att söka sig till ett behandlingscenter för arbetsberoende, där personalen har utbildning i att hantera denna förbisedda typ av beroende.

Arbetsberoende, även kallat arbetsnarkomani, är en term som beskriver en okontrollerbar drift att ständigt arbeta. En arbetsnarkoman är alltså en person som lider av detta tillstånd. Trots att arbetsberoende är ett erkänt och accepterat begrepp i populärkulturen, med stöd i mer än fyrtio års litteratur, är det fortfarande ett informellt medicinskt tillstånd. Det finns inte med i ”Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, den mest auktoritativa handboken som yrkesverksamma använder vid psykisk ohälsa.

En viktig anledning till att arbetsnarkomani inte erkänns är att arbete, även i överdriven omfattning, i allmänhet betraktas som en positiv egenskap snarare än ett problem. Att arbeta för mycket belönas ofta, både kulturellt och ekonomiskt, och kan göra att en person uppfattas positivt på flera sätt. Inget av detta räcker dock för att avfärda det som ett verkligt problem som, precis som andra beroenden, kan påverka både vardagsliv och relationer.

Flera faktorer kan bidra till att en person utvecklar arbetsberoende. Några av de vanligaste är:

Biologiska faktorer

Arbetsberoende påverkas i stor utsträckning av en genetisk benägenhet för vissa personlighetsdrag som är förknippade med beroende. Vissa personer har också en genetisk sårbarhet för att utveckla problemet, exempelvis personer som har svårt att stå emot impulser. Personer med arbetsberoende i familjen löper också ökad risk att själva utveckla det.

Psykologiska faktorer

Dessa faktorer omfattar den psykologiska kick som arbete kan ge. Det kan exempelvis handla om positiv återkoppling från en chef, belöningar eller känslor av glädje och välbehag till följd av ett överdrivet engagemang i arbetet. Vissa utvecklar också ett arbetsberoende för att fly från svåra livssituationer, såsom en skadad relation eller en ekonomisk kris.

Sociala faktorer

För många har arbetsnarkomani sitt ursprung i sociala faktorer, såsom arbetsplatsens kultur och riktlinjer eller relationerna till kollegor. Vissa organisationer normaliserar långa arbetsdagar och betraktar dem som en socialt accepterad norm. Även goda relationer på arbetsplatsen kan bidra till att detta beroende utvecklas, eftersom relationerna kan få personen att känna sig skyldig att prestera så bra som möjligt.

Eftersom arbetsberoende är en typ av beteendestörning som liknar tvångsmässigt köpande eller spelberoende, lägger behandlingen stor vikt vid beteendeinriktade och kognitiva strategier, motiverande samtal, tolvstegsmodellen och multidimensionell familjeterapi.

Beteendeinriktad behandling

Denna terapiform fokuserar på strategier som desensibilisering i föreställningen, avslappningstekniker, social färdighetsträning, träning i att hävda egna behov och gränser, problemlösningstekniker och registrering av beteenden.

Kognitiv behandling

Denna terapi syftar till att förändra tvångsmässiga beteenden hos personer med arbetsberoende genom att förändra deras sätt att tänka kring arbetsmönster. Metoden används ofta tillsammans med kognitiv beteendeterapi (KBT) för bättre behandlingsrespons.

Motiverande samtal

Många personer med arbetsberoende känner sig osäkra inför tanken på att förändra sina arbetsmönster. De flesta inser inte heller hur det överdrivna arbetandet påverkar deras relationer och deras psykiska och fysiska hälsa. Motiverande samtal erbjuds som en del av ett behandlingsprogram för arbetsberoende för att hjälpa dem att minska denna ambivalens. Syftet är att tillsammans med klienterna hjälpa dem att inse de negativa konsekvenserna av tvångsmässigt arbete.

Familjeterapi

 De flesta personer med arbetsberoende tenderar att prioritera arbetet framför relationer med vänner och familj. Därför blir dessa relationer ofta ansträngda. Familjeterapi ingår därför i behandlingsplanen som ett viktigt steg för att motverka arbetsberoendet. Terapin hjälper klienterna att hantera sina arbetsberoendemönster och hur dessa påverkar sammanhållningen i familjen. Behandlaren utformar en hälsosam planering där arbete och personliga relationer får lika mycket uppmärksamhet och tid.

Tolvstegsmodellen

Denna behandlingsform, som har utformats av Workaholics Anonymous, är inspirerad av Anonyma Alkoholisters tolvstegsmodell. Workaholics Anonymous är en lokal stödgrupp för behandling av arbetsberoende. Gruppen erbjuder en plats där deltagarna kan lära sig att hitta ett hållbart tempo och utveckla färdigheter för att skapa balans i livet, i en sluten och privat gemenskap utan att göra avkall på sin integritet.

Många behandlingscenter för arbetsberoende har etablerats runt om i Storbritannien och erbjuder stöd och vård dygnet runt till alla klienter. Den trygga och stödjande miljön vid dessa center kan vara det mest effektiva sättet att skapa både fysisk och mental distans till det bakomliggande beroendet. Dessutom erbjuder dessa center en omfattande multidisciplinär vårdplan med hjälp av ett team av terapeuter och psykiatrer för att hjälpa klienterna att nå framsteg. Behandling i boendemiljö erbjuds också personer med samtidig psykisk ohälsa, såsom depression eller ångest, som kan ha utlöst eller förvärrat deras tvångsmässiga behov av att arbeta för mycket.

För de svåraste fallen av arbetsberoende erbjuds behandlingsprogram inom slutenvård med familjeinsatser och eftervårdsstöd som pågår i flera månader. Dagvård och öppenvårdsbehandling utformas också för personer med lindrigare former av beroende. Dessa behandlingar fungerar även som en lämplig övergång till en lägre vårdnivå för personer som precis har avslutat sin behandling i boendemiljö.

Om du vill börja arbeta för en sund relation till arbetet är vi redo att stödja dig genom hela processen. Ring oss i dag för att ta reda på vilket program som bäst passar dina behov.

Frågor

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan att vara arbetsberoende och att arbeta många timmar?
Det är inte ovanligt att personer med arbetsberoende arbetar många timmar. Men långa arbetsdagar innebär inte nödvändigtvis att man har ett arbetsberoende. Skillnaden ligger i förmågan att koppla bort arbetet när arbetsdagen är slut. Det går exempelvis att arbeta 60 timmar eller mer i veckan utan att vara arbetsberoende, om man kan sluta oroa sig för arbetet så snart man lämnar kontoret. Omvänt kan en person som arbetar mindre än 40 timmar i veckan ändå vara arbetsberoende om oron för arbetsrelaterade frågor fortsätter hemma eller till och med under semestern.
Vilka olika typer av arbetsberoende personligheter finns det?
Under årens lopp har många olika typer av arbetsberoende föreslagits. Det senaste av dessa förslag, från Robinson 2013, omfattar följande fyra personlighetstyper:
De outtröttliga arbetsnarkomanerna som strävar efter att arbeta hela tiden och anser att arbetet är viktigare än allt annat i livet.
De bulimiska arbetsnarkomanerna, som inte bara strävar efter att arbeta hela tiden utan också efter att utföra arbetet perfekt. Om det finns en risk att de inte uppnår perfektion kan de helt sluta arbeta.
De detaljförsjunkna arbetsnarkomanerna, som ägnar sig mer åt detaljerna i arbetet och blir helt uppslukade av dem.
Arbetsnarkomanerna med uppmärksamhetssvårigheter, som tenderar att påbörja flera projekt samtidigt och lätt blir uttråkade. De känner ett behov av att snabbt gå vidare till nya utmaningar för att undvika tristess.
Vilka är de vanligaste tecknen på arbetsberoende?
Nedan följer vanliga tecken på arbetsberoende enligt experter
Sinnesstämningsförändring – Att lindra känslomässig stress genom att arbeta många timmar
Dominans – Ett tillstånd där tankarna är upptagna av arbetsrelaterade frågor
Tolerans – Förmågan att arbeta många timmar under en längre tid med samma påverkan på sinnesstämningen
Abstinens – Känslan av psykisk och fysisk stress när man av någon anledning inte kan arbeta
Konflikt – Att offra sociala åtaganden och relationer enbart på grund av arbetsrelaterade skyldigheter
Återfall – Att drabbas av negativa konsekvenser till följd av att ständigt arbeta för mycket
Om du är orolig för att du själv eller någon närstående arbetar för mycket eller visar tecken på arbetsberoende kan det vara betydligt lättare att upptäcka konsekvenserna för den fysiska och psykiska hälsan. Ett eller flera av följande symtom, särskilt i samband med ett tvångsmässigt behov av att arbeta, motiverar omedelbart professionellt stöd:
Irritabilitet
Ökade stressnivåer
Trötthet
Höga ångestnivåer
En benägenhet att använda droger eller alkohol
Att oftare och lättare hamna i konflikter med familj och vänner

Redaktionellt underlag

Evidens och källor

Utvalda kliniska riktlinjer, sakkunniggranskad forskning och folkhälsokällor som används i den här artikeln.

01National Center for Complementary and Integrative Health. (2022). Avslappningstekniker för hälsan.Visa källa
02Sussman, S. (2011). Arbetsnarkomani: en översikt. Journal of Addiction Research & Therapy.Visa källa
03American Psychological Association. (2023). Stress i Amerika 2023: en nation som återhämtar sig från kollektiva trauman?Visa källa
Visa alla 18 källorVisa färre källor
04American Psychiatric Association. (u.å.). Vad är beroendesyndrom?Visa källa
05American Psychological Association. (2023). Att arbeta för mycket kan skada hälsan.Visa källa
06MedlinePlus. (2024). Kognitiv beteendeterapi (KBT).Visa källa
07Substance Abuse and Mental Health Services Administration. (2024). Nationell stödlinje.Visa källa
08American Psychological Association. (2020). Att förstå psykoterapi och hur den fungerar.Visa källa
09National Institute of Mental Health. (2024). Psykiska sjukdomar.Visa källa
10National Center for Biotechnology Information. (u.å.). Kapitel 3 – Motiverande samtal som samtalsmetod – Att stärka motivationen till förändring vid behandling av substansmissbruk – NCBI Bookshelf.Visa källa
11World Health Organization. (2019). Utbrändhet som ett ”arbetsrelaterat fenomen”: internationell sjukdomsklassifikation.Visa källa
13International Classification of Diseases (ICD-11). (u.å.). QD85 Utbrändhet.Visa källa
15National Institute of Mental Health. (2024). Att ta hand om sin psykiska hälsa.Visa källa
16National Institute on Drug Abuse. (2022). Principer för behandling av drogberoende: en forskningsbaserad vägledning (tredje upplagan).Visa källa
17National Institute on Drug Abuse. (2020). Droger, hjärnan och beteende: vetenskapen om beroende.Visa källa
18American Psychiatric Association. (2024). Vad är psykiska störningar?Visa källa
Det här ingår
01

Kliniskt sammanhang

Tydlig information sätts in i ett sammanhang av komplex och samsjuklig problematik.

02

Individuella faktorer

Bedömningen är fortsatt avgörande eftersom behov och risker skiljer sig från person till person.

03

Nästa steg

Ett konfidentiellt samtal kan bidra till att klargöra den lämpligaste vägen framåt.

Osäker på var situationen passar in?

Ditt inskrivningsteam

Jil Moore
Jil MooreChef för klientrelationer
Cynthia Nakhle
Cynthia NakhleInskrivningsansvarig

Ett första konfidentiellt samtal kan bidra till att klargöra den samlade problematiken och om vår miljö är lämplig.

THE BALANCE
ETT FÖRSTA STEG

Frågor om vår behandling