Har du arbetat mer än 50 timmar den här veckan? Ser du dig själv som arbetsnarkoman? Att vara beroende av att arbeta långa dagar räcker tydligen inte i sig för att räknas som arbetsnarkoman. Om du dessutom ständigt är upptagen av arbetet, så att det inkräktar på allt annat, är det en varningssignal för arbetsberoende.
En person med arbetsberoende får, precis som någon med drogberoende, en ”kick” av arbetet. Därför fortsätter personen med den aktivitet som ger denna tillfredsställelse. Personer med arbetsberoende kan ha svårt att sluta, trots negativa följder för privatlivet och den psykiska eller fysiska hälsan.
Att hjälpa någon med arbetsberoende är inte så enkelt som att bara införa åtgärder för att tillbringa mindre tid på kontoret. Det behövs stöd för att förändra tankemönster och skilja känslan av egenvärde och betydelse från enbart arbetsprestationer. I den här artikeln tar vi upp olika aspekter av arbetsberoende och hur det kan behandlas och botas.
Begreppet arbetsberoende, ibland kallat ”arbetsnarkomani”, myntades för att beskriva ett överväldigande behov av att arbeta hela tiden. En person som lider av detta tillstånd kallas arbetsnarkoman.
Arbetsberoende är inte en formellt erkänd psykisk störning eller medicinsk diagnos, trots att begreppet är välkänt och accepterat i populärkulturen och att det finns 40 års litteratur i ämnet. Det finns inte med i DSM-5, den senaste upplagan av ”Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders”.
Arbete, även överdrivet arbete, ses ofta som något positivt snarare än ett problem. Det är en av förklaringarna till att arbetsberoende inte har erkänts. Att arbeta för mycket värderas högt både ekonomiskt och kulturellt, och kan leda till att personen i olika avseenden betraktas mer positivt. Arbetsberoende kan, liksom andra beroenden, vara ett allvarligt tillstånd som påverkar relationer och funktionsförmåga.
Trots att det är svårt att identifiera arbetsberoende med säkerhet har flera tecken identifierats. De är följande:
- Ett alltmer hektiskt tempo utan ökad produktivitet
- Att tvångsmässigt hitta sätt att frigöra mycket tid för arbete
- Att arbeta längre än planerat
- Att arbeta överdrivet mycket för att upprätthålla sitt egenvärde.
- Att försöka lindra skuldkänslor, ångest, depression eller sorg
- Att ignorera andras synpunkter eller önskemål om att minska arbetsbördan
- Överdrivet arbete eller starkt fokus på arbetet kan orsaka relationsproblem.
- Överdrivet arbete och/eller arbetsrelaterad stress kan orsaka hälsoproblem.
- Att använda arbetet för att hantera, fly från eller undertrycka negativa känslor
- Toleransen för arbete ökar, vilket innebär att du måste arbeta hårdare för att uppnå samma resultat.
- Om du inte kan arbeta kan du bli stressad, och när du inte arbetar kan du uppleva abstinens.
- När du försöker minska eller sluta arbeta återgår du till att arbeta för mycket.
Dessa tecken på arbetsberoende har mycket gemensamt med andra beroenden, särskilt beteendeberoenden, där aktiviteten eller beteendet får allt större betydelse och prioriteras framför andra viktiga delar av livet och relationer.
Tendenser till arbetsberoende kan påverka den arbetsberoendes make eller maka och barn negativt.
Skilsmässofrekvensen är 40 procent högre bland par där minst en partner är arbetsberoende, enligt Bryan Robinson, professor emeritus vid University of North Carolina och upphovsman till de kategorier av arbetsberoende som presenterades 2000 och 2013 .
Dessutom följde studien Growing Up in Australia, genomförd av The Australian National University (ANU) och La Trobe University, 2 500 förvärvsarbetande par och deras barn under tio år. Syftet var att undersöka hur en bristande balans mellan arbete och privatliv påverkar föräldrars engagemang i sina barn.
Enligt rapporten skulle sex av tio par ha svårt att förena sina arbets- och familjeåtaganden. Dessutom hade ett av sju par längre perioder med mycket tid på arbetet då en av partnerna hade svårt att hantera dessa åtaganden.
Enligt studien var effekten störst när föräldrarna hade krävande, oflexibla arbeten med låg anställningstrygghet och långa arbetsdagar. Konflikten mellan arbete och privatliv ledde till att föräldrarna blev missnöjda, trötta, oroliga och lättirriterade, och den psykiska hälsan hos barnen äventyrades.
En undersökning från USA Today visade också en tydlig förändring av måltidsvanor mellan 1987 och 2008, som sannolikt påverkar familjelivet. År 1987 uppgav exempelvis 50 procent av de tillfrågade att de åt minst en måltid med familjen varje dag. År 2008 hade andelen sjunkit till 20 procent, vilket visar att möjligheterna till umgänge med närstående hade minskat ytterligare.
Hårt arbete är positivt upp till en viss gräns. Att arbeta för mycket gör dig inte mer produktiv och kan vara skadligt för hälsan. Det är viktigt att lära sig att återfå balansen. Här följer några förslag.
Lär dig att avsluta arbetsdagen.
Bestäm dig för att inte arbeta efter ett visst klockslag och att hålla fast vid den gränsen. Öva på att lämna arbetet.
Ta en paus från allt.
Lär dig att ta pauser under dagen, även om det bara är några minuter. Gå någon annanstans för att äta lunch i stället för att småäta vid skrivbordet. Byt miljö genom att ta en kort promenad runt arbetsplatsen eller till en park i närheten. Även en tiominuterspromenad kan göra stor skillnad.
Ändra ditt perspektiv.
Du kanske är en av många som anser att långa arbetsdagar visar på god arbetsmoral, och att den som tar regelbundna pauser eller är frånkopplad på kvällar, helger och semestrar underpresterar eller är mindre engagerad. Men ett sådant tankesätt är både felaktigt och destruktivt, så försök att stå emot det om du märker det hos dig själv. Kom ihåg att dina tankar formar dig.
Ta det på allvar.
När arbetet upptar dig helt och du beter dig som om ditt liv hängde på det, utsätter du dina relationer och din hälsa för risker. Behovet av förändring måste tas på allvar. Sök vid behov hjälp för att lära dig mer utvecklade färdigheter för att hantera livet.
Ta inte med arbetet hem.
Den kanske svåraste utmaningen av alla! Ta initiativ till att stänga av telefonen och koppla bort e-posten när du kommer hem. Avsätt i stället tid för familj och vänner. Tillåt dig att vara en person som under en stund kanske inte är tillgänglig för arbete – om ditt yrke inte bokstavligen handlar om att rädda liv är det helt i sin ordning.
Ta dig tid för eftertanke.
Personer med arbetsberoende behöver i högre grad än andra lära sig att koppla bort det kritiskt tänkande sinnet. Meditation är ett mycket bra verktyg för detta. Avsätt tid varje dag för att medvetet sakta ned, andas, varva ned, låta tankarna vila och ge näring åt känslolivet.
Sätt tydliga, sunda gränser.
De flesta som lätt hamnar i en långvarigt för hög arbetsbelastning har också svårt att sätta och upprätthålla gränser. Börja med att skapa ett arbetsschema och hålla dig till det. Om du verkligen behöver arbeta sent på kvällen eller under helgen är det okej, men gör det medvetet, utifrån planering och rutiner – inte bara för att du redan är där och ännu inte har kollapsat av trötthet.
Enligt Dutch Workaholism Scale (DUWAS) arbetar personer med arbetsberoende oproportionerligt mycket, tvångsmässigt eller överdrivet mycket. Eftersom arbetsberoende är en beteendestörning jämförbar med tvångsmässigt köpande och spelberoende behandlas det med kognitiva och beteendeinriktade insatser, multidimensionell familjeterapi, motiverande samtal, och tolvstegsmetoden.
Avslappningstekniker, desensibilisering genom föreställningsövningar, beteenderegistrering, självhävd träning, social färdighetsträning, och problemlösningsmetoder ingår i beteendeinriktad behandling. Kognitiva insatser innebär att förändra den arbetsberoendes syn på sitt arbetssätt för att förändra tvångsmässiga beteenden. Metoden används ofta tillsammans med kognitiv beteendeterapi, KBT, men andra personer med arbetsberoende har nytta av separata behandlingsinsatser.
De flesta med arbetsberoende är osäkra på hur de känner inför att förändra sina arbetsvanor. Många är omedvetna om hur överdrivet arbete påverkar deras relationer och deras fysiska och psykiska hälsa negativt. Motiverande samtal, som används på behandlingsenheter för arbetsberoende, hjälper klienter att förstå de negativa följderna av tvångsmässigt arbete och minskar därmed deras ambivalens. Det hjälper dem också att undvika framtida arbetsberoende.
Personer med arbetsberoende fokuserar mer på arbetet än på relationerna till vänner och familj, vilket kan skapa spänningar i dessa relationer. Familjesamtal är ett viktigt steg i att hantera arbetsberoende eftersom de tar upp de tendenser till arbetsberoende och den tolerans för beteendet som har utvecklats inom familjen. Terapeuter kan också hjälpa till att skapa ett balanserat schema där relationer och arbete får lika mycket uppmärksamhet och tid.
Tolvstegsprogrammen för personer med arbetsberoende är baserade på Anonyma Alkoholisters tolvstegsprogram. Det är en regional självhjälpsorganisation för personer som är uppslukade av sitt arbete, liknande AA. Personer med arbetsberoende lär sig självkontroll och utvecklar färdigheter som hjälper dem att leva mer balanserat. Liksom andra stödnätverk respekterar organisationen medlemmarnas integritet och behandlar deras uppgifter konfidentiellt.
Den kognitiva aspekten av att vara upptagen av arbetet (att arbeta tvångsmässigt ) och beteendeaspekten av att ägna orimligt mycket tid åt arbetet (att arbeta överdrivet mycket) är kännetecken för arbetsberoende. I terapi rekommenderas att både kognitiva faktorer och beteendefaktorer behandlas.
En helhetsinriktad strategi med fokus på kost, fysisk träning, avslappningsövningar, sömn, självhävd träning, stresshantering, och andliga övningar kan bidra till att reparera de psykiska och fysiska skador som överdrivet arbete orsakat och förebygga ihållande arbetsberoende. (Holland, 2007).
Att förstå begreppet egenomsorg och hjälpa klienten att utveckla strategier för en balanserad livsstil kan bidra till en känsla av inre tillfredsställelse, ro och lugn, vilket kan stilla ett rastlöst sinne fyllt av arbetstankar.
Generellt finns det begränsat med starka kliniska belägg för nyttan av behandlingsprogram för arbetsberoende, men det finns några alternativ inom terapi för personer med arbetsberoende.
Workaholics Anonymous
Workaholics Anonymous (WA) grundades 1983 och betraktar arbetsberoende som en sjukdom, utifrån Anonyma Alkoholisters modell. WA har utvecklat ett eget tolvstegsprogram och erbjuder stödmöten i grupp samt årliga konferenser.
Organisationen erbjuder också olika resurser, bland annat nyhetsbrev, en kvartalstidskrift med texter av medlemmar samt information till familj och vänner till personer med arbetsberoende.
Kognitiv beteendeterapi
Personer med arbetsberoende kan ha nytta av kognitiv beteendeterapi (KBT), en effektiv och väldokumenterad behandlingsmetod för beteendeberoenden, genom följande arbetssätt (Andreassen, 2014):
- Identifiera invanda tankeförvrängningar. (”De kommer att hitta ett fel och dra slutsatsen att jag är dum.”)
- Ersätta rigida tankemönster och uttryck på arbetsplatsen med flexibla tankemönster och uttryck (”Jag vill göra jobbet själv, annars blir det inte rätt gjort.”)
- Ifrågasätta grundläggande föreställningar om perfektionism, egenvärde, och rädsla för att misslyckas. (”Om jag arbetar riktigt hårt märker ingen hur ineffektiv jag är.”)
Rationell emotiv beteendeterapi
REBT, en form av kognitiv beteendeterapi, har visat sig vara användbar vid behandling av arbetsberoende (Chen, 2006).
REBT betonar att utmana irrationella föreställningar och ersätta absoluta formuleringar, med hjälp av känslomässiga föreställningsövningar och rollspel för att hantera obekväma känslor och obehagliga känsloreaktioner. Metoden syftar också till ökad medvetenhet om den egna förmågan att hantera händelser mer konstruktivt (Andreassen, 2014).
Motiverande samtal
Motiverande samtal är en samtalsmetod där terapeuten utgår från klientens egen inre motivation att förändra sitt beteende, för att hjälpa personen att formulera mål och fullfölja sina försök till beteendeförändring.
Metoden är sannolikt lämplig för personer med arbetsberoende som söker hjälp på grund av de negativa följderna av arbetsrelaterad stress (Sussman, 2012). Direkt återkoppling om klientens beteende och dess konsekvenser kan vara en viktig del i att förändra självdestruktiva arbetsmönster (Sussman, 2012).
Familjeterapi
Familjesamtal kan hjälpa människor att förstå hur deras arbete påverkar familjen, identifiera de bakomliggande drivkrafterna till arbetsvanorna och skapa ett stödnätverk som underlättar införandet av nya beteenden (Robinson, 1998).
Meditativ medvetenhetsträning
Meditativ medvetenhetsträning (MAT) erbjuder övningar i medveten närvaro som syftar till att skapa ett upplevt avstånd till mentala begär. Metoden är särskilt lämpad för beteendeberoenden, eftersom den anses kunna främja självmedkänsla i förhållande till beroenderelaterade vanor (Van Gordon et al., 2017).
Symtom på arbetsberoende, arbetstillfredsställelse, arbetsengagemang, psykiskt lidande och arbetstid har alla visats förbättras markant med MAT. Även den tid som ägnas åt arbete har minskat utan att prestationen försämrats (Van Gordon et al., 2017).
