Oavsett om det gäller ett nytt klädesplagg, den senaste teknikprylen eller till och med mat känner alla ibland en lust att unna sig något extra. Att vid enstaka tillfällen lägga lite mer pengar på inköp är inte nödvändigtvis något negativt, särskilt om det sker med måtta och utan att ekonomin påverkas. För vissa blir dock köplusten så svår att kontrollera att de ofta spenderar mer än de har råd med på sådant de inte behöver.
Detta beteendeproblem, som kallas shoppingberoende eller tvångsmässigt köpande, kan låta obetydligt men kan vara lika skadligt och problematiskt som alkoholberoende eller spelande. Lyckligtvis finns det olika sätt att ta sig ur detta beroende med hjälp av familj, vänner och yrkesverksamma inom psykisk hälsa.
Att handla kan kännas belönande, och vissa använder shopping för att hantera svåra känslor. Ett beteendemönster kan bli bekymmersamt när det är svårt att kontrollera och orsakar lidande, skulder eller störningar i vardagen. Det går inte att förklara eller diagnostisera utifrån en enkel modell om dopaminpåslag.
Biologiska, psykologiska och sociala faktorer kan alla påverka återkommande köpande. Marknadsföring, lättillgängliga krediter eller nätköp, stress och stämningsläge kan ha betydelse för den enskilda personen. En professionell bedömning bör undersöka mönstret och dess konsekvenser utan att förutsätta en enda orsak.
Många fastnar i shoppingberoende som ett sätt att hantera känslor. För dem blir shopping ett sätt att undvika att möta obehagliga eller negativa känslor som stress, ångest, tristess och nedstämdhet. Den som exempelvis är överbelastad på arbetet kan känna ett behov av att unna sig något. Detta kan snabbt utvecklas till en negativ vana där reaktionen på en stressig period alltid är att köpa något. Denna vana har fått stark näring i dagens samhälle, där shopping är lättillgänglig via nätbutiker och webbplatser.
En intressant stereotyp kring shoppingberoende är att det främst skulle beröra kvinnor. Begreppet ”shopaholics” har ofta använts för att beskriva kvinnor som tappar kontrollen över hur mycket de spenderar på så kallad shoppingterapi. Modern forskning visar dock att shoppingberoende kan drabba vem som helst, oavsett kön, ålder, social ställning, nationalitet, funktionsförmåga, uppväxt och andra omständigheter.
Var uppmärksam på följande tecken för att upptäcka symtom på shoppingberoende hos dig själv eller en närstående:
Att spendera pengar i onödan
Spenderar du eller din närstående regelbundet mer än budgeten tillåter utan att kunna hejda det? När ekonomiska bekymmer uppstår kan en person börja göra tvärtom mot vad situationen kräver. För dessa personer blir överkonsumtionen ett sätt att avleda uppmärksamheten från det aktuella problemet.
Skuldkänslor efter att ha spenderat för mycket
Känslostyrda inköp följs ofta av en period då personen känner sig nedstämd, upprörd eller skuldtyngd efter att ha slösat pengar. Detta upprätthåller en ond cirkel där risken ökar för att personen återigen spenderar för mycket, bara för att slippa skuldkänslorna.
Ständig upptagenhet av shopping
Personer som handlar tvångsmässigt har ofta för vana att ständigt tänka på vad de ska köpa härnäst.
Ansträngda relationer
Vänner, familjemedlemmar eller partner är vanligtvis de första som märker att en person spenderar för mycket och kan återkommande uttrycka oro över beteendet.
Skuldsättning
En person med shoppingberoende kan ha svårt att hålla tillbaka även när köpvanorna leder till allt större skulder.
Att använda shopping som en hanteringsstrategi
Många använder shopping för att hantera vardagens svårigheter och påfrestningar. Hos dessa personer finns ofta ett mönster av att spendera för mycket varje gång livet känns tungt.
Om du har svårt att komma ur ett shoppingberoende finns det flera självhjälpsstrategier som du kan använda för att hantera symtomen.
Följ upp ekonomin
Många som har problem med shoppingberoende håller inte reda på hur mycket de spenderar i vardagen. Ett bra tips är att följa hur mycket pengar du spenderar och vad pengarna går till. För dagbok över dagliga inköp och vad de kostar. Efter några dagar kan anteckningarna hjälpa dig att förstå dina köpvanor och mönster, var svårigheterna finns och hur du kan ta itu med dessa problemområden.
Hitta nya fritidsintressen
Om shopping har blivit det främsta sättet att reagera på tristess eller stress kan du utforska andra aktiviteter som känns värdefulla, som promenader, skapande eller sociala kontakter. Sådant kan främja välbefinnandet men ersätter inte en bedömning när beteendet orsakar skada.
Skriv inköpslistor
Tänk igenom vad du behöver och vad du har råd med innan du handlar. En lista och en paus före inköp som inte är nödvändiga kan hjälpa vissa. Om det är svårt att följa dessa steg, eller om inköpen fortsätter att orsaka skada, sök stöd i stället för att se det som bristande viljestyrka.
Ta hjälp av en stödperson
Om du har svårt att hålla dig till inköpslistan och bara köpa det du behöver kan du försöka hitta en stödperson som hjälper dig att hålla fast vid dina beslut och följer med när du handlar. Det kan vara en vän, familjemedlem eller kollega som antingen går med dig till butikerna eller tar ansvar för att köpa det nödvändigaste medan du söker professionell behandling för ditt beroende.
Betala kontant
Lägg undan alla kreditkort och använd dem bara i nödsituationer. Avsätt ett fast kontantbelopp för vardagens inköp och påminn dig om att det är allt du har att röra dig med den dagen. Sannolikheten för tvångsmässiga inköp blir betydligt mindre när du vet att du har en begränsad summa kontanter och inga andra betalningsmedel.
Avsluta prenumerationer på reklamutskick
Näthandel har gjort det mycket svårt för personer med shoppingberoende att kontrollera sina impulser. Avsluta prenumerationerna på alla reklamutskick via e-post för att lättare hålla fast vid behandlingen. Överväg också ett webbläsartillägg som begränsar tillgången till de webbplatser där du oftast handlar.
Kvalificerad vårdpersonal inom psykisk hälsa kan bedöma tvångsmässigt köpande, stämningsläge och andra möjliga orsaker samt diskutera behandlingsalternativ. Det går att be om hjälp innan självhjälpen har visat sig otillräcklig eller ekonomin hamnar i kris. Rehabilitering i boendemiljö är inte automatiskt nödvändig.
Familjeterapi
Ett beroende, oavsett typ, påverkar vanligtvis inte bara en person. Familjeterapi kan därför vara ett sätt att arbeta med tvångsmässiga köpvanor och deras omfattande påverkan på omgivningen. Familjeterapi hjälper också till att tydliggöra ansvaret för egna handlingar och beteenden. En familjeterapeut kan exempelvis uppmuntra dig att dela kontoutdrag eller inköpskvitton med din partner eller någon annan närstående för att begränsa onödiga utgifter.
Kognitiv beteendeterapi
Denna form av psykoterapi riktar sig mot ohälsosamma och negativa beteenden som kan bidra till tvångsmässiga köpvanor. Genom återkommande samtal med en behandlare inom psykisk hälsa kan du lära dig att känna igen dessa beteenden och hantera dem på ett mer konstruktivt sätt.
Behandling av samtidiga tillstånd
Många som har problem med shoppingberoende har också samtidiga tillstånd, som depression eller ångest. Det är också möjligt att de använder tvångsmässigt köpande för att hålla dessa samtidiga psykiska besvär under kontroll. I sådana situationer behöver dessa besvär behandlas parallellt med terapin för shoppingberoendet.
Ekonomisk rådgivning
Tvångsmässigt spenderande kan leda till skulder och praktiska svårigheter. Oberoende, kvalificerad skuld- eller ekonomisk rådgivning kan vara till hjälp vid sidan av psykologisk behandling. Undvik att göra stora ekonomiska förändringar under press; vilka åtgärder som är lämpliga beror på de individuella omständigheterna.
