Avvisningskänslig dysfori (RSD, Rejection Sensitive Dysphoria) är en informell benämning på starkt lidande kopplat till upplevat avvisande eller kritik, som diskuteras särskilt i samband med adhd (uppmärksamhets- och hyperaktivitetsstörning). Emotionell överkänslighet kan göra det svårt att hantera relationer och vardagen.
Vissa personer med adhd beskriver starkt lidande vid avvisande eller kritik, men tillförlitliga uppskattningar av hur vanligt RSD är saknas. Forskningen om behandling specifikt för RSD är begränsad; varken lyxiga bekvämligheter eller slutenvård har visats vara särskilt framgångsrik behandling för RSD. Vården bör utgå från personens bedömda svårigheter, underliggande tillstånd och behov av stöd.
Hos THE BALANCE kan stöd som utgår från en bedömning och individuellt anpassade planer inriktas på adhd och relaterade emotionella svårigheter när den föreslagna vårdmiljön är lämplig. Våra behandlingsprogram i boendemiljö skiljer sig från akut slutenvård på sjukhus; lämpligheten och eventuella externa medicinska eller psykiatriska vårdarrangemang måste bedömas individuellt.
Låt oss titta närmare på detta.
Avvisningskänslig dysfori är en informell, beskrivande benämning på starkt lidande som reaktion på upplevat avvisande, kritik eller ogillande från andra; det är inte en fristående diagnos [1]. Reaktionen kan utlösas i situationer där man tror att man har svikit någon eller att andra är besvikna på en. Den känslomässiga reaktionen på dessa upplevda kränkningar är ofta stark och kan innefatta sorg, värdelöshetskänslor och ångest.
Personer med RSD kan gå långt för att undvika situationer som skulle kunna leda till avvisande eller kritik. De kan överkompensera genom att söka andras gillande och bekräftelse, även om det innebär att de åsidosätter sina egna behov och önskemål.
Hur vanligt är avvisningskänslig dysfori?
Avvisningskänslighet kan förekomma med eller utan adhd. Kvalitativ forskning beskriver upplevelser av RSD hos vissa vuxna med adhd, men kan inte fastställa hur vanliga de är. Tillförlitliga uppskattningar av förekomsten av RSD i befolkningen saknas [1].
RSD är inte en separat diagnos i DSM-5-TR och ingår inte bland de formella diagnoskriterierna för adhd. Svårigheter med känsloreglering och avvisningskänslighet kan vara viktiga kliniska problem, men ingetdera fastställer en adhd-diagnos. Lidandet och dess inverkan på vardagen förtjänar ändå bedömning och stöd.
Hur utvecklas avvisningskänslig dysfori?
Hur det lidande som beskrivs som RSD utvecklas är inte väl klarlagt. Forskning om adhd och känsloreglering bör inte betraktas som bevis för en biologisk mekanism som är specifik för RSD:
- Vissa personer med adhd har svårt att reglera känslor och impulser. Detta kan bidra till att beskriva deras lidande vid avvisande, men fastställer inte hur RSD utvecklas.
- Forskning om adhd undersöker neurobiologiska skillnader, men någon specifik obalans i dopamin eller noradrenalin som orsakar RSD har inte fastställts.
- Genetiska faktorer bidrar till risken för adhd, men detta fastställer inte att RSD är ett ärftligt tillstånd eller att det finns en genetisk riskprofil specifik för RSD [2].
Psykiska svårigheter relaterade till avvisningskänslig dysfori
RSD kan ha stor inverkan på en persons psykiska hälsa och allmänna välbefinnande. Några av de psykiska svårigheter som ofta förknippas med RSD är:
Depression: Lidande efter avvisande kan innefatta sorg eller hopplöshet, men en kortvarig känslomässig reaktion är inte samma sak som en depressionssjukdom. Ihållande symtom eller symtom som påverkar funktionsförmågan behöver bedömas.
Ångest: Ångest kan uppstå ur en ständig rädsla för avvisande eller kritik och leda till överdriven oro för sociala samspel och prestationer.
Låg självkänsla: Upprepade upplevelser av RSD kan undergräva självkänslan, eftersom personen kan börja tro att det är något grundläggande hos dem som gör att andra inte tycker om dem eller att de inte kan leva upp till andras förväntningar.
Undvikandebeteenden: För att skydda sig mot ett möjligt avvisande kan personer med RSD undvika sociala situationer, relationer eller möjligheter till personlig utveckling, vilket kan begränsa deras livserfarenheter.
Vem riskerar att uppleva avvisningskänslig dysfori?
Avvisningskänslighet kan förekomma hos olika personer och under olika omständigheter. Följande är faktorer att ta hänsyn till vid en bedömning, inte etablerade prediktorer för en separat RSD-störning:
Adhd-diagnos: Vissa vuxna med adhd rapporterar starkt lidande kopplat till avvisande. I vilken utsträckning detta är vanligare än hos personer utan adhd är fortfarande osäkert.
Familjehistoria: Förekomst av adhd eller förstämningssyndrom i familjen kan ge underlag för bedömningen, men är inte en etablerad genetisk prediktor för RSD.
Traumatiska upplevelser: Mobbning, psykisk misshandel, omsorgssvikt eller andra svåra erfarenheter kan vara relevanta för att förstå avvisningskänslighet; de fastställer inte en RSD-diagnos eller en enda orsak.
Personlighetsdrag: Perfektionism och ett starkt behov av andras gillande kan förekomma tillsammans med lidande kopplat till avvisande, men är inte etablerade riskfaktorer specifika för RSD.
Följande upplevelser är inte validerade diagnoskriterier eller en checklista för RSD. De överlappar med stress, ångest, depression och andra svårigheter, och deras förekomst hos personer som använder benämningen RSD är inte fastställd. Bedömningen bör ta hänsyn till sammanhang, varaktighet och påverkan i stället för att utgå från en diagnos.
Här delar vi in de olika symtomen vid avvisningskänslig dysfori i olika kategorier.
Emotionella symtom
Starka känslomässiga reaktioner: Personer som beskriver RSD kan uppleva känslor som känns ovanligt starka eller svåra att hantera. Det kan handla om sorg, ångest, ilska och rädsla. Känslorna kan utlösas av situationer med upplevat avvisande eller kritik.
Överväldigande sorg: Personer med RSD kan känna en överväldigande sorg när de tror att de har gjort någon besviken eller när de upplever sig avvisade, även om avvisandet inte har uttryckts tydligt.
Ångest och oro: Vissa personer som beskriver RSD oroar sig för hur andra uppfattar dem. Detta kan leda till överdriven rädsla för att göra misstag eller inte leva upp till andras förväntningar.
Irritabilitet och ilska: Som reaktion på upplevat avvisande kan vissa personer med RSD bli irriterade eller till och med arga. Orsakerna till ilska varierar och bör inte antas utifrån benämningen RSD [1].
Beteendemässiga symtom
Undvikandebeteenden: För att skydda sig mot ett möjligt avvisande eller kritik kan personer med RSD undvika sociala situationer, relationer eller möjligheter till personlig utveckling. De kan dra sig undan från samspel med andra för att undvika känslomässigt obehag.
Att ständigt söka andras gillande: Vissa vuxna med adhd eller uttalade adhd-drag beskriver att de anstränger sig mycket för att undvika kritik, ibland på bekostnad av sina relationer eller sitt välbefinnande. Dessa berättelser fastställer inte att sökande efter andras gillande är ett särskilt RSD-symtom [3].
Kroppsliga symtom
Kroppslig anspänning och rastlöshet: Den känslomässiga påfrestning som förknippas med RSD kan ta sig kroppsliga uttryck. Personen kan uppleva muskelspänningar, rastlöshet och svårigheter att slappna av eller sova.
Ökad puls: Stress och ångest som utlöses av RSD kan leda till ökad puls och andra stressreaktioner, som rusande tankar eller svettiga handflator.
Kognitiva symtom
Tankefällor: Vissa personer som upplever lidande kopplat till avvisande kan utveckla ohjälpsamma tolkningar av händelser; det betyder inte att verkligt avvisande eller faktisk kritik inte har förekommit. Dessa tankefällor kan innebära att anta det värsta, dra förhastade slutsatser eller ta händelser personligt trots att de kanske inte alls rör personen.
Låg självkänsla och självkritik: RSD kan bidra till en negativ självbild. Personen kan kritisera sig själv eller känna sig oförmögen att leva upp till andras förväntningar; kvalitativ forskning beskriver liknande upplevelser kring kritik hos vuxna med adhd eller uttalade adhd-drag [3].
Sociala och relationella symtom
Svårigheter i relationer: RSD kan belasta relationer eftersom personen kan bli överdrivet känslig för allt som uppfattas som kritik från partner, vänner eller familjemedlemmar. Detta kan leda till missförstånd och konflikter.
Social isolering: För att undvika smärtan av avvisande kan vissa personer med RSD dra sig undan från socialt samspel, vilket kan leda till social isolering och ensamhet.
Rädsla för att misslyckas: Rädslan för att misslyckas eller göra andra besvikna kan vara förlamande för personer med RSD. Denna rädsla kan hindra dem från att ta sig an nya utmaningar eller sträva mot sina mål [1].
De exakta orsakerna till RSD är inte helt klarlagda, men flera faktorer kan bidra till dess utveckling.
Följande faktorer kan bidra till att förklara avvisningskänslighet, men bör inte tolkas som bevisade orsaker till RSD.
Neurobiologiska faktorer
Skillnader i hjärnan vid adhd: Forskningen har inte fastställt någon specifik neurobiologisk orsak till RSD. Det är fortfarande oklart om ökad känslighet för kritik vid adhd återspeglar inneboende skillnader, tidigare erfarenheter eller samspelet mellan dem [3].
Hjärnans funktion: Forskning om hjärnans utveckling och funktion vid adhd fastställer inte att funktionsstörningar i pannlobens hjärnbark orsakar RSD och ger inte heller någon hjärnavbildningsmetod som kan diagnostisera RSD.
Genetisk sårbarhet
Genetiska faktorer bidrar till adhd, men förekomst av adhd eller förstämningssyndrom i familjen fastställer inte att RSD är ett ärftligt tillstånd. Forskning om adhd bör inte användas som bevis för genetiska orsaker specifika för RSD [2].
Tidigare erfarenheter och trauma
Tidigare avvisande, kritik och svåra erfarenheter kan vara relevanta för nuvarande känslomässiga reaktioner. Kvalitativ forskning om vuxna med adhd eller uttalade adhd-drag beskriver lidande kopplat till kritik, men fastställer inte att trauma orsakar en separat RSD-störning [3].
Personlighetsdrag och hanteringsstrategier
Perfektionism och rädsla för att misslyckas: Personer med adhd kan utveckla perfektionistiska tendenser som en strategi för att undvika kritik eller avvisande. Rädslan för att göra misstag eller inte leva upp till andras förväntningar kan förstärka deras avvisningskänslighet.
Att ständigt söka andras gillande: Vissa personer med adhd och RSD kan utveckla ett starkt behov av andras gillande och bekräftelse. De kan börja anpassa sig för att vara andra till lags och ständigt försöka försäkra sig om att vara omtyckta och accepterade för att undvika det känslomässiga lidande som förknippas med avvisande.
Sociala faktorer
Stigmat kring adhd i samhället kan leda till känslor av att vara avvisad och missförstådd. Personer med adhd kan möta utmaningar i sociala sammanhang och studiemiljöer, vilket kan bidra till deras känslighet för upplevat avvisande.
Svårigheter med känsloreglering
Svårigheter med känsloreglering kan förekomma vid adhd, men är inte ett formellt centralt diagnoskriterium och är inte specifikt för adhd. De kan bidra till att beskriva svårigheter att hantera avvisande eller kritik utan att fastställa en separat RSD-diagnos.
Kognitiva faktorer
Avvisningskänslighet kan innebära att förvänta sig avvisande eller tolka tvetydiga situationer som avvisande. Bedömningen bör undersöka dessa tolkningar samtidigt som faktisk kritik, utestängning eller kränkande behandling tas på allvar.
RSD är inte en fristående diagnos och saknar en etablerad diagnostisk utredningsgång. En kliniker kan bedöma avvisningskänslighet, känsloreglering och tillhörande funktionspåverkan, inklusive om ett underliggande eller samtidigt förekommande tillstånd behöver behandlas.
Det finns inget etablerat diagnostiskt test för RSD. Intervjuer, frågeformulär och observationer kan ge underlag för en bredare klinisk bedömning, men bekräftar inte RSD.
Bedömningen kan omfatta följande:
Klinisk bedömning och intervju
Klinisk bedömning: Yrkesutövare inom psykisk hälsa, såsom psykiatrer eller psykologer, genomför kliniska bedömningar. De samlar in information om personens bakgrund, inklusive känslomässiga reaktioner på upplevat avvisande, kritik och andra relevanta erfarenheter.
Patientintervjuer: En ingående patientintervju är avgörande för att förstå personens känslomässiga upplevelser, utlösande faktorer och hur RSD påverkar vardagen.
Självrapportering och frågeformulär
Rejection Sensitivity Questionnaire (RSQ): Det ursprungliga RSQ-formuläret presenterar 18 hypotetiska mellanmänskliga situationer. De svarande skattar sin oro eller ångest och sin förväntan på att bli accepterade i varje situation. Formuläret mäter avvisningskänslighet i forskningssyfte; det diagnostiserar inte RSD [9].
Skattningsskalor för adhd: Skattningsskalor för adhd bedömer adhd-symtom, inte RSD. De kan ge stöd vid en adhd-utredning men ersätter inte en fullständig klinisk bedömning [5].
Beteendeobservation
Kliniker kan samtala om känslomässiga reaktioner i relationer, vid kritik eller vid återkoppling på prestationer. Sådana observationer bidrar till att förstå lidande och funktionsförmåga; de utgör inte ett validerat RSD-test och kräver inte att man avsiktligt framkallar avvisande.
Differentialdiagnostik
Kliniker bör bedöma möjliga underliggande eller samtidigt förekommande tillstånd i stället för att diagnostisera RSD genom uteslutning. Dessa kan omfatta depression, ångestsyndrom eller emotionellt instabilt personlighetssyndrom (borderline).
Samordning med adhd-utredning
Vid misstanke om adhd bör utredningen klarlägga symtomens utveckling över tid, deras förekomst i olika miljöer och funktionsnedsättningen. Avvisningskänslighet i sig fastställer inte adhd, och en adhd-diagnos bekräftar inte RSD [5].
Att följa symtom över tid
Att följa känslomässiga reaktioner, utlösande faktorer, varaktighet och påverkan på vardagen kan hjälpa en kliniker att förstå mönster och se över stödet. Det kan inte bekräfta en RSD-diagnos.
Lidande kopplat till avvisande kan vara svårt att hantera. Följande är allmänna strategier för att hantera stress och känslomässigt lidande, inte bevisade behandlingar specifikt för RSD. Nyttan varierar, och självhjälp bör inte ersätta bedömning när svårigheterna kvarstår eller påverkar vardagen [7].
Här är några tips som kan hjälpa dig att hantera avvisningskänslig dysfori på egen hand:
Självkännedom och kunskap
Förstå RSD: Det första steget i att hantera RSD är att lära sig mer om det. Att förstå vad RSD är och hur det tar sig uttryck kan hjälpa dig att känna igen när du upplever det.
Identifiera utlösande faktorer: Var uppmärksam på situationer och omständigheter som utlöser din RSD. Att känna till vad som utlöser reaktionerna kan hjälpa dig att förbereda dig och hantera dem mer effektivt.
Självmedkänsla och inre dialog
Öva på självmedkänsla: Var vänlig mot dig själv. Kom ihåg att du inte är ensam om att uppleva RSD och att det inte är ditt fel. Bemöt dig själv med samma medkänsla som du skulle visa en vän som har det svårt.
Ifrågasätt negativ inre dialog: När RSD gör sig påmint, försök att ifrågasätta de negativa tankar och föreställningar som ofta följer med. Fundera över vilket stöd som finns för din tolkning och om andra förklaringar är möjliga, utan att avfärda verkligt avvisande eller kränkande behandling.
Medveten närvaro och avslappningstekniker
Meditation med medveten närvaro: Medveten närvaro kan hjälpa vissa personer att hantera stress, men effekten specifikt vid RSD är osäker. Det finns många appar och resurser som kan vägleda dig i meditation med medveten närvaro.
Djupandning: Lugn och bekväm andning kan hjälpa vid stress. Undvik att tvinga fram mycket djupa andetag och avbryt om övningen gör dig yr eller ökar obehaget.
Beteendestrategier
Stanna upp och reflektera: När du känner de starka känslor som hör till RSD, stanna upp en stund innan du reagerar. Ge dig själv tid att bedöma om situationen motiverar den känslomässiga reaktion du upplever.
Be om återkoppling: Om du är osäker på hur andra uppfattar dina handlingar eller ditt beteende kan du överväga att be om återkoppling. Det kan hjälpa dig att få en mer rättvisande bild av situationen.
Ha realistiska förväntningar
Acceptera ofullkomlighet: Försök att förstå att ingen är perfekt och att det är okej att göra misstag eller möta avvisande. Ifrågasätt den orealistiska föreställningen att du alltid måste leva upp till andras förväntningar.
Fokusera på framsteg, inte perfektion: Försök att gå från att sträva efter perfektion till att värdesätta framsteg och personlig utveckling. Uppmärksamma och gläds åt det du åstadkommer, hur litet det än är.
Socialt stöd
Ta stöd av vänner och familj: Berätta om dina svårigheter för vänner och familjemedlemmar som du litar på. De kan ge känslomässigt stöd och förståelse, vilket kan vara särskilt hjälpsamt under svåra perioder.
Stödgemenskaper på nätet: Gemenskaper på nätet med andra i liknande situation kan erbjuda förståelse och delade erfarenheter. Betrakta personliga berättelser som kamratstöd, inte som diagnostiska råd eller råd om läkemedelsförskrivning, och värna om din integritet.
Professionell hjälp
Sök professionell bedömning om lidandet kvarstår, påverkar relationer eller arbete eller är svårt att hantera. En kliniker kan bedöma känsloreglering och möjliga underliggande tillstånd. Om du har tankar på självskada eller självmord, sök akut hjälp; om du inte kan hålla dig själv säker eller om det finns omedelbar fara, kontakta lokal akuthjälp eller ta dig till närmaste akutmottagning.
Levnadsvanor
Hälsosamma levnadsvanor: Prioritera att ta hand om dig själv genom regelbunden motion, balanserad kost och tillräcklig sömn. Dessa faktorer kan ha stor betydelse för ditt känslomässiga välbefinnande.
Stressminskning: Ägna dig åt aktiviteter som hjälper dig att minska stress, som yoga, fritidsintressen eller att vistas i naturen.
Evidensen för behandling specifikt för RSD är begränsad, och det finns ingen etablerad behandlingsgång för en separat RSD-diagnos. Stöd kan inriktas på lidande, hanteringsstrategier och relationer, medan psykologisk behandling eller läkemedel bör väljas utifrån individuellt bedömda behov eller underliggande tillstånd. Evidens för behandling av adhd, ångest eller depression bör inte framställas som bevis för effekt vid RSD [5, 8, 10].
Följande insatser kan övervägas efter bedömning; de utgör inte ett etablerat behandlingsprotokoll specifikt för RSD:
Psykoterapi och stödsamtal
Kognitiv beteendeterapi (KBT): KBT arbetar med ohjälpsamma tankar och beteenden och kan vara lämpligt vid bedömda svårigheter såsom ångest eller adhd-relaterad funktionspåverkan. Effekten specifikt vid RSD har inte fastställts.
Dialektisk beteendeterapi (DBT): DBT lär ut färdigheter i känsloreglering och att stå ut i svåra känslor och används vid tillstånd som emotionellt instabilt personlighetssyndrom. Detta fastställer inte att DBT är en effektiv behandling specifikt för RSD [10].
Individuella stödsamtal: Enskilda samtal med en terapeut med lämpliga kvalifikationer kan utforska känslomässigt lidande och behov av hanteringsstrategier. Benämningen RSD innebär inte att det finns en erkänd klinisk specialitet eller ett visst behandlingsbehov.
Stödjande terapier
Gruppterapi: När det är lämpligt kan gruppterapi ge möjlighet att diskutera erfarenheter och öva på hanteringsstrategier. Någon nytta specifikt för RSD har inte fastställts, och detta beskriver inte det individuella behandlingsprogram i boendemiljö som erbjuds av THE BALANCE.
Familjeterapi: Familjens medverkan kan inriktas på kommunikation och stöd när det är lämpligt och personen har samtyckt. Den bör inte framställas som en bevisad behandling specifikt för RSD.
Läkemedel
Adhd-läkemedel: När adhd har diagnostiserats kan en behörig förskrivare överväga centralstimulerande läkemedel som metylfenidat eller amfetaminbaserade läkemedel, eller icke-centralstimulerande läkemedel som atomoxetin, utifrån ålder, klinisk bedömning och lokala riktlinjer. Dessa är behandlingar för adhd, inte etablerade behandlingar specifikt för RSD. Förskrivning kräver genomgång av nytta, biverkningar, interaktioner och lämplig uppföljning [5].
Antidepressiva: Antidepressiva kan övervägas vid ett bedömt tillstånd som depression eller ett ångestsyndrom, beroende på läkemedel, ålder och lokala riktlinjer. De bör inte framställas som en etablerad behandling för RSD eller som ett automatiskt nästa steg när hanteringsstrategier inte räcker till. Börja inte med, avsluta inte och ändra inte ordinerad medicinering utan råd från förskrivaren.
Behandlingscenter med hög komfort för adhd och relaterade problem
Specialiserade behandlingscenter: THE BALANCE erbjuder vård som utgår från en bedömning vid adhd och relaterade svårigheter hos vuxna. Behandling i boendemiljö kan övervägas vid komplex problematik när det bekräftade programmet kan tillgodose personens behov; det är inte en etablerad behandling specifikt för RSD eller en ersättning för akut sjukhusvård.
Vård med helhetsperspektiv: Våra program bygger på ett helhetsperspektiv på behandling och inriktas inte bara på symtomen utan också på personens allmänna välbefinnande och livskvalitet.
Individuellt anpassade behandlingsplaner: Behandlingen vid vårt center med hög komfort omfattar personligt anpassade planer som tar hänsyn till varje persons unika behov och önskemål.
Omfattande stöd: Beroende på bedömda behov och överenskommen plats kan stödet omfatta individuell terapi, relevant klinisk uppföljning och aktiviteter för välbefinnande. Bekvämligheter och en boendemiljö innebär inte att effekten specifikt vid RSD är fastställd.
