Okontrollerade utbrott av ilska, sorg och frustration är bara några av de symtom som personer med emotionell dysreglering upplever. Tillståndet drabbar miljontals människor varje år. Emotionell dysreglering kan leda till farliga och självdestruktiva beteenden, och forskning visar att över 40 % av personer med tidigare självskadebeteende också uppger att de upplever svår emotionell dysreglering. Enligt nyare studier är emotionell dysreglering ett vanligt symtom vid många psykiska tillstånd, bland annat depression, ångest och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

Emotionell dysreglering kan ha en betydande inverkan på en persons relationer, arbete och övergripande livskvalitet, men det finns effektiva behandlingsalternativ.

Har du någon gång känt att känslorna svänger åt alla håll och att du inte har någon kontroll över dem? Så kan emotionell dysreglering kännas. Emotionell dysreglering är ett tillstånd där en person inte kan styra sina känslomässiga reaktioner på ett ändamålsenligt sätt [1]. Här går vi igenom definition, klassificering, typer, biologiska mekanismer och riskfaktorer kopplade till emotionell dysreglering.

Definition av emotionell dysreglering

Emotionell dysreglering är ett begrepp som beskriver svårigheter att reglera känslor på ett sätt som är lämpligt i en viss situation. Det kan ta sig olika uttryck, bland annat humörsvängningar, impulsivitet, utbrott, självskadebeteende och svårigheter i socialt samspel. Emotionell dysreglering kan förekomma vid olika psykiska tillstånd, däribland depression, ångest, bipolär sjukdom, emotionellt instabilt personlighetssyndrom och posttraumatiskt stressyndrom [1, 2].

Klassificering av emotionell dysreglering

Emotionell dysreglering kan delas in i överreglering och underreglering [3]. Överreglering innebär en tendens att undertrycka eller hämma känslor, vilket leder till bristande känslouttryck. Denna typ av emotionell dysreglering ses ofta hos personer med social ångest, undvikande personlighetssyndrom eller tvångsmässigt personlighetssyndrom.

Underreglering innebär däremot en tendens att uttrycka känslor på ett överdrivet eller olämpligt sätt, vilket leder till impulsivt beteende. Denna typ av emotionell dysreglering ses ofta hos personer med emotionellt instabilt personlighetssyndrom, adhd eller uppförandestörning [3].

Typer av emotionell dysreglering

Emotionell dysreglering kan ta sig olika uttryck. Följande är de vanligaste typerna:

Intensiva och instabila känslor: Personer med emotionell dysreglering upplever ofta intensiva känslor som förändras snabbt. De kan känna sig irriterade, oroliga, arga eller ledsna utan någon tydlig anledning.
Impulsivitet: Emotionell dysreglering åtföljs ofta av impulsiva beteenden, såsom vårdslös körning, substansmissbruk, hetsätning eller överdriven konsumtion.
Självskadebeteende: Personer med emotionell dysreglering kan skada sig själva, till exempel genom att skära eller bränna sig, för att hantera intensiva känslor.
Svårigheter i socialt samspel: Personer med emotionell dysreglering kan ha svårt att upprätthålla sunda relationer till andra. De kan ha svårigheter med kommunikation, tillit och gränssättning.

Vetenskapen bakom emotionell dysreglering: biologiska mekanismer

Emotionell dysreglering har kopplats till förändringar i de hjärnområden som ansvarar för känslobearbetning, såsom prefrontala cortex, amygdala och hippocampus. Dessa förändringar kan bero på genetiska faktorer, tidiga barndomsupplevelser eller trauma [4].

Nyare forskning tyder på att emotionell dysreglering även kan vara förknippad med en obalans i signalsubstanser som serotonin, dopamin och noradrenalin, vilka spelar en avgörande roll för regleringen av stämningsläge och beteende.

Studier har dessutom visat att personer med emotionell dysreglering kan ha en nedsatt förmåga att reglera stressreaktionen, vilket leder till en kronisk aktivering av det sympatiska nervsystemet [4].

Vad bör man vara uppmärksam på? Riskfaktorer för emotionell dysreglering

Flera riskfaktorer för emotionell dysreglering har identifierats, bland annat:

Barndomstrauma: Att utsättas för övergrepp, omsorgssvikt eller andra former av trauma under barndomen kan öka risken för att utveckla emotionell dysreglering senare i livet.
Genetik: Forskning har visat att genetiska faktorer spelar en roll i utvecklingen av emotionell dysreglering.
Miljöfaktorer: Långvarig stress, substansmissbruk eller svåra livshändelser kan öka risken för emotionell dysreglering.
Medicinska tillstånd: Vissa medicinska tillstånd, såsom traumatisk hjärnskada, epilepsi eller stroke, kan leda till emotionell dysreglering [4].

Har du någon gång upplevt att dina känslor är okontrollerbara, intensiva eller oförutsägbara? I så fall kan det handla om emotionell dysreglering. Emotionell dysreglering är ett tillstånd som kännetecknas av svårigheter att hantera eller reglera sina känslor på ett ändamålsenligt sätt [2]. Här går vi igenom tio vanliga symtom på emotionell dysreglering, med en kort beskrivning av varje.

Kraftiga humörsvängningar: Personer med emotionell dysreglering kan uppleva kraftiga humörsvängningar som kan komma snabbt och utan förvarning [6]. De kan känna sig glada i ena stunden och arga, ledsna eller oroliga i nästa.

Utbrott av ilska eller irritation: Personer med emotionell dysreglering kan ha svårt att kontrollera sin ilska, vilket leder till utbrott, aggressivitet eller irritation [3]. Dessa utbrott kan riktas mot dem själva, andra eller föremål.

Rädsla för att bli övergiven: Personer med emotionell dysreglering kan uppleva en ihållande rädsla för att bli övergivna eller avvisade av andra. De kan bli klängiga eller kräva mycket bekräftelse för att undvika att bli avvisade, vilket kan belasta relationer [5].

Impulsivitet: Emotionell dysreglering åtföljs ofta av impulsiva beteenden, såsom substansmissbruk, hetsätning, vårdslös körning eller överdriven konsumtion [2]. Beteendet kan vara ett sätt att hantera intensiva känslor eller söka spänning.

Självskadebeteende: Personer med emotionell dysreglering kan skada sig själva, till exempel genom att skära eller bränna sig, för att hantera intensiva känslor [5]. Detta beteende kan vara farligt och kräver professionell hjälp.

Självmordstankar: Personer med emotionell dysreglering kan ha självmordstankar eller uppvisa självmordsbeteende. Självmordstankar ska tas på allvar och kräver omedelbar medicinsk hjälp [6].

Ångest och panikattacker: Emotionell dysreglering kan yttra sig som ångest eller panikattacker, vilka kan utlösas av stress eller känslomässiga påfrestningar [3]. Symtom på ångest och panikattacker omfattar hjärtklappning, andnöd och svettningar.

Svårigheter i socialt samspel: Personer med emotionell dysreglering kan ha svårt med socialt samspel, till exempel att upprätthålla sunda relationer till andra. De kan ha svårigheter med kommunikation, tillit och gränssättning [2].

Dissociation: Emotionell dysreglering kan leda till dissociation, som innebär en känsla av att vara frånkopplad från sig själv eller sin omgivning [5]. Det kan yttra sig som en känsla av overklighet eller av att vara frånkopplad från sin kropp.

Beroendebeteenden: Personer med emotionell dysreglering kan ägna sig åt beroendebeteenden, såsom spel om pengar, pornografikonsumtion eller datorspelande, för att hantera intensiva känslor [3]. Dessa beteenden kan bli problematiska och kräva professionell hjälp.

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är ett psykiskt tillstånd som kan utvecklas efter att en person har upplevt eller bevittnat en traumatisk händelse. Ett vanligt symtom vid PTSD är emotionell dysreglering, vilket innebär svårigheter att reglera och uttrycka känslor på ett ändamålsenligt sätt [3]. Här undersöker vi sambandet mellan PTSD och emotionell dysreglering och går igenom fem orsaker eller mekanismer bakom detta samband.

Överdriven vaksamhet och ökad anspänning: PTSD kan göra att personen upplever stark ångest, rädsla och överdriven vaksamhet [7]. Detta förhöjda anspänningstillstånd kan göra det svårt att reglera känslor och leda till emotionell dysreglering [2].
Återupplevanden och påträngande tankar: PTSD kan orsaka återupplevanden, påträngande tankar och mardrömmar [6]. Dessa symtom kan göra att personen känner sig överväldigad av sina känslor, vilket leder till emotionell dysreglering [3].
Undvikandebeteenden: Personer med PTSD kan använda undvikandebeteenden för att förhindra att minnen av den traumatiska händelsen väcks [7]. Detta undvikande kan leda till emotionell dysreglering genom att hindra personen från att bearbeta sina känslor fullt ut.
Förändrad hjärnfunktion: Forskning tyder på att personer med PTSD har förändrad hjärnfunktion i områden som ansvarar för känsloreglering, såsom prefrontala cortex och amygdala [8]. Dessa förändringar i hjärnans funktion kan bidra till emotionell dysreglering.
Samtidiga psykiska tillstånd: PTSD förekommer ofta tillsammans med andra psykiska tillstånd, såsom depression och ångest [9]. Även dessa tillstånd kan bidra till emotionell dysreglering.

Ångest och emotionell dysreglering går ofta hand i hand, och ångestsyndrom är ofta förknippade med emotionell dysreglering. Här är tre orsaker eller mekanismer som kan bidra till att förklara sambandet:

Överaktiv amygdala: Amygdala är en del av hjärnan som spelar en central roll i känslobearbetningen. Hos personer med ångestsyndrom kan amygdala vara överaktiv, vilket leder till överdrivna känslomässiga reaktioner, ökad anspänning och svårigheter att reglera känslor. [1]

Tankefällor: Ångest kan leda till negativa tankemönster, såsom katastroftänkande eller övergeneralisering. Dessa tankefällor kan göra det svårare för personer att reglera sina känslor och kan bidra till emotionell dysreglering. [2]

Obalans i signalsubstanser: Ångestsyndrom har förknippats med obalans i olika signalsubstanser, bland annat serotonin, dopamin och gammaaminosmörsyra (GABA). Dessa obalanser kan påverka stämningsläge och känsloreglering och kan bidra till emotionell dysreglering. [5]

Det är viktigt att betona att sambandet mellan ångest och emotionell dysreglering är komplext och sannolikt omfattar flera faktorer. Att förstå de mekanismer som bidrar till sambandet kan hjälpa både enskilda personer och vårdpersonal inom psykisk hälsa att utveckla effektivare strategier för att hantera såväl ångest som emotionell dysreglering.

Att leva med emotionell dysreglering kan vara en utmaning, men det är möjligt att hantera och minska symtomen. Här är tio metoder som kan hjälpa dig att hantera emotionell dysreglering:

Sök professionell hjälp [7]: Om du har svårigheter med emotionell dysreglering kan det vara till hjälp att söka stöd hos en yrkesperson inom psykisk hälsa, till exempel en terapeut eller psykolog. De kan hjälpa dig att lära dig tekniker för att hantera dina känslor och bearbeta bakomliggande problem.

Öva medveten närvaro [6]: Medveten närvaro innebär att vara närvarande i stunden och observera sina tankar och känslor utan att döma dem. Detta kan hjälpa dig att bli mer medveten om dina känslor och minska intensiteten i dina reaktioner.

Var fysiskt aktiv [2]: Motion kan vara ett bra sätt att släppa spänningar och förbättra humöret. Även en kort promenad eller några minuters stretching kan hjälpa.

Sov tillräckligt [5]: Sömnbrist kan förvärra symtomen på emotionell dysreglering. Försök att få sju till åtta timmars sömn per natt.

Undvik alkohol och droger [1]: Substansbruk kan störa känsloregleringen och förvärra symtomen. Att undvika eller begränsa alkohol och droger kan hjälpa dig att hantera dina känslor.

Öva avslappningstekniker [7]: Tekniker som djupandning, progressiv muskelavslappning och vägledd visualisering kan hjälpa dig att slappna av och hantera stress.

För en humördagbok [10]: Att skriva ned dina tankar och känslor kan hjälpa dig att identifiera vad som utlöser emotionell dysreglering och upptäcka mönster i dina känslor. Detta kan hjälpa dig att utveckla strategier för att hantera dem.

Skapa en trygg plats [5]: Skapa en plats där du känner dig trygg och bekväm. Det kan vara en fysisk plats i ditt hem, till exempel en ombonad hörna, eller en inre plats som du föreställer dig. Använd platsen för att slappna av, reflektera och öva medveten närvaro.

Umgås med andra [3]: Att tillbringa tid med stödjande vänner och familjemedlemmar kan bidra till att minska känslor av isolering och förbättra humöret.

Prioritera att ta hand om dig själv [9]: Att ta hand om dig själv kan bidra till att minska stress och förbättra känsloregleringen. Det kan exempelvis innebära att avsätta tid för fritidsintressen, få massage eller öva självmedkänsla.

Att hantera emotionell dysreglering kan vara en process, och det är viktigt att komma ihåg att det är okej att be om hjälp. Det centrala är att hitta strategier som fungerar för dig och att tillämpa dem regelbundet. Genom att ta steg för att hantera dina känslor kan du förbättra ditt övergripande välbefinnande och din livskvalitet.

Emotionell dysreglering kan ha en betydande inverkan på en persons liv, men det finns olika behandlingsalternativ för att hantera tillståndet.

Behandlingen kan omfatta en kombination av läkemedel, terapi och livsstilsförändringar. Det är viktigt att söka hjälp hos kvalificerad vårdpersonal inom psykisk hälsa, och tidiga insatser är avgörande för att förhindra att tillståndet förvärras. Med rätt behandling och stöd kan personer med emotionell dysreglering lära sig att reglera sina känslor och förbättra sin livskvalitet. Det är också viktigt att ha ett stödjande nätverk av familj och vänner som kan erbjuda förståelse och uppmuntran.

Resurser

Findtreatment Gov. (u.å.). Findtreatment Gov.
Substance Abuse and Mental Health Services Administration. (u.å.). Dialektisk beteendeterapi. Substance Abuse and Mental Health Services Administration.
National Health Service. (2023). Emotionellt instabilt personlighetssyndrom.
National Institute of Mental Health. (u.å.). Information om psykisk hälsa. National Institute of Mental Health.
American Psychological Association. (u.å.). Känsloreglering. American Psychological Association Dictionary of Psychology.
National Health Service. (u.å.). Självskadebeteende. National Health Service.
Cochrane Library. (2020). Sökresultat för u201cpsykologiska behandlingar vid självskadebeteende.u201d
National Institute of Mental Health. (u.å.). Posttraumatiskt stressyndrom. National Institute of Mental Health.
Cochrane. (2012). Psykologiska behandlingar för personer med upprepat självskadebeteende. Cochrane.
National Center for Biotechnology Information. (2019). Känsloregleringens neurobiologi. National Library of Medicine.
American Psychiatric Association. (2024). Vad är emotionellt instabilt personlighetssyndrom?
National Library of Medicine. (2023). Dialektisk beteendeterapi. PubMed.
National Institute on Drug Abuse. (2022). Substansbruk och andra psykiska störningar.
MedlinePlus. (u.å.). Självskadebeteende. National Library of Medicine.
National Institute for Health and Care Excellence. (2022). Självskadebeteende: bedömning, behandling och förebyggande av återfall. National Institute for Health and Care Excellence.
ClinicalTrials.gov. (2025). Sökresultat för u201ckänsloreglering.u201d

Låt oss prata om ditt nästa steg.

Din konfidentiella förfrågan.

Emotionell dysreglering

Resurser

En bra utgångspunkt.

Privat behandlingshem för psykisk ohälsa

behandlingshem för paniksyndrom

behandlingshem för emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS)

Bedömning och behandlingsplanering inför privat behandling med boende

Så fungerar inskrivningen

Privat behandlingshem för psykisk ohälsa

För familjer

Intervention och krisstöd

Privat behandlingshem för psykisk ohälsa

För remitterande yrkesverksamma

Klinisk styrning och säkerhet

Privat behandlingshem för psykisk ohälsa

Kliniskt sammanhang

Individuella faktorer

Nästa steg

Osäker på var situationen passar in?

Frågor om vår behandling

Emotionell dysreglering

Vad är emotionell dysreglering?

När känslorna tar över: förstå symtomen

Varför PTSD utlöser emotionell dysreglering: fem centrala mekanismer

Den onda cirkeln: hur ångest förstärker emotionell dysreglering

Att ta kontroll: tio sätt att hantera emotionell dysreglering

Sammanfattning: experternas råd

Resurser

En bra utgångspunkt.

Privat behandlingshem för psykisk ohälsa

behandlingshem för paniksyndrom

behandlingshem för emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS)

Bedömning och behandlingsplanering inför privat behandling med boende

Så fungerar inskrivningen

Privat behandlingshem för psykisk ohälsa

För familjer

Intervention och krisstöd

Privat behandlingshem för psykisk ohälsa

För remitterande yrkesverksamma

Klinisk styrning och säkerhet

Privat behandlingshem för psykisk ohälsa

Kliniskt sammanhang

Individuella faktorer

Nästa steg

Osäker på var situationen passar in?

Relaterade ämnen