Aspergers syndrom har varit föremål för omfattande forskning och diskussion inom psykiatri och psykologi. Aspergers syndrom beskrevs först av den österrikiske barnläkaren Hans Asperger på 1940-talet, men det dröjde flera decennier innan det blev en allmänt erkänd diagnos.
Personer med Aspergers syndrom kan ha svårt med icke-verbal kommunikation, såsom ansiktsuttryck och kroppsspråk, och med att uppfatta sociala signaler.
Ett av kännetecknen för Aspergers syndrom är ett starkt, avgränsat intresse för ett visst ämne, ofta på bekostnad av andra aktiviteter eller ämnen. Trots de utmaningar som är förknippade med Aspergers syndrom kan många personer med tillståndet leva tillfredsställande och meningsfulla liv, ofta med stöd av familjemedlemmar, terapeuter och pedagoger.
Aspergers syndrom är en tidigare diagnos som numera ingår i autismspektrumtillstånd i DSM-5-TR och ICD-11. Vissa fortsätter att använda begreppet som en del av sin identitet. Autism innebär skillnader i social kommunikation och samspel tillsammans med begränsade eller repetitiva mönster i beteenden, intressen eller sinnesupplevelser. Behovet av stöd varierar stort.
Patofysiologin bakom AS är inte helt klarlagd, men forskning tyder på att tillståndet kan ha samband med avvikelser i hjärnans utveckling och kopplingar mellan olika hjärnområden (3).
Aspergers syndrom beskrevs först av den österrikiske barnläkaren Hans Asperger 1944, men erkändes inte som ett separat tillstånd förrän på 1980-talet. AS är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kännetecknas av svårigheter med social kommunikation och samspel samt förekomst av begränsade och repetitiva mönster i beteenden, intressen eller aktiviteter.
Dagens bedömningar beskriver varje persons kommunikation, sensoriska profil, styrkor och stödbehov. Beteckningar som ”verbal respektive icke-verbal” eller ”lindrig respektive svår” är inte separata undertyper av Aspergers syndrom och kan inte sammanfatta en individs förmågor eller behov.
Forskning undersöker skillnader i hjärnans utveckling och kopplingar mellan hjärnområden hos grupper av autistiska personer. Sådana fynd ger varken möjlighet att ställa en individuell diagnos genom hjärnavbildning eller en enda förklaring till en persons drag. Diagnosen bygger på en klinisk bedömning och en bedömning av utvecklingshistorien.
Symtomen vid Aspergers syndrom kan variera mycket från person till person, men flera typiska drag förekommer ofta. Här är tio av de vanligaste symtomen vid Aspergers syndrom hos vuxna:
Svårigheter med social kommunikation: Personer med AS kan ha svårt att inleda och upprätthålla samtal, förstå icke-verbala signaler som kroppsspråk och uppfatta sarkasm eller humor.
Begränsade intressen: Personer med AS kan ha ett smalt intresseområde och ägna sig åt dessa aktiviteter med stor intensitet, ofta på bekostnad av andra aktiviteter.
Repetitiva beteenden: Personer med AS kan ha repetitiva eller stereotypa beteenden, såsom att med händerna flaxa eller att rada upp föremål.
Sensorisk känslighet: Personer med AS kan vara över- eller underkänsliga för vissa sinnesintryck, såsom ljud, beröring, smak eller lukt.
Svårigheter vid förändringar: Förändringar i rutiner eller oväntade händelser kan vara svåra för personer med AS och kan leda till ångest eller känsloutbrott.
Bokstavlig tolkning av språk: Personer med AS kan ha svårt att förstå bildspråk, sarkasm eller idiomatiska uttryck och kan tolka språket mycket bokstavligt.
Svårigheter med sociala relationer: Personer med AS kan ha svårt att inleda och upprätthålla vänskapsrelationer eller romantiska relationer.
Skillnader i känslomässig kommunikation: vissa personer uttrycker eller tolkar känslor på andra sätt. Det betyder inte att de har ett begränsat känsloregister, saknar empati eller inte vill ha relationer.
Svårigheter med exekutiva funktioner: Att planera, organisera och slutföra uppgifter kan vara svårt för personer med AS.
Ovanligt sätt att tala: Vissa personer med AS kan ha ett ovanligt eller formellt sätt att tala, med monoton röst eller ett överdrivet precist språkbruk.
Personer med AS har ofta svårigheter med socialt samspel och kommunikation samt begränsade och repetitiva mönster i beteenden, intressen eller aktiviteter (2). Även om det inte finns något botemedel mot AS kan tidig diagnos och tidiga insatser hjälpa personer med AS att hantera sina symtom bättre och förbättra sin livskvalitet. I den här artikeln beskriver vi vad som kännetecknar en person med Aspergers syndrom utifrån vetenskaplig forskning.
Socialt samspel och kommunikation
Ett av de mest typiska dragen vid AS är påtagliga svårigheter med socialt samspel och kommunikation (5). Personer med AS har svårt att förstå sociala signaler, såsom kroppsspråk, tonfall och ansiktsuttryck, och har ofta svårt att inleda och upprätthålla samtal. De kan också ha svårt att skapa och behålla vänskaper och relationer samt att förstå och förhålla sig till sociala normer och regler (6). Dessa svårigheter kan leda till social isolering, känslor av ensamhet och depression.
Repetitiva och begränsade beteenden och intressen
Personer med AS uppvisar ofta repetitiva och begränsade mönster i beteenden, intressen eller aktiviteter. De kan ha stereotypa eller repetitiva beteenden, såsom att flaxa med händerna eller gunga med kroppen, eller en stark preferens för oföränderlighet och rutiner. De kan också ha intensiva och fokuserade intressen inom specifika ämnen, ofta på bekostnad av andra aktiviteter eller intressen (7). Dessa intressen kan vara mycket specialiserade, till exempel ett intresse för tågtidtabeller eller en fascination för ett visst ämne.
Sensorisk känslighet
Ett annat typiskt drag vid AS är sensorisk känslighet (8). Personer med AS kan uppleva ökad eller minskad känslighet för sinnesintryck, såsom buller, ljus, beröring, smak och lukt. De kan till exempel uppleva höga ljud, starkt ljus eller vissa material i kläder som obehagliga eller till och med smärtsamma. De kan i stället ha en hög smärttröskel och inte märka när de skadar sig. Sensorisk känslighet kan orsaka betydande obehag och ångest, vilket kan leda till social tillbakadragenhet och undvikande av vissa situationer.
Intellektuella förmågor
Intellektuella, språkliga och praktiska förmågor varierar inom autismspektrumet. Den tidigare diagnosen Aspergers syndrom användes i allmänhet när det inte fanns någon betydande tidig försening av språklig eller intellektuell utveckling, men den innebär inte en enhetlig profil vad gäller intelligens, minne, kreativitet eller stödbehov.
Autism har ingen enskild fastställd orsak. Genetiska faktorer och utvecklingsfaktorer bidrar, och forskning undersöker andra påverkansfaktorer. Samband, drag och samtidiga svårigheter ska inte presenteras som en lista över bevisade orsaker:
Genetiska faktorer: Forskning tyder på att genetiska faktorer spelar en roll i utvecklingen av Aspergers syndrom. Studier har visat att tillståndet tenderar att förekomma inom familjer och att vissa genetiska variationer kan öka risken för att utveckla tillståndet.
Hjärnans utveckling: autism är ett tillstånd som rör nervsystemets utveckling. Forskning på gruppnivå om hjärnans struktur eller kopplingar identifierar inte någon diagnostisk avvikelse hos varje autistisk person.
Faktorer under fosterlivet: viss exponering, bland annat för valproat under graviditeten, är förknippad med ökade risker för utvecklingen. Den som tar ordinerat valproat och är gravid eller planerar en graviditet bör söka råd från specialist och får inte sluta ta läkemedlet tvärt.
Forskning om signalsubstanser: det är inte fastställt att autism beror på en enkel obalans i serotonin eller dopamin. Det finns inget kemiskt rutinprov som kan diagnostisera autism.
Forskning om immunsystemet: föreslagna samband med immunsystemet är fortfarande forskningsfrågor och fastställer inte någon individuell orsak eller motiverar obevisade behandlingar riktade mot immunsystemet.
Föräldraskap: strikta, känslomässigt distanserade eller andra föräldrastilar orsakar inte autism. Familjer ska inte skuldbeläggas för ett tillstånd som rör nervsystemets utveckling.
Social isolering: begränsade möjligheter till social kontakt orsakar inte autism. Isolering kan påverka välbefinnandet och tillgången till stöd och förtjänar uppmärksamhet i sig.
Trauma: trauma under barndomen kan få allvarliga psykiska konsekvenser, men är inte en fastställd orsak till autism. Traumarelaterade symtom och autism kan förekomma samtidigt och bör bedömas noggrant.
Kognitiv stil: fokuserad uppmärksamhet på detaljer eller analytiska intressen kan ingå i en individs profil. Det är drag, inte orsaker till eller diagnostiska bevis för autism.
Bearbetning av sinnesintryck: skillnader i reaktioner på ljud, beröring eller andra sinnesintryck kan ingå i autism. De förklarar inte orsaken och förekommer också i andra sammanhang.
Även om Aspergers syndrom betraktas som ett livslångt tillstånd kan det ta sig olika uttryck hos barn och vuxna. Här beskriver vi skillnaderna mellan Aspergers syndrom hos barn och vuxna och presenterar vetenskapliga belägg för dessa skillnader.
En av de främsta skillnaderna mellan Aspergers syndrom hos barn och vuxna är hur symtomen tar sig uttryck. Hos barn kan symtomen vid Aspergers syndrom vara mer synliga, med tydligare svårigheter inom socialt samspel, kommunikation och beteende. Vuxna med Aspergers syndrom kan däremot ha lärt sig att maskera sina symtom, vilket gör det svårare att ställa diagnos. Vuxna kan ha utvecklat strategier för att hantera svårigheter och lärt sig att anpassa sig till sociala situationer, vilket kan göra det svårt att identifiera svårigheter med socialt samspel och kommunikation (5).
Både barn och vuxna behöver en klinisk bedömning som tar hänsyn till utvecklingshistoria, aktuella drag, vardagsfungerande och alternativa eller samtidiga tillstånd. En remiss inleder processen; den är inte i sig en diagnos. Vuxna kan ha nytta av att diskutera upplevelser från barndomen och ta med dokumentation eller uppgifter från någon som kände dem då, om sådant finns tillgängligt.
En av de största utmaningarna för vuxna med Aspergers syndrom är att behålla ett arbete. Vuxna med Aspergers syndrom har ofta svårigheter med exekutiva funktioner, vilket påverkar deras förmåga att planera sin tid, organisera uppgifter och prioritera åtaganden. De kan också ha svårigheter med socialt samspel på arbetsplatsen, såsom att förstå icke-verbala signaler, kommunicera med kollegor och hantera konflikter. Dessa svårigheter kan göra det svårt för vuxna med Aspergers syndrom att behålla ett arbete och kan leda till undersysselsättning eller arbetslöshet (15).
Ångest, depression, adhd och andra tillstånd kan förekomma samtidigt med autism hos barn eller vuxna. Svårigheter bör inte automatiskt tillskrivas autism, och stödet bör utgå från personens aktuella behov snarare än från antagandet att en viss åldersgrupp har en bestämd profil vad gäller psykisk hälsa.
Autistiska vuxna kan möta hinder i kontakten med hälso- och sjukvården, bland annat relaterade till kommunikation och sensoriska behov. Kroppsliga symtom behöver bedömas, och rutinmässig förebyggande vård behövs också. Det är felaktigt att anta att en persons hälsoproblem beror på nedsatta exekutiva funktioner eller livsstil.
