Psykiskt lidande, en svår och mycket intensiv form av känslomässig smärta, kan få djupgående och omfattande konsekvenser för en människas liv. Traumatiska upplevelser kan öka risken för tillstånd som depression, ångestsyndrom och PTSD, men alla som upplever trauma utvecklar inte ett psykiatriskt tillstånd. Stress kan också åtföljas av huvudvärk, magbesvär och sömnsvårigheter.
Långvarig stress kan bidra till hälsoproblem, däribland högt blodtryck och hjärtsjukdom. Detta visar inte att utebliven behandling för psykiskt lidande orsakar hjärt-kärlsjukdom. Konsekvenserna av psykiskt lidande är inte heller begränsade till den fysiska hälsan; relationer kan brytas, produktiviteten minska och livskvaliteten försämras. Att förstå och behandla psykiskt lidande är viktigt för att förbättra befolkningens psykiska hälsa.
Psykiskt lidande är ett beskrivande begrepp för intensivt känslomässigt lidande, inte en diagnos i sig. Det kan vara kortvarigt eller ihållande och påverka förmågan att fungera i vardagen. Att det förekommer innebär inte i sig att ett psykiatriskt tillstånd föreligger.
Vad innebär psykiskt lidande?
Psykiskt lidande beskriver svårt känslomässigt lidande. Både känslomässig och fysisk smärta är personliga upplevelser, och fysisk smärta har inte alltid synliga tecken. Psykiskt lidande kan förekomma tillsammans med stress, som kan påverka tankar, känslor, fysisk hälsa och vardagsliv [1].
Känslomässigt lidande är inte begränsat till en viss typ av upplevelse; det kan vara förknippat med vilken händelse som helst i livet. Det kan orsakas av stress, trauma, stora livsförändringar eller långvariga personliga problem. Hur människor upplever psykiskt lidande varierar beroende på deras omständigheter och förmåga att hantera svårigheter.
Innebörden av sorg, bedrövelse och psykiskt lidande
Sorg, bedrövelse och psykiskt lidande är ofta sammanlänkade men skilda upplevelser:
Sorg: Traditionellt betraktas sorg som en komplex känsla som människor upplever när de förlorar någon eller något som är värdefullt för dem. Den kan innefatta nedstämdhet, ilska, skuld eller känslomässig avtrubbning, och förloppet varierar mellan människor. Sorg innebär inte i sig att depression föreligger.
Bedrövelse: Bedrövelse är i sin tur en känsla av sorg som uppstår vid förlust eller misslyckande. Den ingår vanligtvis i en sorgeprocess men kan också uppstå separat av olika skäl i livet.
Psykiskt lidande: Detta beskriver intensiv känslomässig smärta, som kan uppstå under sorg eller andra påfrestande omständigheter. Det behöver inte vara konstant eller långvarigt; den stress som kan följa med kan påverka vardagen [1].
Olika delar av psykiskt lidande
För att bättre förstå psykiskt lidande kan vi dela upp det i dess grundläggande delar:
Känslomässig smärta: Känslomässigt lidande kan innefatta nedstämdhet, hopplöshet eller tomhet. Dessa känslor innebär inte i sig att depression föreligger. Depression innefattar ett mönster av symtom som påverkar stämningsläge, tänkande eller förmågan att fungera i vardagen.
Kognitiv påverkan: Känslomässiga påfrestningar kan göra det svårare att koncentrera sig och fatta beslut. Vissa upplever återkommande oro eller ältande, men dessa svårigheter varierar och innebär inte att personen har förlorat förmågan att resonera.
Beteendeförändringar: Personer som upplever psykiska påfrestningar kan också uppvisa beteendeförändringar, såsom att isolera sig, få sämre sömn- och matvanor och försumma sin personliga hygien.
Fysiska symtom: Även om psykiskt lidande främst är en psykisk påfrestning kan det också kännas i kroppen. Huvudvärk, magont och trötthet är några av de symtom som förekommer hos patienter som upplever svåra känslomässiga påfrestningar [1].
Psykiskt lidande kan ta sig olika uttryck, som kan vara psykiska, sociala eller fysiska. Att uppmärksamma dessa tecken kan vara viktigt för att kunna erbjuda stöd och söka hjälp.
Känslomässiga symtom
Psykiskt lidande är en av de mest intensiva och genomgripande upplevelserna. Centrala känslomässiga symtom är bland annat:
Djup nedstämdhet: Ihållande nedstämdhet eller minskad glädje i aktiviteter som vanligtvis känns lustfyllda kan förekomma, särskilt vid depression, men inget av detta behöver finnas vid varje upplevelse av psykiskt lidande [5].
Förtvivlan: Hopplöshet och en föreställning om att livet aldrig kommer att förändras till det bättre.
Skuld: Skuldkänslor, som ibland kan vara överdrivna eller oproportionerliga i förhållande till omständigheterna. Skuld innebär inte i sig att ett psykiatriskt tillstånd föreligger.
Ångest: Känslor av oro, rädsla eller anspänning som kan vara svåra att hantera. Ångest innebär inte i sig att ett ångestsyndrom föreligger.
Ilska: Ilska eller frustration som tycks uppstå utan anledning eller är oproportionerlig i förhållande till situationen.
Kognitiva symtom
Psykiskt lidande kan påverka en persons kognitiva funktioner avsevärt och leda till:
Koncentrationssvårigheter: Svårigheter att rikta uppmärksamheten eller hålla den kvar på en uppgift.
Ältande: Återkommande tankar om obehagliga händelser eller omständigheter.
Beslutsvånda: Svårigheter att fatta beslut, även mindre sådana.
Påträngande tankar: Påträngande, negativa tankar som personen har svårt att avfärda.
Minnesproblem: Svårigheter att minnas saker eller en tendens att lätt glömma.
Beteendemässiga symtom
Beteendeförändringar kan förekomma, även om lidandet inte alltid syns för andra. Möjliga förändringar är bland annat:
Socialt tillbakadragande: Att undvika människor och dra sig undan från vänner och anhöriga.
Försummade åtaganden: Att inte fullfölja personliga, yrkesmässiga eller studierelaterade åtaganden.
Förändrat sömnmönster: Sömnlöshet eller att sova för mycket
Förändrad aptit: Att äta mindre eller mer än vanligt, eller förändringar i aptit eller vikt. Dessa förändringar innebär inte i sig att anorexia nervosa, bulimia nervosa eller hetsätningsstörning föreligger; ihållande eller oroande förändringar i ätandet bör bedömas.
Försummad personlig omvårdnad: Att inte tvätta eller bada sig, eller att inte sköta ansikts- och kroppsbehåring.
Fysiska symtom
Känslomässiga påfrestningar kan åtföljas av fysiska symtom, men dessa symtom kan också ha medicinska orsaker. Sök medicinsk bedömning vid nytillkommet, ihållande, förvärrat eller oroande tryck över bröstet, hjärtklappning, huvudvärk, buksmärta eller kräkningar i stället för att anta att besvären beror på psykiska påfrestningar. Sök akut hjälp vid bröstsmärta som inte går över, särskilt tillsammans med andfåddhet, svettningar eller svimningskänsla; hjärtklappning som inte går över eller förekommer tillsammans med bröstsmärta, andfåddhet eller svimning; plötslig och extremt svår huvudvärk; plötslig svår buksmärta; eller blodiga kräkningar. Sök skyndsamt medicinsk rådgivning om kräkningar gör att du inte kan behålla vätska. Möjliga fysiska symtom är bland annat:
Trötthet: Trötthet eller brist på energi, som kan förekomma med eller utan sömnsvårigheter.
Huvudvärk: Huvudvärk, som kan förekomma vid stress men inte automatiskt bör tillskrivas den.
Magont: Mag-tarmbesvär, däribland kräkningar eller buksmärta.
Muskelspänningar: Spända muskler, smärta eller stelhet, utan någon bestämd gräns för hur länge besvären ska ha pågått.
Hjärtklappning: Hjärtklappning eller en känsla av att hjärtat rusar eller slår hårt [2].
Psykiskt lidande innebär svårt känslomässigt lidande eller smärta. Det kan ha sitt ursprung i vilken upplevelse som helst och ta sig olika uttryck. Här följer några exempel som gör begreppet lättare att förstå:
När en familjemedlem dör
Att förlora en närstående kan orsaka intensivt känslomässigt lidande. Föreställ dig en man eller kvinna som har varit gift i många år och vars make eller maka plötsligt är borta. Saknaden kan vara mycket smärtsam. Personen kan känna sig nedstämd, gråta oavbrutet och även få fysiska besvär som tryck över bröstet eller huvudvärk. Förlusten förändrar vardagens rutiner och förväntningarna på framtiden, och personen kan känna tomhet och hopplöshet.
Personer som utsatts för övergrepp
Den som utsatts för övergrepp kan genomleva svåra psykiska plågor. En kvinna som har utsatts för våld av sin man kan till exempel ha ångestsyndrom, depression och PTSD. Personen kan uppleva påträngande minnen eller återupplevanden av övergreppen, mardrömmar, ångest och känslor av maktlöshet. Den psykiska påverkan kan finnas kvar även när de fysiska skadorna har läkt och leda till bristande tillit till andra och svårigheter i samspelet med andra människor.
Kronisk sjukdom
Kronisk sjukdom kan också medföra känslomässigt lidande på grund av sin långa varaktighet och påverkan på vardagen; kronisk betyder inte nödvändigtvis livslång. Tänk till exempel på en person som diagnostiserats med multipel skleros (MS), ett livslångt tillstånd som vanligtvis inte är terminalt. Förloppet varierar; behandling och stöd kan hjälpa, och de flesta lever till hög ålder. Sjukdomens oförutsägbarhet, fysiska begränsningar och återkommande vårdbesök kan göra att en patient upplever frustration, hopplöshet och nedstämdhet. Personen kan utveckla oro för framtiden och för att förlora sin självständighet, vilket i sin tur kan försämra livskvaliteten.
Ekonomiska svårigheter
Ekonomiska svårigheter kan orsaka betydande påfrestningar och kan öka risken för psykisk ohälsa, men leder inte oundvikligen till ett psykiatriskt tillstånd. Föreställ dig en familj som har förlorat sin inkomstkälla eller samlat på sig stora sjukhusräkningar. Svårigheter att betala räkningar, rädsla för att förlora sitt hem och pressen att hitta ett nytt arbete kan bidra till oro, nedstämdhet och sömnlösa nätter. Dessa känslor kan sannolikt påverka deras psykiska hälsa negativt, eftersom framtiden känns oviss och de skäms över de ekonomiska motgångarna.
Stress på arbetsplatsen
Stressande arbetsförhållanden kan leda till psykiskt lidande. En anställd i en osund arbetsmiljö, med hög press, snäva tidsramar och utan uppmuntran, kan till exempel utveckla utbrändhet. Några av tecknen är höga stressnivåer, trötthet, irritabilitet och hopplöshet. Otrygghet i anställningen och att inte kunna leva upp till kraven kan orsaka stora psykiska och känslomässiga påfrestningar.
Social isolering
Social isolering och ensamhet kan bidra till känslomässigt lidande och är förknippade med en högre risk för depression. En äldre person med få sociala kontakter kan till exempel känna sig ensam eller sakna stöd. Att bo ensam innebär inte nödvändigtvis att känna sig ensam, och ensamhet leder inte oundvikligen till ett psykiatriskt tillstånd. Stödet bör utgå från personens önskemål och omständigheter.
Psykiskt lidande kan få en rad konsekvenser för individen, bland annat fysiologiska, sociala, arbetsrelaterade och psykiska. Denna kunskap bidrar till att uppmärksamma att de skador som psykiskt lidande medför kan vara mycket betydande.
Fysisk hälsa
Stress och ångest kan åtföljas av huvudvärk, muskelspänningar och magbesvär. Långvarig stress kan bidra till hälsoproblem, däribland högt blodtryck och hjärtsjukdom, men dessa symtom utvecklas inte oundvikligen till hjärt-kärlsjukdom eller problem med immunförsvaret. Fysiska symtom bör bedömas medicinskt på lämpligt sätt och innebär inte i sig att somatiskt symtomsyndrom föreligger [1].
Känslomässigt och psykiskt välbefinnande
Psykiskt lidande kan påverka välbefinnande och självkänsla. Ihållande nedstämdhet, hopplöshet, känslor av värdelöshet eller förlust av intresse kan förekomma vid depression, men en diagnos kräver bedömning och kan inte fastställas utifrån en enda känsla. Vissa utvecklar PTSD efter en traumatisk händelse; symtomen kan omfatta påträngande minnen eller mardrömmar, undvikande, förändringar i stämningsläge eller tänkande samt förhöjd vaksamhet. Återupplevanden behöver inte vara konstanta, och alla som utsätts för trauma utvecklar inte PTSD. Känslomässiga påfrestningar kan också leda till att människor drar sig undan från sociala aktiviteter.
Påverkan på relationer
Stress är känd för att påverka relationer negativt. Personer som upplever svåra känslomässiga problem kan ha svårt att uttrycka sig och sina känslor, vilket kan orsaka konflikter med närstående. En patient som har diagnostiserats med depression kan till exempel bli lättretlig eller vilja vara ensam, vilket kan göra att familjemedlemmarna känner sig sårade. Sådana ansträngda samspel kan skada relationer och leda till socialt utanförskap, vilket ytterligare ökar personens lidande.
Arbetsprestation
Konsekvenserna av psykiskt lidande kan följa med till arbetsplatsen. Kognitiva funktioner som koncentration och fokus kan påverkas kraftigt, vilket leder till lägre produktivitet och effektivitet. En anställd med ångestsyndrom kan till exempel ha problem med att planera sin tid och vara produktiv. Psykisk ohälsa kan också påverka närvaron eller förmågan att vara kvar i arbete. Lämpligt stöd och anpassningar på arbetsplatsen kan hjälpa människor att delta i arbetslivet [3].
Livskvalitet
Psykiskt lidande kan försämra den allmänna livskvaliteten avsevärt. Vardagliga uppgifter kan bli alltför svåra eller omöjliga att hantera. En person som lider av långvarig stress kan till exempel ha svårt att handla mat eller gå på en fest. Dessa begränsningar kan leda till känslor av hopplöshet och ilska, som i sin tur kan försämra personens livskvalitet. Andra förluster av icke-ekonomisk karaktär kan omfatta psykiskt lidande som påverkar förmågan att leva ett meningsfullt liv, förlorad livsglädje, hopplöshet och förlust av värdighet.
Långsiktiga konsekvenser
Ihållande känslomässigt lidande kan påverka hälsan och förmågan att fungera i vardagen, men förloppet varierar och livslång sjukdom är inte oundviklig. Vissa använder alkohol eller andra substanser för att hantera situationen, vilket kan skapa ytterligare problem. Långvarig stress kan bidra till hälsorisker, men det innebär inte att psykiskt lidande i sig nödvändigtvis förkortar en människas liv. En professionell bedömning kan identifiera behandlingsbara tillstånd och lämpligt stöd.
Känslomässig smärta kan inte alltid förebyggas, och att uppleva den är inte ett personligt misslyckande. Följande strategier kan stödja välbefinnandet och hjälpa till att hantera stress, men de ersätter inte bedömning eller behandling när det behövs:
Att ta hand om sig själv
Att ta hand om sig själv kan stödja den psykiska och fysiska hälsan, även om det inte kan förebygga allt lidande. Regelbundna måltider, tillräcklig sömn och fysisk aktivitet anpassad till hälsa och förmåga kan hjälpa. Motion kan stödja stämningsläget och stresshanteringen, men är inte ett garanterat sätt att övervinna känslomässigt lidande.
Stresshantering
Att hantera stress kan bidra till att minska lidandet, även om det inte kan förebygga alla smärtsamma upplevelser. Djupandning, meditation eller yoga är några sätt att minska stressnivån. Lustfyllda fritidsaktiviteter kan hjälpa vissa att hantera vardagsstress, även om nyttan varierar [4]. Att lära sig säga nej och sätta gränser är viktigt, eftersom den som tar på sig för mycket arbete kan bli överväldigad.
Socialt stöd
Det är mycket viktigt att ha någon att vända sig till i svåra stunder. Goda relationer till familj, vänner och arbetskamrater kan vara en källa till tröst under påfrestande perioder. Att dela sina känslor och berätta för andra om det man har varit med om kan vara till hjälp för att undvika att känna sig känslomässigt överbelastad.
Att söka professionell hjälp
Om känslomässiga besvär är ihållande, svåra, förvärras eller påverkar vardagen, sök hjälp hos vårdpersonal i primärvården eller en kvalificerad yrkesutövare inom psykisk hälsa. En bedömning kan omfatta fysisk hälsa, psykisk hälsa och lämplig behandling; lidandet utvecklas inte oundvikligen till ett psykiatriskt tillstånd. Om du har tankar på självmord eller självskada, sök stöd omedelbart. I USA kan du ringa eller skicka ett sms till 988 för krisstöd; om det finns omedelbar fara eller du inte kan hålla dig säker, ring 911 eller ta dig till närmaste akutmottagning. I andra länder, använd lokala kris- och akuttjänster.
Dessa strategier kan hjälpa vissa människor att hantera känslomässig smärta. Nyttan varierar, och svårt eller ihållande lidande kan kräva professionell bedömning och behandling.
Att bekräfta sina känslor
Att uppmärksamma sina känslor utan att döma sig själv kan göra det lättare att avgöra vilket stöd man behöver. Du behöver inte tvinga dig att uttrycka känslor på ett visst sätt. Överväg att prata med någon du litar på eller en kvalificerad yrkesutövare [4].
Medveten närvaro och avslappningstekniker
Medveten närvaro innebär att rikta uppmärksamheten mot nuet utan att värdera det som upplevs. Vissa upplever att medveten närvaro, lugn andning eller progressiv muskelavslappning hjälper vid stress eller ångest, men nyttan varierar. Meditation kan ibland förvärra lidandet; avbryt eller anpassa övningen och sök professionell rådgivning om den förvärrar symtomen. Dessa metoder bör inte ersätta nödvändig klinisk vård.
Kontakt med andra
Andra människor kan erbjuda hjälp, och därför är det inte en god idé att isolera sig. Ibland kan det vara till hjälp att dela sina känslor med en vän, familjemedlem eller terapeut för att hitta ett sätt att bearbeta dem. Kontakten kan också ge en känsla av gemenskap med människor som kan förstå patientens situation.
Att ägna sig åt hälsosamma aktiviteter
Att delta i meningsfulla aktiviteter kan stödja välbefinnandet och hjälpa vissa att hantera känslomässigt lidande. Det kan handla om någon form av fritidsaktivitet, motion eller att bidra till samhället på något sätt. Sådana aktiviteter kan fylla tiden och ge något annat än de egna tankarna att fokusera på.
Att sätta realistiska mål
Små och realistiska mål rekommenderas för att återfå känslan av att lyckas med något. Att dela upp en uppgift i mindre delar kan bidra till att undvika stress och ge en känsla av att komma framåt.
