THE BALANCEhttps://thebalance.clinic/sv/resurser/psykisk-halsa/schizofreni-psykisk-halsa/schizofreni/

Schweiziska rötter. Internationell expertis. Personlig vård, med integritet och diskretion.

THE BALANCE

Konfidentiell rådgivning

Låt oss prata om ditt nästa steg.

Prata med vårt inskrivningsteam om behandling för dig eller någon som står dig nära.

Integritet och diskretion från det första samtalet.

Ditt inskrivningsteam

Jil Moore
Jil MooreChef för klientrelationer
Cynthia Nakhle
Cynthia NakhleInskrivningsansvarig
Ring vårt inskrivningsteam+41 44 500 5111 Skriv till oss på WhatsAppStarta ett samtal

Klinisk resurs

Schizofreni: symtom, diagnos och behandling

Schizofreni kan påverka hur en person uppfattar omvärlden, tänker och fungerar i vardagen. Läs om bedömning, behandling, fysisk hälsa och praktiskt stöd för återhämtning.

Kliniskt granskad avDr. Sarah Boss, MD
Stenhus med pool, gräsmatta och palmer

Kort sammanfattning

  • Schizofreni kan påverka hur en person uppfattar omvärlden, motivation, tänkande och vardaglig funktionsförmåga; symtomen varierar mellan personer.
  • Diagnosen kräver en professionell bedömning där även andra orsaker till psykos övervägs.
  • Vården kan kombinera läkemedel, psykologisk behandling, fysisk hälsovård och praktiskt stöd för återhämtning.

Schizofreni är ett psykiskt tillstånd som kan förändra hur en person uppfattar omvärlden, tänker och klarar vardagen. Det kan innebära psykos, men påverkan sträcker sig längre än att höra röster eller ha ovanliga föreställningar. Svårigheter med motivation, relationer och vardagliga aktiviteter behöver också uppmärksammas. Det finns verksam behandling och stöd, och en diagnos avgör inte hur en persons framtid kommer att se ut. [1]

Om du försöker förstå en ny diagnos kan du börja med de svårigheter du faktiskt upplever och det stöd du behöver. Två personer med samma diagnos kan ha olika symtom, styrkor och prioriteringar. Behandlingen behöver ta hänsyn till dessa skillnader och se hela personen. [2]

Vilka symtom kan schizofreni innebära?

Psykotiska symtom kan innebära att höra röster eller ha andra sinnesupplevelser som andra inte har, starka övertygelser som saknar stöd i tillgängliga fakta samt tankar eller tal som blir svåra att följa. Personen kan känna sig övervakad eller hotad, eller ha svårt att hålla en röd tråd i ett samtal. Upplevelserna kan kännas övertygande och skrämmande; de handlar inte bara om att välja att tänka annorlunda. [3]

Begreppet ”negativa symtom” beskriver en minskning av funktioner som motivation, förmåga att känna glädje, tal eller känslouttryck. Det kan bli svårt att komma i gång med uppgifter, sköta sin personliga omvårdnad eller umgås med andra. ”Positiva” och ”negativa” är kliniska beskrivningar, inte omdömen om någons personlighet. Att någon visar få känslor utåt säger inte i sig vad personen känner. [3]

Kognitiva svårigheter kan påverka koncentration, minne och beslutsfattande. Det kan bli svårare att följa instruktioner eller hålla reda på bokade tider. Dessa problem kan vara mindre synliga än psykotiska symtom, men ändå ha stor betydelse för hur vardagen fungerar. De behöver uppmärksammas vid bedömning och vårdplanering. [2]

Förändringar kan utvecklas gradvis, till exempel att personen drar sig undan eller får störd sömn, och symtomen kan variera över tid. Sådana förändringar behöver förstås i sitt sammanhang: de räcker inte i sig för att fastställa schizofreni. Om de kvarstår eller börjar påverka vardagen bör du söka en professionell bedömning i stället för att förlita dig på en symtomlista. [3]

Vad orsakar schizofreni?

Det finns ingen enskild fastställd orsak. Forskningen pekar på ett samspel mellan genetisk sårbarhet, hjärnans utveckling, livserfarenheter och miljöfaktorer. Schizofreni kan förekomma hos flera personer i samma släkt, men ärftlighet är ingen förutsägelse: att ha en släkting med tillståndet betyder inte att du kommer att utveckla det. De skillnader i hjärnan som har påvisats i forskning finns inte hos alla och kan inte ensamma användas för att ställa diagnos. [5]

Påfrestande erfarenheter och substansbruk kan bidra till sårbarhet eller utlösa symtom hos vissa personer. Dessa samband förklarar inte varje enskilt fall och ger ingen grund för att skuldbelägga någon som blir sjuk. Vid en bedömning behöver relevanta erfarenheter och sådant personen har utsatts för tas upp, utan att utgå från att en enda händelse, familjerelation eller ett biologiskt fynd förklarar allt. [5]

Hur ställs diagnosen schizofreni?

Det finns inget enskilt blodprov, ingen bildundersökning och inget frågeformulär på nätet som kan bekräfta schizofreni. En specialist bedömer symtomens mönster, personens bakgrund, nuvarande omständigheter och påverkan på funktionsförmågan, samtidigt som andra möjliga förklaringar övervägs. Det kan behövas mer än ett besök för att förstå vad som pågår. Fråga vad som talar för den föreslagna diagnosen, vad som fortfarande är osäkert och om ytterligare uppföljning behövs. [4]

Inför ett besök kan det vara hjälpsamt att skriva ned när förändringarna började, vad som gör vardagen svår och vilka läkemedel eller substanser du använder. Om du vill ha någon med dig kan du diskutera det med mottagningen. Den personens iakttagelser kan vara värdefulla, samtidigt som din egen berättelse och dina önskemål står i centrum för samtalet. [4]

Psykos är en grupp symtom och är inte en diagnos som bara förekommer vid schizofreni. Psykos kan förekomma vid bipolär sjukdom, svår depression, vissa kroppsliga sjukdomar, användning av ordinerade läkemedel, alkohol eller andra droger samt allvarlig sömnbrist. Bedömningen behöver därför omfatta tidigare och aktuell användning av läkemedel och substanser samt den psykiska hälsan. Öppen information hjälper vårdteamet att välja lämplig vård. [6]

När det är svårt att skilja mellan olika tillstånd är fortsatt bedömning en del av vården. Du behöver inte själv avgöra diagnosen innan du söker stöd. Vår guide om schizofreni, affektiva syndrom och substansutlöst psykos förklarar varför symtomens tidpunkt och förlopp spelar roll. [4]

En första psykosepisod behöver bedömas skyndsamt. Tidiga insatser eller samordnad specialistvård förenar behandling och praktiskt stöd, med personen delaktig i besluten. Att söka hjälp tidigt kan förbättra återhämtningen; det kräver inte att man redan vet att den slutliga diagnosen blir schizofreni. [6]

Vad brukar behandlingen omfatta?

Vården kombinerar ofta antipsykotiska läkemedel, psykologisk behandling och praktiskt stöd. Fördelningen mellan insatserna beror på symtom, tidigare behandling, fysisk hälsa och personliga prioriteringar. Team i öppenvården kan samordna vården, medan en svår episod kan kräva mer intensivt stöd. Målet är också att hjälpa personen att leva så självständigt som möjligt, inte bara att minska symtomen. [8]

Beslut om läkemedel bör fattas tillsammans med förskrivaren. Diskutera förväntade fördelar, hur tidigare behandlingar har fungerat och vilka biverkningar du särskilt vill undvika. Det kan handla om viktförändringar eller påverkan på ämnesomsättningen, rörelsebesvär, hormonella effekter och påverkan på hjärtat. Planen bör ange vad som ska följas upp, när behandlingen ska utvärderas och vem du ska kontakta om problem uppstår. [7]

Kontroller före och under behandling med antipsykotiska läkemedel kan omfatta vikt, blodtryck, blodsocker och blodfetter samt bedömning av rörelsesymtom och andra relevanta effekter. Vissa personer behöver ytterligare undersökningar. Vilka kontroller som behövs och när de ska göras beror på läkemedlet och den kliniska situationen. Berätta om nya problem så att vårdteamet kan bedöma dem. [7]

Om behandlingen inte hjälper tillräckligt är nästa steg en noggrann genomgång. Vårdteamet kan behöva ompröva diagnosen, gå igenom tidigare läkemedelsbehandlingar och tillgången till psykologisk behandling samt bedöma faktorer som andra sjukdomar eller substansbruk. Kvarstående svårigheter bör leda till samtal om lämpliga alternativ, inte till antagandet att ingenting kommer att hjälpa. [7]

Psykologisk behandling kan hjälpa med psykiskt lidande, sätt att hantera symtom och svårigheter i vardagen. Kognitiv beteendeterapi vid psykos utforskar upplevelser och olika sätt att förhålla sig till dem. Familjeinterventioner kan ge kunskap, stöd och hjälp med problemlösning när närstående är involverade. Personen bör vara delaktig i beslut om vilka som medverkar. Fråga hur behandlingen knyter an till dina egna mål och hur utvecklingen ska följas upp. [8]

För en mer ingående genomgång av tidiga insatser och behandlingsval, läs vår guide om behandling av psykos. Ta med frågor till besöken och be om förklaringar i en form som du kan använda efteråt. En tydlig plan är lättare att följa när ansvarsfördelning och kontaktuppgifter finns nedskrivna. [8]

Fysisk hälsa är en del av vården vid schizofreni

Psykiatrisk behandling bör också omfatta vanlig kroppslig hälso- och sjukvård. Ta upp symtom, läkemedelseffekter, befintliga sjukdomar, matvanor, fysisk aktivitet, rökning och alkoholanvändning. Hälsokontroller kan upptäcka problem som behöver behandlas och ge dig utrymme att ställa frågor. I England kan vuxna med schizofreni, bipolär sjukdom eller psykos få en årlig hälsokontroll; på andra håll beror rutinerna på den lokala vården. [10]

Om det är svårt att komma till besöket, berätta för mottagningen vad som skulle underlätta. Ett längre besök, en lugnare vänteplats, hjälp med resan eller att ha en person du litar på med dig kan göra vården mer tillgänglig. Fråga vem som samordnar dina kroppsliga hälsokontroller och om relevanta resultat delas med ditt psykiatriska vårdteam. [10]

Använd dessa besök för att ta upp nya kroppsliga symtom såväl som den psykiska hälsan. Du kan fråga om befintliga sjukdomar, vaccinationer och syftet med rekommenderade undersökningar. En rutinmässig hälsokontroll ger också möjlighet att gå igenom om den nuvarande behandlingen fungerar i vardagen och om du behöver mer stöd. [10]

Återhämtning och stöd i vardagen

Återhämtning kan se olika ut. Vissa personer uppnår varaktig remission, medan andra har återkommande episoder eller kvarstående symtom och behöver fortsatt stöd. Framsteg kan innebära en stabilare vardag, starkare relationer eller större självständighet, vid sidan av förändringar i symtomen. En svår period raderar inte tidigare framsteg. Vården behöver hela tiden respektera personens val, rättigheter och mål. [1]

Stöd för arbete eller studier kan vara en särskild del av vården. Om ett lönearbete är ett mål, fråga om individuellt stöd för att komma i arbete i stället för att utgå från att du måste klara övergången själv. När arbete inte är realistiskt eller önskat för tillfället kan studier, volontärarbete eller andra sysselsättningar ändå ge struktur och mening. Takten och målen behöver passa personen. [12]

En skriftlig vårdplan kan innehålla tidiga varningstecken, hjälpsamma rutiner, frågor om behandlingen och kontaktuppgifter om symtomen återkommer. Förändringar i sömn, aptit, koncentration eller misstänksamhet kan ingå i personens eget symtommönster. Diskutera dessa tecken med vårdteamet och, om du vill, någon du litar på. Följ den överenskomna planen i stället för att vänta tills svårigheterna blir överväldigande. [9]

Vår guide om att leva med schizofreni, fysisk hälsa och återhämtning går närmare in på funktionsförmåga i vardagen. Praktiskt stöd och regelbundna samtal med vårdteamet kan hjälpa till att göra planen användbar också mellan besöken. [9]

När ska man söka akut hjälp?

Nya eller förvärrade psykotiska symtom behöver bedömas skyndsamt av vårdpersonal. Kontakta en läkare, en mottagning för tidiga insatser vid psykos eller personens befintliga psykiatriska vårdteam. Vid omedelbar fara, om någon inte kan hålla sig säker eller om symtomen utsätter personen för allvarlig risk, kontakta lokal akutsjukvård eller en akutmottagning. Använd en befintlig krisplan om det finns en. Vänta inte på en bekräftad diagnos innan du söker akut vård. [11]

Frågor

Vanliga frågor

Är schizofreni samma sak som att ha flera personligheter?

Nej. Schizofreni och dissociativ identitetsstörning är olika tillstånd. Schizofreni kan påverka hur personen uppfattar omvärlden, tänker och fungerar i vardagen; det betyder inte att en person har flera personligheter. [2]

Gör schizofreni en person våldsam?

De flesta personer med schizofreni är inte våldsamma, och de är mer sårbara för att utsättas för skada av andra. Säkerhetsrisker behöver bedömas utifrån personens aktuella omständigheter och beteende, inte antas utifrån diagnosen. [2]

Betyder det att jag har schizofreni om jag hör röster?

Nej. Att höra röster är en möjlig psykotisk upplevelse, men psykos kan ha flera orsaker. En kliniker behöver bedöma den samlade bakgrunden, andra symtom, läkemedel, substansbruk och fysisk hälsa. Sök en bedömning om upplevelsen är ny, besvärande eller påverkar ditt liv. [6]

Kan man återhämta sig från schizofreni?

Ja, återhämtning är möjlig, även om förloppet varierar. Vissa personer uppnår varaktig remission och andra behöver fortsatt stöd. Meningsfulla mål kan handla om relationer, självständighet och aktiviteter, liksom om symtomlindring. Inget enskilt resultat eller tidsförlopp gäller för alla. [1]

Ska jag sluta med läkemedel när jag mår bättre?

Sluta inte med eller ändra läkemedelsbehandlingen på egen hand. Diskutera fördelar, biverkningar och eventuella önskemål om att minska behandlingen med förskrivaren. Ni kan gå igenom riskerna och komma överens om en individuell plan, med uppföljning och stöd om förändringar görs. [9]

Kommer jag att få schizofreni om det finns i min släkt?

Att schizofreni finns i släkten kan öka sårbarheten, men gör inte tillståndet oundvikligt. Många faktorer bidrar och ingen enskild gen avgör utfallet. Ta upp din oro med vårdpersonal, särskilt om du märker ihållande förändringar i symtom eller funktionsförmåga. [5]

Redaktionellt underlag

Evidens och källor

Utvalda kliniska riktlinjer, sakkunniggranskad forskning och folkhälsokällor som används i den här artikeln.

02National Institute of Mental Health — Schizophrenia.Visa källa
Visa alla 12 källorVisa färre källor
06National Institute of Mental Health — Understanding psychosis.Visa källa
07NICE CG178 — Psychosis and schizophrenia in adults: recommendations.Visa källa
10NHS — Annual health checks for severe mental health conditions.Visa källa
12NICE QS80 — Supported employment programmes.Visa källa
Det här ingår
01

Kliniskt sammanhang

Tydlig information sätts in i ett sammanhang av komplex och samsjuklig problematik.

02

Individuella faktorer

Bedömningen är fortsatt avgörande eftersom behov och risker skiljer sig från person till person.

03

Nästa steg

Ett konfidentiellt samtal kan bidra till att klargöra den lämpligaste vägen framåt.

Osäker på var situationen passar in?

Ditt inskrivningsteam

Jil Moore
Jil MooreChef för klientrelationer
Cynthia Nakhle
Cynthia NakhleInskrivningsansvarig

Ett första konfidentiellt samtal kan bidra till att klargöra den samlade problematiken och om vår miljö är lämplig.

THE BALANCE
ETT FÖRSTA STEG

Frågor om vår behandling