Det är vanligt att sova oroligt på grund av mardrömmar då och då. Ibland skrattar vi bort dem, men andra gånger kan drömmarna vara mer störande och obehagliga eftersom de tvingar oss att återuppleva tidigare traumatiska känslor och händelser. Drömmar och drömanalys har fascinerat människan i hundratals år. För vissa är mardrömmar dock ett allvarligt problem som kan hindra dem från att få den sömn de så väl behöver. Ibland är de också ett tecken på ett underliggande känslomässigt problem som kan vara svårt att möta.
Oavsett orsak kan mardrömmar vara skrämmande, särskilt när de får oss att känna att vi saknar kontroll. Det positiva är att det finns åtgärder vi kan vidta under vår vakna tid för att hantera obehaget och minska återkommande mardrömmar, även om resultaten varierar. Varför uppstår mardrömmar? Kan de förebyggas? Hur kan man sluta ha mardrömmar och få en lugnare sömn? Läs mer om dessa frågor i artikeln nedan.
Olika faktorer bidrar till en ökad risk för mardrömmar. Bland dessa finns följande:
Hög stressnivå
Traumatiska, problematiska eller sorgliga situationer som väcker rädsla och stress kan utlösa obehagliga drömmar hos många. Personer med långvarig stress löper också större risk att utveckla mardrömsstörning.
Psykiska sjukdomar och tillstånd
Personer med en underliggande psykisk sjukdom har oftare obehagliga drömmar än personer med god psykisk hälsa. Några vanliga psykiska tillstånd som rapporteras kunna leda till mardrömmar är generaliserat ångestsyndrom, schizofreni, PTSD och bipolär sjukdom.
Vissa läkemedel och droger
Användning av vissa illegala droger eller receptbelagda läkemedel som påverkar nervsystemet negativt kan leda till livliga drömmar.
Utsättning av vissa läkemedel
Läkemedel som verkar genom att hämma REM-sömnen kan ge upphov till mardrömmar när en person försöker trappa ut dem.
Sömnbrist
Långvarig sömnbrist kan ibland leda till en kompensatorisk ökning av REM-sömnen, så kallad REM-rebound, som utlöser livliga drömmar och mardrömmar.
Tidigare mardrömmar
Återkommande mardrömmar under barndomen och tonåren kan leda till mardrömsstörning i vuxenlivet.
Ärftlighet
Även om sambandet inte är helt klarlagt kan vissa personer ha en genetisk benägenhet för obehagliga drömmar. Sambandet skulle kunna bero på en ärftlig risk för psykiska besvär som är förknippade med mardrömmar.
Om du undrar hur du kan sluta ha mardrömmar kan du följa råden nedan:
Öka din förståelse
Börja med att försöka förstå den upplevelse som bidrar till din mardröm. Ett sätt är att leta efter gemensamma mönster i drömmarna och skriva ned dem i en dagbok. Varje gång du vaknar av en mardröm skriver du ned innehållet så detaljerat som du minns det. Gå igenom anteckningarna en gång i veckan för att hitta återkommande teman.
Bearbeta underliggande problem
När du har upptäckt ett gemensamt tema eller mönster i dina obehagliga drömmar är det värdefullt att börja arbeta med det. Ibland går det att hantera den utlösande faktorn på egen hand med enkla livsstilsförändringar. Tveka däremot inte att kontakta en terapeut och få professionell hjälp när situationen blir mer komplicerad eller känns svår att kontrollera.
Skriv om berättelsen
Om dina mardrömmar är relativt okomplicerade kan du minska deras påverkan genom att skriva om berättelsen. Utgå från beskrivningen av en viss dröm och omarbeta den genom att ändra innehållet. Om drömmen till exempel handlar om ett prov där du inte kan svara på någon fråga kan du ge berättelsen ett lyckligt slut och föreställa dig den på det sättet.
Använd växtbaserade preparat
Det finns inte vetenskapligt stöd som visar att ett växtbaserat preparat mot mardrömmar fungerar bättre än utvärderad psykologisk behandling. Vänderot, kamomill och lavendel används ibland, men nyttan vid mardrömmar är osäker. Rådgör med apotekspersonal eller vårdpersonal innan du använder växtbaserade preparat. Vänderot ska inte kombineras med alkohol eller lugnande läkemedel.
Lyssna på ljud för sömn
Ladda ned en app med ljud för sömn och sätt på dem när du går och lägger dig. Enskilda erfarenheter tyder på att dessa ljud förebygger obehagliga drömmar och förbättrar sömnkvaliteten.
Ta en paus
Om du vaknar av en mardröm mitt i natten kan du ta en kort paus från sömnen. Sätt dig i en bekväm soffa i några minuter och lyssna på lugnande ljud. Det bryter kopplingen till den obehagliga drömmen och hjälper dig att somna om med ett klarare sinne.
Mardrömmar kan vara mycket obehagliga men är en helt normal upplevelse som vem som helst kan ha. Vid mardrömsstörning förekommer drömmarna oftare, varar längre och framkallar stress. Tillståndet kan göra sömnen till något stressande i stället för en möjlighet till paus och vila. Det leder till sömnbrist som snabbt försämrar den psykiska och fysiska hälsan, vilket gör det viktigt att söka behandling för mardrömsstörning. Det finns lyckligtvis många väl undersökta behandlingsmetoder som kan lindra symtomen och hjälpa den drabbade att återhämta sig.
Kognitiv beteendeterapi
Kognitiv beteendeterapi (KBT) är ett av de bästa sätten att bli av med obehagliga drömmar och mardrömmar hos barn och vuxna. Metoden bygger på att en persons tankar, beteenden och känslor hänger samman. Genom att arbeta med negativa och självnedbrytande tankar kan personen lära sig att bättre hantera sina känslor och deras följder.
KBT har varit så framgångsrik vid behandling av mardrömsstörning att flera andra behandlingsmetoder för samma tillstånd bygger på dess principer.
Imagery rehearsal therapy – omskrivning och inövning av drömmar
Imagery rehearsal therapy använder KBT-principer för att kartlägga bilderna och innehållet i oönskade drömmar. Personen med mardrömsstörning arbetar nära en terapeut för att analysera innehållet och ändra det utifrån individuella behov. Därefter ägnar personen omkring 20 minuter varje dag åt att föreställa sig den omarbetade versionen av drömmarna. Genom att tänka mer på den omskrivna mardrömmen får personen en större känsla av kontroll över sina mardrömmar.
Avslappningsträning
Avslappningsfärdigheter har en viktig roll i hanteringen av mardrömsstörning. De hjälper personen att lugna både kropp och sinne och hantera stressen som är förknippad med mardrömmar. Några av de vanligaste avslappningsmetoderna som en terapeut kan rekommendera är:
- Vägledd visualisering
- Kroppsmedvetenhet
- Djupandning
- Progressiv muskelavslappning
- Medveten närvaro
Även om vissa av avslappningsmetoderna ovan kan kännas ovana eller obekväma att utföra kan de göra nätterna mindre stressande.
Exponering och systematisk desensibilisering
Exponeringsterapi uppmuntrar personen att möta innehållet i sina mardrömmar i stället för att ändra eller undvika det. Till skillnad från andra sådant som väcker rädsla, exempelvis skyskrapor eller spindlar, kan terapeuter inte direkt exponera sina klienter för deras mardrömmar. Därför använder de inre bilder för att hjälpa klienterna att möta sina obehagliga drömmar och så småningom komma över dem.
Systematisk desensibilisering är däremot en form av exponering där personen gradvis får möta en stressande tanke eller dröm i stället för allt på en gång. Den långsamma takten gör det möjligt att vänja sig vid drömmen och komma över den på ett kontrollerat och säkrare sätt.
Läkemedel
Terapi, bland annat omskrivning och inövning av drömmar, kan hjälpa personer att bli av med mardrömmar eller minska deras frekvens och det obehag de orsakar. Läkemedelsbehandling kräver individuell bedömning. Evidens och rekommendationer skiljer sig åt för mardrömsstörning och PTSD-relaterade mardrömmar:
- Nitrazepam: En bensodiazepin som AASM anger som ett möjligt alternativ vid mardrömsstörning utifrån begränsat vetenskapligt stöd. Det innebär inte att läkemedlet är en etablerad behandling för PTSD
- Triazolam: En bensodiazepin med begränsat vetenskapligt stöd vid mardrömsstörning. VA/DoD avråder från bensodiazepiner vid PTSD på grund av begränsad nytta och risker, däribland beroende
- Prazosin: En alfa-1-blockerare som ibland förskrivs utanför godkänd indikation vid PTSD-relaterade mardrömmar. Den kan sänka blodtrycket och orsaka yrsel eller svimning
En förskrivare kan behandla ett underliggande tillstånd som PTSD. AASM rekommenderar inte venlafaxin eller klonazepam specifikt vid mardrömsstörning. Det betyder inte att de alltid orsakar mardrömmar. Venlafaxin kan vara lämpligt vid PTSD. Sluta inte med och ändra inte ordinerad medicinering utan att diskutera det med förskrivaren.


