THE BALANCEhttps://thebalance.clinic/sv/resurser/psykisk-halsa/somn-psykisk-halsa/sluta-ha-mardrommar/

Schweiziska rötter. Internationell expertis. Personlig vård, med integritet och diskretion.

THE BALANCE

Konfidentiell rådgivning

Låt oss prata om ditt nästa steg.

Prata med vårt inskrivningsteam om behandling för dig eller någon som står dig nära.

Integritet och diskretion från det första samtalet.

Ditt inskrivningsteam

Jil Moore
Jil MooreChef för klientrelationer
Cynthia Nakhle
Cynthia NakhleInskrivningsansvarig
Ring vårt inskrivningsteam+41 44 500 5111 Skriv till oss på WhatsAppStarta ett samtal

Klinisk resurs

Så kan du sluta ha mardrömmar

Mardrömmar kan vara mycket obehagliga men är en helt normal upplevelse som vem som helst kan ha. Vid mardrömsstörning förekommer drömmarna oftare, varar längre och framkallar stress.

Kliniskt granskad avDr. Sarah Boss, MD
Stenhus med pool, gräsmatta och palmer

Det är vanligt att sova oroligt på grund av mardrömmar då och då. Ibland skrattar vi bort dem, men andra gånger kan drömmarna vara mer störande och obehagliga eftersom de tvingar oss att återuppleva tidigare traumatiska känslor och händelser. Drömmar och drömanalys har fascinerat människan i hundratals år. För vissa är mardrömmar dock ett allvarligt problem som kan hindra dem från att få den sömn de så väl behöver. Ibland är de också ett tecken på ett underliggande känslomässigt problem som kan vara svårt att möta.

Oavsett orsak kan mardrömmar vara skrämmande, särskilt när de får oss att känna att vi saknar kontroll. Det positiva är att det finns åtgärder vi kan vidta under vår vakna tid för att hantera obehaget och minska återkommande mardrömmar, även om resultaten varierar. Varför uppstår mardrömmar? Kan de förebyggas? Hur kan man sluta ha mardrömmar och få en lugnare sömn? Läs mer om dessa frågor i artikeln nedan.

Olika faktorer bidrar till en ökad risk för mardrömmar. Bland dessa finns följande:

Hög stressnivå

Traumatiska, problematiska eller sorgliga situationer som väcker rädsla och stress kan utlösa obehagliga drömmar hos många. Personer med långvarig stress löper också större risk att utveckla mardrömsstörning.

Psykiska sjukdomar och tillstånd

Personer med en underliggande psykisk sjukdom har oftare obehagliga drömmar än personer med god psykisk hälsa. Några vanliga psykiska tillstånd som rapporteras kunna leda till mardrömmar är generaliserat ångestsyndrom, schizofreni, PTSD och bipolär sjukdom.

Vissa läkemedel och droger

Användning av vissa illegala droger eller receptbelagda läkemedel som påverkar nervsystemet negativt kan leda till livliga drömmar.

Utsättning av vissa läkemedel

Läkemedel som verkar genom att hämma REM-sömnen kan ge upphov till mardrömmar när en person försöker trappa ut dem.

Sömnbrist

Långvarig sömnbrist kan ibland leda till en kompensatorisk ökning av REM-sömnen, så kallad REM-rebound, som utlöser livliga drömmar och mardrömmar.

Tidigare mardrömmar

Återkommande mardrömmar under barndomen och tonåren kan leda till mardrömsstörning i vuxenlivet.

Ärftlighet

Även om sambandet inte är helt klarlagt kan vissa personer ha en genetisk benägenhet för obehagliga drömmar. Sambandet skulle kunna bero på en ärftlig risk för psykiska besvär som är förknippade med mardrömmar.

Om du undrar hur du kan sluta ha mardrömmar kan du följa råden nedan:

Öka din förståelse

Börja med att försöka förstå den upplevelse som bidrar till din mardröm. Ett sätt är att leta efter gemensamma mönster i drömmarna och skriva ned dem i en dagbok. Varje gång du vaknar av en mardröm skriver du ned innehållet så detaljerat som du minns det. Gå igenom anteckningarna en gång i veckan för att hitta återkommande teman.

Bearbeta underliggande problem

När du har upptäckt ett gemensamt tema eller mönster i dina obehagliga drömmar är det värdefullt att börja arbeta med det. Ibland går det att hantera den utlösande faktorn på egen hand med enkla livsstilsförändringar. Tveka däremot inte att kontakta en terapeut och få professionell hjälp när situationen blir mer komplicerad eller känns svår att kontrollera.

Skriv om berättelsen

Om dina mardrömmar är relativt okomplicerade kan du minska deras påverkan genom att skriva om berättelsen. Utgå från beskrivningen av en viss dröm och omarbeta den genom att ändra innehållet. Om drömmen till exempel handlar om ett prov där du inte kan svara på någon fråga kan du ge berättelsen ett lyckligt slut och föreställa dig den på det sättet.

Använd växtbaserade preparat

Det finns inte vetenskapligt stöd som visar att ett växtbaserat preparat mot mardrömmar fungerar bättre än utvärderad psykologisk behandling. Vänderot, kamomill och lavendel används ibland, men nyttan vid mardrömmar är osäker. Rådgör med apotekspersonal eller vårdpersonal innan du använder växtbaserade preparat. Vänderot ska inte kombineras med alkohol eller lugnande läkemedel.

Lyssna på ljud för sömn

Ladda ned en app med ljud för sömn och sätt på dem när du går och lägger dig. Enskilda erfarenheter tyder på att dessa ljud förebygger obehagliga drömmar och förbättrar sömnkvaliteten.

Ta en paus

Om du vaknar av en mardröm mitt i natten kan du ta en kort paus från sömnen. Sätt dig i en bekväm soffa i några minuter och lyssna på lugnande ljud. Det bryter kopplingen till den obehagliga drömmen och hjälper dig att somna om med ett klarare sinne.

Mardrömmar kan vara mycket obehagliga men är en helt normal upplevelse som vem som helst kan ha. Vid mardrömsstörning förekommer drömmarna oftare, varar längre och framkallar stress. Tillståndet kan göra sömnen till något stressande i stället för en möjlighet till paus och vila. Det leder till sömnbrist som snabbt försämrar den psykiska och fysiska hälsan, vilket gör det viktigt att söka behandling för mardrömsstörning. Det finns lyckligtvis många väl undersökta behandlingsmetoder som kan lindra symtomen och hjälpa den drabbade att återhämta sig.

Kognitiv beteendeterapi

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är ett av de bästa sätten att bli av med obehagliga drömmar och mardrömmar hos barn och vuxna. Metoden bygger på att en persons tankar, beteenden och känslor hänger samman. Genom att arbeta med negativa och självnedbrytande tankar kan personen lära sig att bättre hantera sina känslor och deras följder.

KBT har varit så framgångsrik vid behandling av mardrömsstörning att flera andra behandlingsmetoder för samma tillstånd bygger på dess principer.

Imagery rehearsal therapy – omskrivning och inövning av drömmar

Imagery rehearsal therapy använder KBT-principer för att kartlägga bilderna och innehållet i oönskade drömmar. Personen med mardrömsstörning arbetar nära en terapeut för att analysera innehållet och ändra det utifrån individuella behov. Därefter ägnar personen omkring 20 minuter varje dag åt att föreställa sig den omarbetade versionen av drömmarna. Genom att tänka mer på den omskrivna mardrömmen får personen en större känsla av kontroll över sina mardrömmar.

Avslappningsträning

Avslappningsfärdigheter har en viktig roll i hanteringen av mardrömsstörning. De hjälper personen att lugna både kropp och sinne och hantera stressen som är förknippad med mardrömmar. Några av de vanligaste avslappningsmetoderna som en terapeut kan rekommendera är:

  • Vägledd visualisering
  • Kroppsmedvetenhet
  • Djupandning
  • Progressiv muskelavslappning
  • Medveten närvaro

Även om vissa av avslappningsmetoderna ovan kan kännas ovana eller obekväma att utföra kan de göra nätterna mindre stressande.

Exponering och systematisk desensibilisering

Exponeringsterapi uppmuntrar personen att möta innehållet i sina mardrömmar i stället för att ändra eller undvika det. Till skillnad från andra sådant som väcker rädsla, exempelvis skyskrapor eller spindlar, kan terapeuter inte direkt exponera sina klienter för deras mardrömmar. Därför använder de inre bilder för att hjälpa klienterna att möta sina obehagliga drömmar och så småningom komma över dem.

Systematisk desensibilisering är däremot en form av exponering där personen gradvis får möta en stressande tanke eller dröm i stället för allt på en gång. Den långsamma takten gör det möjligt att vänja sig vid drömmen och komma över den på ett kontrollerat och säkrare sätt.

Läkemedel

Terapi, bland annat omskrivning och inövning av drömmar, kan hjälpa personer att bli av med mardrömmar eller minska deras frekvens och det obehag de orsakar. Läkemedelsbehandling kräver individuell bedömning. Evidens och rekommendationer skiljer sig åt för mardrömsstörning och PTSD-relaterade mardrömmar:

  • Nitrazepam: En bensodiazepin som AASM anger som ett möjligt alternativ vid mardrömsstörning utifrån begränsat vetenskapligt stöd. Det innebär inte att läkemedlet är en etablerad behandling för PTSD
  • Triazolam: En bensodiazepin med begränsat vetenskapligt stöd vid mardrömsstörning. VA/DoD avråder från bensodiazepiner vid PTSD på grund av begränsad nytta och risker, däribland beroende
  • Prazosin: En alfa-1-blockerare som ibland förskrivs utanför godkänd indikation vid PTSD-relaterade mardrömmar. Den kan sänka blodtrycket och orsaka yrsel eller svimning

En förskrivare kan behandla ett underliggande tillstånd som PTSD. AASM rekommenderar inte venlafaxin eller klonazepam specifikt vid mardrömsstörning. Det betyder inte att de alltid orsakar mardrömmar. Venlafaxin kan vara lämpligt vid PTSD. Sluta inte med och ändra inte ordinerad medicinering utan att diskutera det med förskrivaren.

Frågor

Vanliga frågor

Är mardrömmar normalt?
Mardrömmar förekommer oftare hos barn än hos vuxna. De är vanligast mellan 3 och 6 års ålder och blir gradvis mindre vanliga när barnet växer upp. Ibland finns mardrömmarna kvar även i tonåren och vuxenlivet. De förekommer hos både män och kvinnor, men är vanligare hos kvinnor. Det är helt normalt att barn och vuxna har obehagliga drömmar eller mardrömmar då och då. När de skrämmande drömmarna blir vanligare och börjar påverka vardagen kan det däremot tyda på ett underliggande tillstånd som kallas mardrömsstörning.
Hänger mina mardrömmar ihop med det jag gör när jag är vaken?
Mardrömmar har ibland en tydlig koppling till det du gör eller det som händer när du är vaken. Ibland är de kopplade till stress eller ångest, särskilt PTSD, ett psykiatriskt tillstånd med återupplevanden eller inre bilder som hör samman med en traumatisk händelse. Alla mardrömmar har dock inte ett lätt igenkännligt samband med någon särskild aktivitet under den vakna tiden. Ibland består de bara av slumpmässigt, bisarrt eller förvirrande innehåll som är svårt att koppla till en viss livssituation.
Vad är skillnaden mellan mardrömmar och nattskräck?
Nattskräck innebär episoder av stark oro och rädsla under sömnen. Till skillnad från mardrömmar brukar nattskräck uppstå under icke-REM-sömn och ofta under sömnens första hälft. Mardrömmar förekommer däremot under sömnens andra hälft, under REM-sömnen. En annan skillnad är att personen lätt kan minnas en mardröm nästa morgon, medan den som haft nattskräck sällan minns episoden.
Kan mardrömmar påverka min sömn?
Mardrömmar, särskilt återkommande sådana, kan förändra en persons sömnvanor avsevärt. Personer med diagnostiserad mardrömsstörning löper större risk att få problem med både sömnkvalitet och sömnmängd. Sömnen kan störas på flera sätt. Den som har mardrömmar kan till exempel vakna med ångest och ha svårt att somna om. Ibland kan rädslan för en skrämmande mardröm hindra personen från att ens somna. Att undvika sömn på det sättet kan ofta leda till en rekyleffekt som gör drömmarna mer intensiva. Då uppstår en ond cirkel med allt fler mardrömmar och gradvis försämrade sömnvanor. Mardrömmar kan ibland förvärra vissa psykiska tillstånd, vilket i sin tur försämrar sömnen eller minskar sömnmängden.
Går det att förebygga mardrömmar?
Det finns ingen säker metod för att undvika mardrömmar, men vissa råd och behandlingsmetoder kan fungera. För barn kan det hjälpa att uppmuntra positiva tankar före läggdags och skapa en kvällsrutin. Vuxna brukar få färre mardrömmar om de äter regelbundet, får tillräckligt med sömn och begränsar sin exponering för skrämmande medieinnehåll. Ibland uppstår mardrömsstörning till följd av en psykisk sjukdom, exempelvis posttraumatiskt stressyndrom eller generaliserat ångestsyndrom. Då kan terapi och läkemedel för att hantera dessa tillstånd hjälpa. Vissa terapeuter rekommenderar avslappningstekniker som meditation, djupandning och progressiv muskelavslappning för att lugna sinnet och minska risken. Slutligen försöker vissa använda klardrömmande, en teknik där de är medvetna om att de drömmer och kan styra drömmens innehåll för att undvika en mardröm.

Redaktionellt underlag

Evidens och källor

Utvalda kliniska riktlinjer, sakkunniggranskad forskning och folkhälsokällor som används i den här artikeln.

01Cochrane Library. (2020). Psykologiska behandlingar för mardrömmar och/eller sömnstörningar hos vuxna med posttraumatiskt stressyndrom.Visa källa
02National Center for Complementary and Integrative Health. (u.å.). Lavendel.Visa källa
03American Psychiatric Association. (u.å.). Vad är posttraumatiskt stressyndrom?Visa källa
Visa alla 17 källorVisa färre källor
04National Institute of Mental Health. (2024). Ångestsyndrom. National Institute of Mental Health.Visa källa
05American Psychiatric Association. (2013). Mardrömsstörning. I Diagnostic and statistical manual of mental disorders (5:e uppl.). American Psychiatric Association Publishing.Visa källa
06National Institute on Drug Abuse. (2022). Droger, hjärnan och beteende: vetenskapen om beroende. National Institute on Drug Abuse.Visa källa
07Aurora, R. N., Zak, R. S., Auerbach, S. H., Casey, K. R., Chowdhuri, S., Karippot, A., Maganti, R. K., Ramar, K., Kristo, D. A., Bista, S. R., Lamm, C. I., & Morgenthaler, T. I. (2012). Vägledning för god praxis vid behandling av mardrömsstörning hos vuxna. Cochrane Library.Visa källa
08Department of Veterans Affairs & Department of Defense. (2023). Behandling av posttraumatiskt stressyndrom och akut stressyndrom. Veterans Health Administration.Visa källa
09National Institute for Health and Care Excellence. (2018). Posttraumatiskt stressyndrom. National Institute for Health and Care Excellence.Visa källa
10Raskind, M. A., Peterson, K., Williams, T., Hoff, D. J., Hart, K., Holmes, H., Hill, J., Daniels, C., Caldwell, J., Millard, S. P., Rohde, K., O’Connell, J., Pritzl, D., Feiszli, K., & Petrie, E. C. (2016). En prövning av prazosin vid stridsrelaterad PTSD med mardrömmar. JAMA.Visa källa
11National Library of Medicine. (u.å.). Mardrömmar. MedlinePlus.Visa källa
12National Institute of Mental Health. (u.å.). Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).Visa källa
13American Psychological Association. (u.å.). Stressens effekter på kroppen.Visa källa
14National Heart, Lung, and Blood Institute. (u.å.). Insomni.Visa källa
15StatPearls Publishing. (2024). Mardrömsstörning. I StatPearls. National Center for Biotechnology Information.Visa källa
16MedlinePlus. (2024). Mardrömmar. National Library of Medicine.Visa källa
17Substance Abuse and Mental Health Services Administration. (2023). Hitta behandling. Substance Abuse and Mental Health Services Administration.Visa källa
Det här ingår
01

Kliniskt sammanhang

Tydlig information sätts in i ett sammanhang av komplex och samsjuklig problematik.

02

Individuella faktorer

Bedömningen är fortsatt avgörande eftersom behov och risker skiljer sig från person till person.

03

Nästa steg

Ett konfidentiellt samtal kan bidra till att klargöra den lämpligaste vägen framåt.

Osäker på var situationen passar in?

Ditt inskrivningsteam

Jil Moore
Jil MooreChef för klientrelationer
Cynthia Nakhle
Cynthia NakhleInskrivningsansvarig

Ett första konfidentiellt samtal kan bidra till att klargöra den samlade problematiken och om vår miljö är lämplig.

THE BALANCE
ETT FÖRSTA STEG

Frågor om vår behandling